phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Skogsbruk Sköta skog Skog & Vilt Fabin

Fabin och övriga inventeringar

Älg Älgbilder fyra styck från samma serie. Älgbilder fyra styck från samma serie.
I en kunskapsbaserad viltförvaltning behövs tillgång till faktabaserade beslutsunderlag. Därför används ett antal inventeringsmetoder för att ta fram nödvändiga fakta om både skogstillstånd och älgstam. Den årliga älgbetsinventeringen, Äbin, som genomförs på älgförvaltningsområdesnivå är en sådan. Foderprognoser, referenshägn och älgobservationer är exempel på andra. För den intresserade Södramedlemmen kan den nya metoden Fabin komplettera med information om betestrycket på fastighetsnivå.

Fabin ger besked om betestrycket i din skog

Det finns ofta stora variationer när det gäller betestrycket inom älgförvaltningsområdet. För att kunna beskriva betespåverkan på en enskild fastighet har Södra utifrån ett beslut vid föreningsstämman 2020 tagit fram en metod för fastighetsvis betestrycksinventering, Fabin. 

Bra grund för åtgärdsbeslut

Fabin är en enkel och robust inventeringsmetod som du som skogsägare själv kan utföra. Den ger dig ökad kunskap om det aktuella betestrycket i unga bestånd och bättre koll på dina föryngringar. Detta är värdefull information för planeringen av kommande skötselåtgärder. Fabin är helt enkelt ett verktyg för att vårda din investering i ny skog.

Metoden ger också värdefull information och ökad kunskap som kan stärka dig som skogsägare i olika viltförvaltningsforum. Fabin ersätter inte Äbin, utan fungerar som ett komplement på mer lokal nivå. Den ger dig fakta som är bra att ha med till exempelvis älgskötselområdets möten. Med hjälp av Fabin på flera fastigheter kan även skademönster på exempelvis älgskötselområdesnivå beskrivas. 

Så här går det till

Inventering av viltskador och spillning görs i plant- och ungskogar mellan 0,3-3 meter i beståndsmedelhöjd. Den enda utrustning som krävs är en smart telefon eller läsplatta, ett mätspö eller måttband som är 282 cm, samt en centrumpinne för att markera provytecentrum. På ytan noteras alla tallar och granar i fyra olika skadeklasser, dessutom noteras om närmaste björk och rönn, asp, sälg eller ek är betad eller inte (om det finns på ytan). Avslutningsvis noteras om det finns spillning av älg, rådjur eller hjort på ytan. Rekommenderad tidpunkt är efter avslutat vinterbete och innan ny vegetationssäsong startat, det vill säga under perioden april–maj. 

Noteringar om stammar görs enkelt stam för stam i telefonen eller läsplattan i fältstödet Atlas, som du som Södramedlem får tillgång till kostnadsfritt om du kontaktar Södras medlemsservice. När du loggat in i Atlas får du automatisk tillgång till punkter för provytor i unga bestånd på din fastighet. Med hjälp av mobilens eller läsplattans GPS tar du dig till en yta, samlar in värden och matar in dem i ett formulär som öppnas. När allt är klart får du en sammanställd rapport. Hela processen är utformad för att du enkelt ska kunna utföra allt själv.

Se film om hur Fabin går till

Fakta om Fabin

  • Enkel metod som du utför själv
  • Utförs främst under april-maj i bestånd med medelhöjd 0,3-3 m
  • Smart telefon eller läsplatta används för att navigera och samla in data
  • Ger en aktuell bild av betestrycket på fastighetsnivå
  • Resultatrapport kan skapas automatiskt efter avslutad inventering
  • Ersätter inte, men kompletterar älgbetesinventeringen, Äbin

Är du intresserad?

Vill du utföra Fabin på din fastighet? Kontakta Medlemsservice  för personlig inloggning.

Läs mer:

 

Foderprognoser

Skogsstyrelsen tar årligen fram uppgifter om hur stora ungskogsområden som producerar viltfoder för respektive älgförvaltningsområde (ÄFO). Resultatet visar dels hur stor arealen ungskog är idag, dels hur den kommer att utvecklas kommande år. Siffrorna används bland annat som underlag i älgförvaltningsplaner.

Läs mer:

 

Referenshägn

Används för att visa skillnader i växtligheten när älgar, andra hjortdjur eller vildsvin inte kommer åt att beta. Mindre uthägnader etableras då i ett område och används sedan för att påvisa och illustrera betesdjurens inverkan på vegetationen och dess utveckling.

 

Inventering av älgstammen

Avskjutningsstatistik

Uppgifter om alla älgar som fälls under jakt inom ett licensområde, älgskötselområde eller på en oregistrerad mark. Statistiken delas upp i antal älgar av olika kön och på vuxna respektive kalvar.

Älgobservationer (Älgobs)

Älgobsen är en av flera metoder för att skatta en populations täthet i form av ett relativt index och används främst för att visa på förändringar inom ett område. Älgobsen uppskattar också sammansättningen i en älgpopulation.

Spillningsinventering

Spillningsinventering är en metod för att i första hand skatta tätheten av spillningshögar inom ett visst område för en viss period. Älgspillningsinventering är en av flera metoder för att skatta en älgpopulations täthet – antingen som ett index eller som ett absolut mått.

Älgkalvvikter

Kalvvikter avslöjar mycket om kvaliteten i älgstammen. Den beskriver djurens kondition för att till exempel kunna få en förvarning om att betessituationen försämras eller förbättras inom området. Kalvarnas vikt följer variationer i den omgivande miljön. Exempelvis avspeglas ett år med dålig foderkvalitet direkt i lägre vikter.

Läs mer:

 

Användning av inventeringsresultat och statistik

En väsentlig del i en anpassningsbar viltförvaltning är att hela tiden följa utvecklingen via insamlade värden och tillgänglig statistik, löpande utvärdera hur det går och anpassa åtgärder efter detta. Det finns en rad olika källor att använda sig av, exempelvis Länsstyrelsernas system Älgdata.se.

För en komplett överblick av läget rekommenderas skogsbolagens system Jaktrapport, som bland annat innehåller sammanställda rapporter som löpande visar avskjutningsmål och aktuell avskjutning, betesskadenivå enligt Äbin, trend för älgstammen enligt älgobs och mycket mer. 

Läs mer:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.