Enighet om att öka tillväxten och stärka klimatnyttan i skogen

Skogens bidrag i klimatomställningen kan öka markant med det nya mål som skogsbruket och Skogsstyrelsen gemensamt enats om. Med det åtgärdspaket som läggs fram är det möjligt att öka skogstillväxten med 20 procent fram till 2050.

– Det ligger helt i linje med Södras egna hållbarhetsmål om ökad skogsproduktion. En starkare tillväxt hjälper oss att tackla klimatutmaningarna genom ökad inbindning av kol och genom en högre andel förnybara produkter på marknaden. Det kommer även att lyfta samhällsekonomin och då inte minst på landsbygden, säger Göran Örlander, Södra, som ingått i samverkansprocessen kring ökad skogsproduktion.

Samverkansprocessen har pågått under närmare tre års tid och blir ett viktigt inspel till det nationella skogsprogrammet. Resultatet är 88 åtgärdsförslag inom 13 områden som inte bara leder till en bättre klimatnytta utan som också kan skapa ekonomiska värden motsvarande tiotals miljarder kronor per år (se lista med insatsområdena här nedan).

VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA

– Eftersom det svenska skogsbruket redan idag produktionsmässigt bedrivs på ett bra sätt behöver huvuddelen av förslagen genomföras om vi ska kunna erhålla den hållbara och önskade produktionsökningen.

De viktigaste områdena för en ökad skogstillväxt bedöms dock av gruppen vara bästa möjliga skogsodlingsmaterial, en skogsskötsel för värdefull tillväxt och minskade skogsskador, säger Göran Örlander.

Han vill särskilt lyfta upp frågan om viltskador. I rapporten slås fast att en aktiv klövviltsförvaltning måste till för att säkra skogstillväxten och möjliggöra ett mer aktivt brukande. En rad förslag till förbättringar inom klövviltsförvaltningen föreslås. Bland annat bör klövviltspopulationerna anpassas till skadeläget i förhållande till uppsatta mål, vilket innebär kraftfull sänkning av antalet klövvilt. Att utreda möjligheterna till olika ekonomiska incitament i viltförvaltningen, att implementera Mera tallprojektet i hela landet samt att avreglera jakt på kronhjort är andra åtgärder som föreslås.

Rapporten pekar också på möjliga positiva konsekvenser av dessa åtgärder: ökad inväxning av flera lövträdslag, främst de så kallade RASE-arterna, vilket gynnar biologisk mångfald; ökad motivation för aktiv ståndortsanpassad skogsskötsel; ökad skogsproduktion och ökad lönsamhet i skogsbruket; minskad risk för skador av granbarkborre på lång sikt samt högre kvalitet på klövviltstammarna.

Göran vill också också lyfta fram vikten av förbättrad infrastruktur, en fråga som han tycker har fått allt för liten plats i medierapporteringen.

– På det området föreslås stora förbättringar – inte bara en snabb utbyggnad av vägnätet för tyngre lastbilar och borttagande av flaskhalsar i järnvägstrafiken för effektivare och miljövänligare virkestransporter, utan även kraftigt förbättrad mobiltäckning.

Göran Örlander är på det stora hela nöjd med innehållet i rapporten.

– Det känns bra att vi har kommit fram till gemensamma åtgärdsförslag. Södra har tagit på sig att arbeta i positiv anda för att genomföra de föreslagna åtgärderna och de har förankrats både i forskning och bland praktiker. Jag ser optimistisk på möjligheterna att de kommer att genomföras, säger han.

Särskilt glad är Göran över att åtgärderna ska vara frivilliga och i linje med respektive markägares mål med sitt brukande.

– Det är glädjande att vi också har varit eniga om att förslagen ska innebära en värdefull produktion och att ekonomi för skogsägarna ska vara avgörande. Om skogsbruket är lönsamt och äganderättsfrågorna är ohotade, då kommer investeringarna i skogsvård att göras.

