Skogsbruk  för ökad tillväxt

Växande skog tar upp koldioxid och bidrar på så sätt till att mildra klimatförändringarna. Det mesta av koldioxiden lagras in i träden i form av cellulosa och andra kolhaltiga substanser. Hur mycket koldioxid som en skog kan fånga beror till stor del på trädens tillväxt, och tillväxten påverkas av hur skogen sköts.   

Effektiv skogsskötsel, trädslagsförädling, skademinskning och näringsåterföring är områden som Södra prioriterar för att möjliggöra ökad tillväxt i medlemmarnas skogar och därigenom öka inbindningen av koldioxid.  

Effektiv skogsskötsel  

Bättre föryngring  

• Arealerna markberedning, planteringsuppdrag och antalet sålda plantor ökas.  
• Utveckling av mekaniserad plantering och inversmarkberedning.  
• Fortsatt utveckling av skydd mot snytbagge.  
• Speciell satsning på föryngring av tall.  

Bättre ungskog  

• Arealerna ungskogsröjning ökas. Fler skogsägare önskar köpa en röjningstjänst då självverksamheten minskar.  
• Minskade skador av vilt.  
• Metoder för röjning utvecklas och utvärderas liksom metoder för skötsel av blandskog.  
• Bevakning av nya metoder för mekaniserad röjning.  

Bättre gallring  

• Nuvarande gallringsandel är väl avvägd varför volymandelen gallring inte behöver öka.  
• Säkra kvaliteten vid gallring vad avser t ex skador på mark och träd samt gallringsstyrka.  
• Fokus på tidig gallring och skademinimering.   
• Speciellt fokus på blandskog och lövskog.   

Bättre hantering av vatten i skogsmark  

• Skydd av värdefulla vattendrag med hjälp av blå målklassning.  
• Dikesrensning för att upprätthålla dikenas funktion och ökad areal skyddsdikning för att säkerställa en bra föryngring.  
• Förenklat och förtydligat regelverk krävs sannolikt för att kunna genomföra detta.  

Skogsträdsförädling och främmande trädslag  

Förädlat material från fröplantager  

• Förädlat material av huvudträdslagen odlas. Eget frö odlas i egna skogsplantskolor.  
• Fröplantager finns för att täcka behovet av tall, gran och björk närmaste decennierna.   
• Nya fröplantager för de främmande trädslagen hybridlärk, sitka- och douglasgran planeras.  
• Viktiga frågor är hur plantagerna ska ge skörd tidigare och hur frön ska skyddas mot skadegörare (insekter och svampar).  

Förädlat material från växthusfröplantager  

• Genom fröodling i växthus kan perioden från kunskap till försäljning teoretiskt kortas med cirka 10 år och en förädlingsvinst på 5 procent kan erhållas.  
• Växthusfröplantage av gran etablerad tillsammans med Skogsforsk. Här används krukade granympar från förädlingsprogrammet.  
• Växthusfröplantage för björk med frö från plantage i Ekebo drivs. 

SE-plantor  

• Satsning på storskalig och automatiserad produktion av skogsplantor baserad på somatisk embryogenens, SE-plantor.   
• Tekniken utvecklad av SweTree Technologies och innebär att fröembryon förökas med cellkultur som sedan odlas till plantor.  
• Positiva effekter är ökad tillväxt och kvalitetsegenskaper som större motståndskraft mot sjukdomar och skadeinsekter samt ökad lönsamhet frö skogsägaren ur en tids- och kvalitetsaspekt.   
• Anläggningen finansieras tillsammans med Stora Enso, Sveaskog och Holmen och beräknas stå klar under 2020.   

Främmande trädslag  

• Odlingen av främmande trädslag innebär en gardering för framtida klimatförändringar. Skogsbruket behöver fler alternativ.  
• Hög tillväxtökningspotential men dålig kunskap och visst motstånd begränsar användningen. Virkesegenskaperna måste passa för vidareförädling.  
• Södra säljer främst hybridlärk, sitkagran, hybridasp, hybridpoppel och douglasgran.   
• Ökad satsning kräver mer kunskap om plantodling och etablering.  

Skademinskning  

• Storm är den största skadegöraren i sydsvenska skogar, men även viltbete, granbarkborre, snytbagge och rotröta skadar skogen.  
• Med minskat viltbete finns en stor potential att öka skogsproduktionen. Kontroll på viltbetet är dessutom viktigt för att kunna realisera potentialen hos förädlat material.  
• Behandling med viltskyddsmedel är enbart realistiskt att utföra på små, nysatta plantor.  
• Hägn är inte en godtagbar metod för att skydda huvudträdslagen tall, gran, björk och bok.  
• Södras projekt Kraftsamling tall och projektet Mera Tall drivs för att få en rimlig balans mellan fodertillgång och viltstammarnas storlek.   
• Anpassad skogsskötsel är viktig för att minska skadorna av storm och granbarkborre: röjning i rätt tid, anpassade gallringsprogram och förkortade omloppstider.  

Gödsling/Näringsåterföring  

Kvävegödsling (traditionell gödsling)  

• Möjligheten att genomföra gödsling begränsas bl a av Skogsstyrelsens allmänna råd.  
• Med enklare och tydligare regelverk skulle metoden kunna få viss användning.  

Näringsåterföring 

• Används för att säkerställa markens produktionsförmåga och att skapa ett kretslopp av näringsämnen.  
• Försök att använda industriaska har visat sig fungera bra.  
• Arbete pågår för att utvidga det geografiska område där tjänsten kan erbjudas.  

Behovsanpassad gödsling (BAG) och torvmarksgödsling  

• Metoderna är idag möjliga att genomföra i försöksskala, men inte som generella tjänster.  

Möjlig tillväxtökning på Södras medlemsmark 

Tabellen  nedanvisar potentiell tillväxtökning i procent för Södras medlemsmark. Den teoretiska potentialen bygger på att samtliga åtgärder utförs på hela arealen och att effekterna är additiva. Med realiserbart menas en ”praktisk” nivå som skulle kunna nås om de flesta medlemmar finner åtgärderna ekonomiskt vettiga och förenliga med egna och andra skogspolitiska mål.