Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close

Wood

Sverige Skog & medlem Skogsbruk Sköta skog Skogsskydd

Skydda din skog med rätt skötsel

flygbild, granbarkborreskadad skog, döda granar
Väder, viltbetning, svampangrepp och insekter kan föra med sig stora skador på skogen. Risken för att skogen ska drabbas av skador kan vara svår att bedöma eftersom flera faktorer ibland samverkar. Men många gånger kan skadorna förhindras eller påverkas med hjälp av aktiv skötsel.

Här presenterar vi några vanliga orsaker till skogsskador och vad du kan göra för att förebygga dem: insektsskador, svampskador, stormskador och skador orsakade av vilt. 

Insektsskador 

Många insekter är beroende av de trädarter som förekommer i den sydsvenska skogen. Ibland blir skadorna förödande för den enskilde skogsägaren och även kännbar för hela skogsnäringen. Därför är det viktigt att ha kunskap både om de vanligaste skadeinsekterna och vilka åtgärder som kan vidtas för att motverka skador. 

Granbarkborre 

Granbarkborren är den insekt som gör mest skada på våra granskogar. När temperaturen är omkring 20 grader svärmar den och angriper både stående träd och liggande färskt virke. Men den föredrar försvagade granar med frisk, tjock bark.  

Om granarna är stressade av torka ökar risken för skador eftersom trädens försvar mot angrepp försämras. Varmt och torrt väder gynnar dessutom granbarkborren eftersom flera generationer hinner svärma under samma säsong. 

Åtgärder mot granbarkborren 

  • Det viktigaste du kan göra i kampen mot granbarkborren är att skydda den stående skogen. Det gör du främst genom att använda sök-och-plock-metoden som går ut på att leta upp, avverka och transportera bort angripna träd från skogen. 
  • En långsiktig åtgärd för att förebygga att din skog drabbas av granbarkborreskador är att plantera gran på rätt mark, det vill säga på bördigare marker som är frisk eller fuktig.  
  • Genom aktiv skötsel med röjningar och gallringar i rätt tid skapar du en vital och motståndskraftig skog vilket också minskar risken för angrepp.  
  • Kortare omloppstid minskar generellt risken för granbarkborreangrepp. 

Snytbagge 

Ingen annan insekt medför så allvarliga skador på skogsplanteringar som snytbaggen. Skadorna orsakas av att de vuxna skalbaggarna äter på barken på unga plantor. Ledningsbanorna mellan rötterna och barren bryts då och det kan leda till tillväxtnedsättning eller plantdöd. 

Snytbaggeskadorna kan begränsas på olika sätt. Allra bäst lyckas du om du kombinerar olika åtgärder, exempelvis bra markberedning och kraftiga plantor med ett mekaniskt skydd mot snytbaggens gnag.  

Röd tallstekel 

Den röda tallstekeln skadar tallen genom att larverna angriper barren. Larverna angriper fjolårsbarren och ibland äldre barrårgångar och träden kan ibland bli helt kalätna. Det är ovanligt att träden dör, men angreppen kan leda till kraftiga tillväxtnedsättningar under flera år. I vissa fall kan de nedsatta träden angripas av Större märgborre som skadar årsskotten och därmed ökar risken för att träd dödas.  

Rådet är att hålla sina tallskogar i gott skick genom att utföra röjningarna och gallringarna i rätt tid och ta hand om eventuella vindfällen. Sköter man detta minskar risken för att de lockar till sig olika skadeinsekter. 

Svampskador 

Rotröta 

Rotröta är en svampinfektion som är ganska vanlig i äldre skogsbestånd. Rotrötan hämmar trädens tillväxt samtidigt som den minskar värdet på virket. Äldre bestånd med rotröta tappar ungefär en kubikmeter per år i tillväxt. Ju längre ett bestånd står desto mer tid får rotrötan att utveckla sig. Träd angripna av rotröta blir också mer känsliga för andra skadegörare och mer stormkänsliga. 

