Kostnader för viltskador

Kostnaderna för viltbetesskador i skogsbruket i Götaland uppgick 2021 till cirka 640 miljoner kronor. Sedan 2017 har Södra beräknat hur mycket viltbetesskadorna kostar skogsägarna och samhället. Grunden utgörs av aktuella Äbinresultat och en beräkningsmodell utvecklad av Skogforsk. Vi utgår från Södras medlemsfastigheter och räknar på effekterna på skogsbrukets virkesproduktion och ekonomi. Beräkningarna omfattar inte viltolyckor eller viltskador i jordbruket.

Viltbetet påverkar tillväxt och ekonomi

Om viltbetesskadorna fortsätter på nuvarande nivå (2021) beräknas den genomsnittliga tillväxtförlusten till 0,5 m³fub per hektar och år. Detta motsvarar för hela Södras medlemsmark (2,7 miljoner hektar) drygt 1,3 miljoner m³fub per år, eller 9 % av nuvarande avverkningsnivå.

Uppräknat till hela Götaland blir förlusten drygt 2,4 miljoner m³fub per år.
Den genomsnittliga ekonomiska förlusten för en medlemsfastighet beräknades till 150 kronor per hektar och år. För en fastighet med enbart tallmark blir siffran 370 kronor per hektar och år.
Omräknat till hela Södras medlemsmark, utifrån genomsnittlig fördelning av tallmark och annan mark, blir summan av förlusterna 400 miljoner kronor per år.
Uppräknat till hela Götaland blir förlusten 640 miljoner kronor per år. Samtliga län uppvisar svåra skador, men med betydande variation.

I beräkningarna ingår dock inte konsekvenser av andra viltskador, såsom

skador i plantskog under 1 m höjd och ungskog över 4 m höjd
gamla skador i äldre skog (ex barkgnag)
skador i gröda
kostnader för viltrepellenter och för om- och hjälpplantering
negativa effekter på biologisk mångfald och på viltstammarnas kvalitet.

Beräkningarna är därför en underskattning av de totala kostnaderna.

Ingen nollvision i skogen

Siffror ovan visar de beräknade totala förlusterna. Skogsbruket och skogsägarna har dock ingen nollvision för skador, man accepterar en hel del betesskador och de ekonomiska konsekvenser som det får. Skogsbrukets uttalade mål för acceptabel betesskadenivå innebär att maximalt 30 % av tallarna får bli viltfoder, det vill säga att minst sju av tio föryngrade tallar måste klara sig från allvarligt viltbete. Samma målnivåer har uttryckts av såväl Skogsstyrelsen som Naturvårdsverket. De beräknade förlusterna för skogsägarna om målet 7 av 10 oskadade uppfylls, det vill säga den kostnad skogsägarna är beredda att acceptera, är ändå betydande:

En kostnad på 45 kr per hektar och år för en genomsnittlig medlemsfastighet
Uppräknat till hela Götaland en förlust om ca 200 miljoner kr per år

Det innebär att de beräknade förlusterna utöver denna maximalt accepterade nivå just nu uppgår till ca 100 kr per hektar och sammanlagt 440 miljoner kr i Götaland – varje år om viltbetet fortsätter som idag.

Relaterade länkar:

Viltskadekommisssionen: Stammarna av klövvilt är för stora

”Vi måste jaga mer och den ökade avskjutningen måste påbörjas snarast.” Det föreslår viltskadekommissionen i sin analys av vad som behöver göras för att viktiga samhällsmål ska kunna uppnås.

Läs mer