Det finns ofta stora variationer när det gäller betestrycket inom älgförvaltningsområdet. För att kunna beskriva betespåverkan på en enskild fastighet har Södra utifrån ett beslut vid föreningsstämman 2020 tagit fram en metod för fastighetsvis betestrycksinventering, Fabin.
Fabin är en enkel och robust inventeringsmetod som du som skogsägare själv kan utföra. Den ger dig ökad kunskap om det aktuella betestrycket i unga bestånd och bättre koll på dina föryngringar. Detta är värdefull information för planeringen av kommande skötselåtgärder. Fabin är helt enkelt ett verktyg för att vårda din investering i ny skog.
Metoden ger också värdefull information och ökad kunskap som kan stärka dig som skogsägare i olika viltförvaltningsforum. Fabin ersätter inte Äbin, utan fungerar som ett komplement på mer lokal nivå. Den ger dig fakta som är bra att ha med till exempelvis älgskötselområdets möten. Med hjälp av Fabin på flera fastigheter kan även skademönster på exempelvis älgskötselområdesnivå beskrivas.
Inventering av viltskador och spillning görs i plant- och ungskogar mellan 0,3-3 meter i beståndsmedelhöjd. Den enda utrustning som krävs är en smart telefon eller läsplatta, ett mätspö eller måttband som är 282 cm, samt en centrumpinne för att markera provytecentrum. På ytan noteras alla tallar och granar i fyra olika skadeklasser, dessutom noteras om närmaste björk och rönn, asp, sälg eller ek är betad eller inte (om det finns på ytan). Avslutningsvis noteras om det finns spillning av älg, rådjur eller hjort på ytan. Rekommenderad tidpunkt är efter avslutat vinterbete och innan ny vegetationssäsong startat, det vill säga under perioden april–maj.
Noteringar om stammar görs enkelt stam för stam i telefonen eller läsplattan i fältstödet Atlas, som du som Södramedlem får tillgång till kostnadsfritt om du kontaktar Södras medlemsservice. När du loggat in i Atlas får du automatisk tillgång till punkter för provytor i unga bestånd på din fastighet. Med hjälp av mobilens eller läsplattans GPS tar du dig till en yta, samlar in värden och matar in dem i ett formulär som öppnas. När allt är klart får du en sammanställd rapport. Hela processen är utformad för att du enkelt ska kunna utföra allt själv.
Vill du utföra Fabin på din fastighet? Kontakta Medlemsservice för personlig inloggning.
Skogsstyrelsen tar årligen fram uppgifter om hur stora ungskogsområden som producerar viltfoder för respektive älgförvaltningsområde (ÄFO). Resultatet visar dels hur stor arealen ungskog är idag, dels hur den kommer att utvecklas kommande år. Siffrorna används bland annat som underlag i älgförvaltningsplaner.
Används för att visa skillnader i växtligheten när älgar, andra hjortdjur eller vildsvin inte kommer åt att beta. Mindre uthägnader etableras då i ett område och används sedan för att påvisa och illustrera betesdjurens inverkan på vegetationen och dess utveckling.
Uppgifter om alla älgar som fälls under jakt inom ett licensområde, älgskötselområde eller på en oregistrerad mark. Statistiken delas upp i antal älgar av olika kön och på vuxna respektive kalvar.
Älgobsen är en av flera metoder för att skatta en populations täthet i form av ett relativt index och används främst för att visa på förändringar inom ett område. Älgobsen uppskattar också sammansättningen i en älgpopulation.
Spillningsinventering är en metod för att i första hand skatta tätheten av spillningshögar inom ett visst område för en viss period. Älgspillningsinventering är en av flera metoder för att skatta en älgpopulations täthet – antingen som ett index eller som ett absolut mått.
Kalvvikter avslöjar mycket om kvaliteten i älgstammen. Den beskriver djurens kondition för att till exempel kunna få en förvarning om att betessituationen försämras eller förbättras inom området. Kalvarnas vikt följer variationer i den omgivande miljön. Exempelvis avspeglas ett år med dålig foderkvalitet direkt i lägre vikter.
En väsentlig del i en anpassningsbar viltförvaltning är att hela tiden följa utvecklingen via insamlade värden och tillgänglig statistik, löpande utvärdera hur det går och anpassa åtgärder efter detta. Det finns en rad olika källor att använda sig av, exempelvis Länsstyrelsernas system Älgdata.se.
För en komplett överblick av läget rekommenderas skogsbolagens system Jaktrapport, som bland annat innehåller sammanställda rapporter som löpande visar avskjutningsmål och aktuell avskjutning, betesskadenivå enligt Äbin, trend för älgstammen enligt älgobs och mycket mer.
Ta del av webbsändningen som presenterar inventeringsmetoden FABIN – fastighetsvis betestrycksinventering.
Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.