Rotrötan sprider sig genom beståndets rotsystem men och också via sporer på färska stubbar. Risken för spridning är via sporer är störst sommartid och Södra utför därför skyddsbehandling med pergamentsvamp av alla granstubbar vid gallring  då dagsmedeltemperaturen överstiger +5 grader. Behandlingen ger stubbytan en blå färg som försvinner några timmar efter avverkning. Skyddet motsvarar effekten av att avverka vintertid.  

Tallskytte 

Tallskytte är en svampsjukdom som angriper tallens barr och skott under vinterhalvåret. Skadan syns på våren då barren blir rödbruna och dör. Vid svårare angrepp kan även knopparna angripas och hela plantan dör. Skadan varierar mycket mellan olika år och drabbar främst plantskog.  

Skadan går inte att skydda sig mot men var observant på dina självföryngringar och planteringar och hjälpplantera vid behov. Även svampen snöskytte har en liknande sjukdomsbild men svampen utvecklas under snön och skadan följer därmed snödjupet.  

Stormskador 

Den högsta risken för stormskador på skogen finns i vindexponerade lägen som exempelvis sluttningar mot väster och i anslutning till sjöar och åkrar. Man bör därför vara försiktig med att gallra kantzoner när träden har blivit höga. Man bör också tänka på att inte gallra många bestånd vid samma tidpunkt. 

Eftersom de flesta stormarna kommer efter lövfällningen får man flest stormskador på skog som är gammal och hög och består av barrträd. Stormar under sommartid är relativt ovanliga, men kan ge svåra skador också i lövskog. 

Skapa stabila bestånd 

Genomtänkta åtgärder som syftar till att skapa stabilitet i skogen minskar risken för stormskador: 

  • Röj i rätt tid och till ett lagom tätt bestånd 
  • Genomför första gallring när träden är 12–14 meter  
  • Genomför andra gallring innan beståndet har en höjd av 20–22 meter.  
  • Låt därefter beståndet vara utan åtgärd tills det är dags för föryngringsavverkning senast vid 26-28 meters höjd. När höjden ökar ytterligare ökar också risken för stormskador på ett markant sätt. 

Gallring och stormskador 

Direkt efter genomförd gallring försämras de kvarvarande trädens stabilitet, men på lite längre sikt förbättras den. Södras syn är att gallring är en åtgärd som bör utföras för att öka skogens värde och kan ske utan större risker för stormskador. Man bör dock inte gallra äldre, högvuxen skog eftersom stormriskerna då är stora och det tar mycket längre tid för den än för en yngre skog att stabilisera sig. 

Viltskador 

Klövviltet orsakar årligen stora skador på skogen. Älgen är skuld till omfattande betesskador på i första hand tall i plant- och ungskogar. 

Under den avlövade vinterperioden är tall stapelföda för älgen, men även sommarbete kan vara allvarligt. Vanliga skador är barrmasseförlust, stambrott och barkskador samt krökar uppkomna efter toppskottsbetning. Täta viltstammar kan spoliera satsningar på kvalitetsvirke, och betesskadorna sänker också tillväxten. Viltbetet kan också spoliera satsningar på lövskog. 

Genom att anpassa skogsskötseln kan du förebygga betesskador på framför allt tall och med lite tur styra betningen till vissa områden. Välj trädslag som är lämpligt för marktypen, anlägg täta föryngringar och jobba för att öka den totala fodermängden och skyddet för viltet i landskapet. 

Aktuellt om granbarkborren

Just nu ställer granbarkborren till det i skogen hos många skogsägare. På vår särskilda granbarkborresida hittar du aktuell information om granbarkborrens spridning, hur du bäst bevakar din skog och hur du hanterar den om den angrips. 

skogskunskap.se

Södra samarbetar med skogskunskap.se. Här hittar du fakta och instruktioner om skogens skötsel.

Bli medlem i Södra

Som medlem i Södra samverkar du med andra skogsägare i en kooperativ organisation för skogsgårdens lönsamhet.

Läs mer

Nyheter

Söker...
close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.