SAMMANVÄVDA MÅL

En viktig del i processen med att ta fram de gemensamma åtgärdsförslagen har varit det viktiga avvägandet mellan de två målen i skogspolitiken, produktionsmålet och miljömålet.

– Vi har tillsammans kommit fram till att de föreslagna tillväxthöjande åtgärderna kan genomföras utan någon avgörande negativ effekt på den biologiska mångfalden, och många av åtgärdsförslagen stärker naturvärdena. Det har varit viktigt att hitta de åtgärder som stärker och gynnar båda målen. Åtgärder för minskat viltbetestryck gynnar både naturvärdena och virkesproduktionen, röjning och gallring ökar värdet på skogen men vi får samtidigt en vackrare och trevligare skog att vistas i och där fältskiktet, exempelvis blåbärsris, får en chans att växa till. Många gånger handlar det om hur man genomför en åtgärd, säger Örlander.

Som metafor för de jämställda miljö- och produktionsmålen har ofta en våg använts, med syfte att visa att de båda målen väger lika tungt. Om produktionsmålet gynnas av en viss åtgärd har det ofta betraktats som att det med automatik blivit sämre för miljömålet. Enligt Göran Örlander är denna liknelse korrekt i vissa fall, men långt ifrån alltid. Den leder dessutom både debatt och utvecklingsambitioner i oönskad riktning, bort från den vidareutveckling av skogsbruket som de skogspolitiska målen anger.

– Produktionsmålet och miljömålet är lika viktiga men för den skull inte nödvändigtvis varandras motsatser. I den gemensamma rapporten lyfter vi därför fram bilden av de båda målen som sammanflätade eller sammanvävda. I skogsbruket är uppgiften att göra vävnaden så stor, så vacker och så stark som möjligt och med skogsskötselåtgärder främja detta, säger Göran Örlander.

ÖKADE KUNSKAPER OCH RÅDGIVNING

Vad innebär då det gemensamma åtgärdspaketet i praktiken för branschen, Södra och den enskilde skogsägaren?

Göran Örlander berättar om ett ökat fokus på skogsskötselfrågor där forskningen förhoppningsvis kommer att tillföras resurser så att vi inom en snar framtid får se nya metoder och produkter.

– Särskilt spännande är utvecklingen av mer skonsam teknik för avverkning och skogsvård samt framstegen inom skogsträdsförädling. Men, vi får inte glömma bort att om vi inte genomför skogsskötselåtgärderna med rimlig ekonomi kan vi inte dra nytta av framstegen. Kort sagt kommer skogen att kunna producera lite mer, samtidigt som det sker på ett mer skonsamt sätt och med lite mindre risk, säger han.

För att skogsägarna ska lyckas genomföra de tillväxthöjande åtgärderna kommer det att behövas en utveckling av kunskapsförmedlingen och en ökad rådgivning, menar Göran Örlander.

– Allra viktigast är den personliga rådgivningen till skogsägarna så vi måste se till att ha riktigt duktiga skogsinspektorer som är experter på skogsskötsel. Jag tror också att vi kommer långt med förbättrade skogsbruksplaner och genom utveckling av nya smarta digitala lösningar.

– Vi kommer också att satsa på att öka skogsägarnas kunskaper, bland annat här i Södrakontakt. Just nu har vi en pågående artikelserie om Södras hållbarhetsmål om ökad skogstillväxt där vi presenterar en rad åtgärder som man som skogsägare kan göra för att öka skogstillväxten och stärka klimatnyttan på sin skogsgård.

Läs om hur bra föryngringar kan bidra till ökad tillväxt i skogen.

En bra och utvecklad skogsskötsel är en investering för framtiden, menar Göran Örlander.

– Med utgångspunkt i den enskilde skogsägarens mål med sin skog ska vi nu på olika sätt verka för att de föreslagna åtgärderna genomförs.