Södrakontakt - 4.2017

Den allmänna konjunkturen är god och mycket talar för att den kommer att bestå ännu ett tag. Det nya är dock att den globala ekonomin är mer sammanvävd än den någonsin varit tidigare. Komplexiteten har ökat markant, vilket gör att ekonomiska och politiska förändringar snabbt kan förändra förutsättningarna och spelreglerna.

Köpintresset var stort vid den första handeln med insatser på Södras nya handelsplats som ägde rum i oktober. Omsättningen blev drygt 1 miljon kronor och avslutspriset på det emitterade insatskapitalet hamnade på 121 procent.

Efterfrågan på sågtimmer och massaved är god och priserna höjdes under oktober. En utveckling som gynnar skogsägarna. – Värö producerar enligt plan och vi levererar 12 000 m3fub per dygn till bruket. Det är cirka 13 lastbilar i timmen, dygnet runt, säger Sofia Petersson, virkeschef.

När Per Johnsson och Sagalind Silverudd byggde nytt hus valde de att göra affär med Trivselhus. En trevlig och originell husmodell, påkostad standardutrustning och tryggheten i att välja ett Södraföretag spelade störst roll för beslutet.

Utveckling av nya kapitaltjänster för Södras medlemmar har inletts – ett arbete där både medlemmar och förtroendevalda nu involveras. – Vi måste våga utveckla vår affärsform för att förbli konkurrenskraftiga. Vi ser att våra medlemmar har behov av smartare lösningar som ger dem både större kontroll och en möjlighet att hantera sina pengar i Södra på ett enklare sätt. Dessutom efterfrågas ökade möjligheter till självservice, säger Axel Hjelmer, chef för Södras Medlemsservice.

För att klara framtidens återbeskogning krävs högkvalitativa plantor som står emot svåra snytbaggeangrepp. Det innebär att Södra behöver öka andelen täckrotsplantor med mekaniska skydd. Men det krävs även ökade arealer markberedning och förbättrad markberedningsteknik.

Det är inte bara snytbaggen som gillar skogsplantor. Även skalbaggarna ögonvivel och svart bastborre kan skapa problem i föryngringarna. Dessvärre biter inte de mekaniska snytbaggeskydden på dessa skadegörare.

I arbetet med att ta fram nästa generations björkplantor tar Södra nu ett nytt grepp. Genom att anlägga en växthusplantage med björk kommer fröförsörjningen bli mer stabil, vilket underlättar planeringen av både odling och försäljning. De framtida plantorna kan därmed hålla en jämnare och högre kvalitet.

Produktionen vid Södras plantskolor är på god väg att bli fossilfri. Idag körs alla transporter inom plantskolorna på fossilfri diesel (HVO) och de flesta växthus värms upp med pellets.

I takt med att fastighetspriserna stiger blir lönsamheten på skogsgårdarna allt viktigare för att klara en långsiktig finansiering. Ämnet har fått ökat utrymme i media och ofta rapporteras om hur lönsamheten i skogsbruket sjunker. Det är dock viktigt att klargöra vad som avses så att skogsägare kan utarbeta en strategi för att förbättra sin avkastning. I den här artikeln diskuteras därför vad lönsamhet egentligen är och vad man som skogsägare kan göra för att förbättra den.

Jens Peter Skovsgaard är professor i skogsskötsel på SLU i Alnarp. Han menar att det i södra Sverige finns ett stort behov av att satsa på forskning kring lövträd och lövskogsskötsel som både ger ekonomisk avkastning och främjar andra värden.

Det första Jens Peter Skovsgaard tog sig an när han började i Alnarp var björkens problem i Sverige. Han anlade försök med björk på två platser, bland annat i Vallerstad utanför Värnamo, för att undersöka konsekvenserna av olika gallrings- och kvistningsmetoder.

Kvistfria stammar tidigt är nyckeln till all värdeproduktion. På ett hektar stamkvistas cirka 600 björkar, första gången när de är 6-7 meter höga och en andra gång när de är drygt tio meter.

Självklart tittar skogsskötselprofessor Jens Peter Skovsgaard på nya trädslag när han undersöker möjligheterna till värdeproduktion.

Förr eller senare är det dags för generationsskifte. Men hur gör man när barnen valt helt andra yrkesbanor? Thord Nordstedt skickade både sönerna och deras respektive till Södraskolans grundkurs för skogsägare.

Byggmax är en av de största bygghandelskedjorna i Sverige, men bedriver också verksamhet i Norge och Finland. Verksamheten är börsnoterad och omfattar även Skånska Byggvaror och Buildor, med en total omsättning på drygt fem miljarder svenska kronor och med en stadig tillväxtkurva. Det är också en av Södra Woods största kunder.

I oktober kom den fjärde boken i serien om olika trädslag och deras invånare. Föregångarna handlade om aspen, sälgen och björken och har tidigare presenterats i Södrakontakt. Nu är det alltså dags att djupdyka i tallens liv. Titeln på boken är Tall – en tallrik biologisk mångfald. I likhet med de tidigare böckerna utges den av Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Författare är även denna gång småkrypsgurun Bengt Ehnström och illustratör är Marin Holmer. Södra och några andra skogsaktörer har bidragit till tryckningen.

I Södrakontakt nr 3 2017 skrev vi om ett markägarstyrt älgskötselområde. Den här gången skriver vi om förvaltningen i Hultsfreds älgförvaltningsområde (ÄFO) där markägaren Magnus Johansson, Mörlunda, och jägaren Olle Ahlström, Hultsfred, ingår i älgförvaltningsgruppen. Här ger de sin syn på arbetet med planer och mål, samråd och vilka problem som finns, bland annat i samarbetet med älgskötselområdena.

Vid en hearing i Sveriges riksdag i höstas diskuterades teknikval, genomförande och dialog när ny infrastruktur påverkar mark, människor och företag. I synnerhet var planerna på en ny kraftledning i sydöstra Sverige intressant.

I början av oktober var Södras säkerhetsombud och säkerhetsinstruktörer samlade på Asa i två dagar för att utbyta erfarenheter och lära sig mer om tekniker och senaste rönen inom säkerhetsarbetet i samband med röjning.

LRF-avdelningarna söder om Kalmar anordnade nyligen ett markägarmöte på Värnanäs på temat ”Frihet eller tvång i skogen”.

Det är viktigt att dialogen fortsätter så att båda parter blir nöjda. Det blev resultatet vid ett möte på Värnanäs där landshövding Tomas Carlzon och representanter för länsstyrelsen mötte markägarna och representanter för Södra och LRF.

Det sägs att man aldrig kan vara riktigt säker på vad korven innehåller. Om man inte har gjort den själv, förstås. Så här inför julen passar det bra att använda kött från höstens jakt – och göra egen julkorv med smak av älg eller annat vilt.

Slånbärsbusken må vara vass och elak att handskas med. Men har man en gång gjort saft på bären är det inte säkert att några rispor på händer och kläder betyder så mycket.

Södras systematiska arbetssätt med vattenfrågorna och blå målklasser i skogsbruksplanen var en av programpunkterna på en skogsdag om skog och vatten på gränsen mellan Sverige och Norge.

För tolfte gången genomförs ”Stora trädresan” för Södras medlemmar. Den 6-17 maj 2018 görs den klassiska skogsresan som har många historiska inslag, från Seattle i Washington, genom Oregon till San Francisco i Kalifornien.