Positiva trender för viltskadorna och tallen – det går långsamt åt rätt håll.
Resultaten från Älgbetesinventeringen, Äbin, 2022/23 visar att 6 av 53 ÄFO i Götaland klarar målet om maximalt fem procent årsskada på tall. Dessutom fortsätter andelen oskadad tall att öka. Det är som helhet en förbättring jämfört med tidigare år, men fortfarande långt ifrån målet om acceptabla skadenivåer i hela Götaland.
Det finns exempel på områden som uppvisar en tydlig förbättring, men samtidigt har vissa områden försämrats och medelvärdet för Götaland har därför endast påverkats marginellt, från 14 till 13 procent. Men i snitt går det åt rätt håll, vilket är positivt.
Situationen för RASE har trots ett högt betestryck förbättrats, från nio till tio procent.
Det är också glädjande att trenden för föryngring av tall fortsätter att öka. En liten nedgång syns i andel tall på mellanmarker, men sannolikt hör detta ihop med en mindre nedgång i plantförsäljningen för 7-8 år sedan (medelhöjd i Äbin-datat är drygt två meter) och förhoppningsvis vänder kurvan uppåt igen inom kort. Rätt ståndortsanpassning är fortsatt viktig för skogsgården, viltet och samhället.
Det finns ofta stora variationer när det gäller betestrycket inom älgförvaltningsområdet. För att kunna beskriva betespåverkan på en enskild fastighet har Södra utifrån ett beslut vid föreningsstämman 2020 tagit fram en metod för fastighetsvis betestrycksinventering, Fabin.
Fabin är en enkel och robust inventeringsmetod du som skogsägare själv kan utföra. Den ger dig ökad kunskap om det aktuella betestrycket i unga bestånd och bättre koll på dina föryngringar. Detta är värdefull information för planeringen av kommande skötselåtgärder. Fabin är helt enkelt ett verktyg för att vårda din investering i ny skog.
Metoden ger också värdefull information och ökad kunskap som kan stärka dig som skogsägare i olika viltförvaltningsforum. Fabin ersätter inte Äbin, utan fungerar som ett komplement på mer lokal nivå. Den ger dig fakta som är bra att ta med till exempelvis älgskötselområdets möten. Om Fabin genomförs på flera fastigheter kan skademönster på exempelvis älgskötselområdesnivå beskrivas i form av heat maps.
Skogsstyrelsen tar varje år fram uppgifter om hur stora ungskogsområden som producerar viltfoder för respektive älgförvaltningsområde. Resultatet visar dels hur stor arealen ungskog är idag, dels hur den kommer att utvecklas kommande år. Siffrorna används bland annat som underlag i älgförvaltningsplaner.
Mer information om foderprognoser på Skogsstyrelsen.se
Referenshägn är mindre uthägnader som etableras i ett område för att visa betesdjurens inverkan på vegetationen och dess utveckling. När älgar, andra hjortdjur eller vildsvin inte kommer åt att beta blir skillnaderna i växtligheten inom och utom hägnet tydliga.
Uppgifter om alla älgar som fälls under jakt inom ett licensområde, älgskötselområde eller på en oregistrerad mark. Statistiken delas upp i antal älgar av olika kön och på vuxna respektive kalvar.
Älgobsen är en av flera metoder för att skatta en populations täthet i form av ett relativt index och används främst för att visa på förändringar inom ett område. Älgobsen uppskattar också sammansättningen i en älgpopulation.
Spillningsinventering är en metod för att i första hand skatta tätheten av spillningshögar inom ett visst område för en viss period. Älgspillningsinventering är en av flera metoder för att skatta en älgpopulations täthet – antingen som ett index eller som ett absolut mått.
Kalvvikter avslöjar mycket om kvaliteten i älgstammen. Den beskriver djurens kondition för att till exempel kunna få en förvarning om att betessituationen försämras eller förbättras inom området. Kalvarnas vikt följer variationer i den omgivande miljön. Exempelvis avspeglas ett år med dålig foderkvalitet direkt i lägre vikter.
Läs mer om älginventeringsmetoderna på SLU.se
En väsentlig del i en anpassningsbar viltförvaltning är att hela tiden följa utvecklingen via insamlade värden och tillgänglig statistik, löpande utvärdera hur det går och anpassa åtgärder efter detta. Det finns en rad olika källor att använda sig av, exempelvis Länsstyrelsernas system Älgdata.se.
För en komplett överblick av läget rekommenderas skogsbolagens system Jaktrapport, som bland annat innehåller sammanställda rapporter som löpande visar avskjutningsmål och aktuell avskjutning, betesskadenivå enligt Äbin, trend för älgstammen enligt älgobs och mycket mer.
Rapport per älgförvaltningsområde
Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.
Södra är Sveriges största skogsägarförening och en internationell skogsindustrikoncern där verksamheten baseras på förädling av medlemmarnas skogsråvara.
