phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Skogsbruk Sköta skog Hyggesfritt skogsbruk

Hyggesfritt skogsbruk

Hyggesfria skötselmetoder
Det finns många sätt att bruka skog. Södra hjälper dig att sköta din skog efter skogens förutsättningar och dina intressen.

Alla skogsägare ska ha möjligheten att bruka skogen efter sina egna mål och visioner men våra råd bygger alltid på vetenskapliga metoder och erfarenhet från praktiskt skogsbruk. Det finns inte en lösning som passar alla skogar och mål. Att skogsägare gör lite olika är en styrka som skapar mångfald i skogen. 

Vad är hyggesfritt skogsbruk?

Hyggesfritt skogsbruk är ett samlingsnamn för metoder som innebär en selektiv skörd av vissa träd medan andra lämnas kvar. Skogsstyrelsen har definierat ”Hyggesfria metoder” i tre huvudpunkter: marken är alltid trädbevuxen, inga större kalhuggna ytor uppstår och undantag från täthetskravet i Skogsvårdslagen. Ofta används metoderna med syftet att skapa eller bibehålla estetiska värden, upplevelsevärden eller gynna vissa typer av biologisk mångfald. Metoden måste anpassas efter hur skogen ser ut nu, vilket trädslag som ska gynnas och hur skogsägaren vill att skogen ska se ut och växa i framtiden. 

Läs mer

I Södras informationsmaterial kan du läsa mer om olika skötselmetoder: 

Val av skogsskötselsystem    Hyggesfria skötselmetoder

Du hittar även information på skogskunskap.se:

Till skogskunskap.se

Om jag vill bruka min skog hyggesfritt, vad ska jag tänka på?

Den viktigaste frågan att ställa sig med alla skogsbruksåtgärder är ”vad vill jag med min skog”. För de flesta hyggesfria metoder är det viktigt om du redan från början har en viss skiktning i skogen med avseende på höjd, diameter och ålder. Hyggesfria metoder kräver ofta mer engagemang och mer aktivitet i skogen om de ska lyckas. Ibland får man också omvärdera skötselmetoden när det inte blir exakt som man tänkt. Metoden måste anpassas efter de lokala förutsättningarna med avseende på bland annat trädslag, jordart, vattentillgång och topografi. Om du är intresserad och har skog med de rätta förutsättningarna kan du testa med något bestånd för att hitta den modell som passar i ditt område.

Hyggesfria skötselmetoder

Hur påverkas biologisk mångfald, estetiska och sociala värden?

Det går inte att säga att biologisk mångfald automatiskt blir högre med hyggesfritt skogsbruk. Den blir annorlunda eftersom andra artgrupper gynnas. Med hyggesfria metoder gynnas arter som vill ha skugga och hög luftfuktighet. I trakthyggesbruk gynnas arter som vill ha sol och ljus och trädslag som snabbt kan etablera sig på öppna ytor. De allra mest hotade arterna kräver speciella miljöer som inte finns vare sig i trakthyggesbruk eller vid hyggesfritt. 

Störst betydelse har hyggesfria metoder för de estiska och sociala värdena. Områden som bedrivs med den hyggesfria metoden blädning ser ungefär lika dana ut över tid och upplevs som skogbevuxna. Eftersom vissa träd får bli riktigt gamla och grova ökar också antalet riktigt gamla träd med tiden, men detta kan också uppnås med trakthyggesbruk. 

Hur ser tillväxten och ekonomin ut?

Det råder delade meningar om både tillväxt och ekonomi i hyggesfritt skogsbruk jämfört med trakthyggesbruk, men en vedertagen uppfattning bland forskare är att produktionen minskar med 20-40 procent. Självsådd är den vanligaste metoden vilket gör att det förädlade materialets tillväxtökning inte går att utnyttja. Konkurrensen mellan olika träd gör också att gagnvirkesproduktionen troligen blir något lägre. För att produktionen ska upprätthållas måste virkesförrådet vara relativt högt vilket gör att föryngringen blir lidande. Avverkningskostnaderna är något högre (20-30 procent) eftersom skördaren får köra lite längre mellan varje stort träd. Timmerandelen blir något högre men kanske inte totalt sett med tanke på att produktionen minskar. 

En nackdel är att skörden av grot uteblir eftersom det är besvärligt att skörda i den typen av bestånd. I vissa fall låter man skogen utvecklas utan skogsvårdsåtgärder medan man i andra fall måste både hjälpplantera och röja. 

Södra deltar i långsiktiga försök för att säkerställa fakta om hyggesfria metoder och bygger upp kompetens efterhand. Här kan du läsa mer om det.

Hyggesfria skötselmetoder

Hur ser skaderiskerna ut?

Risken för markskador ökar med hyggesfria metoder eftersom det blir avverkning och virkestransport med 10-20 års mellanrum och maskinerna måste köra i samma stråk, som därmed blir permanenta stickvägar. Mängden ris att köra på blir lägre jämfört med en konventionell föryngringsavverkning. Risken för rotröta blir också något större eftersom de ständiga avverkningarna gör det lätt för rotrötan att sprida sig. 

Risken för stormfällning är stor, särskilt vid övergång från likåldriga till olikåldriga bestånd, men kan minska eller vara på samma nivå när strukturen är etablerad. 

Risken för insektsskador är svårbedömd eftersom erfarenheter från sydsvenska förhållanden är begränsade. 

Vad säger lagen?

Det finns inga särskilda regler i Skogsvårdslagen om hyggesfria metoder. Däremot får avverkning inte göras så att den kvarstående skogen blir allt för gles. Lägsta nivån för virkesförråd finns beskrivet i Skogsvårdslagen. Det finns regler om att avverkningen ska vara ändamålsenlig för uppväxt av ny skog. Du får heller inte avverka så mycket att virkesförrådet understiger en viss nivå på en given plats. 

Hur vet jag om det finns områden som är lämpliga?

Södras rådgivning utgår alltid från ditt mål med skogen. Vi kan hjälpa dig att fatta kloka beslut om skogens skötsel och om det finns lämpliga bestånd för hyggesfria metoder. Vår rådgivning grundar sig på kunskap och beprövad erfarenhet i dialog med skogsägaren. Vänd dig till din inspektor om du vill veta mer.

Skogsinspektor och medlem
Vi vill göra ditt skogsägande enklare genom tjänster som gör skillnad.

skogskunskap.se

Södra samarbetar med skogskunskap.se. Här hittar du fakta och instruktioner om skogens skötsel.

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.