Snabbväxande lövträd samlade experter, forskare och skogsägare
Hur kan vi på ett effektivt sätt förse Södras bruk i Mörrum med ännu mer råvara till produktionen av textilmassa och samtidigt öka lönsamheten för familjeskogsbruken? Det var temat när Nationella kommissionen för snabbväxande lövträd ordnade en träff i mitten av mars.
Vid en av produktionslinjerna vid Södra Cell Mörrum tillverkas textilfiber av cellulosan från lövträd, som används för att tillverka tyg, till exempel lyocell. Deltagarna på studiebesöket fick lära sig att textilfiber är en mer avancerad produkt än bioenergi och såväl forskare som skogsägare fick ta del av hur Södra tillverkar textilmassa.
Södras textilmassa tillverkas av björk, asp och bok. För att klara av att tillverka så mycket textilmassa som efterfrågas behöver Södra mer råvara än vad man idag har tillgång till och det är här de snabbväxande lövträdslagen kommer in i bilden.
– En stor del av den inhemska aspen som växer i våra skogar håller på att bli gammal och innehåller mycket röta. Den är samtidigt viktig för den biologiska mångfalden och en hel del asp lämnas idag som hänsynsträd, berättar Anders Ekstrand, lövskogsexpert i Södra och styrelseledamot i nationella kommissionen för snabbväxande lövträd.
– Hybridasp och poppel kommer därför framåt att vara viktiga råvaror för produktionen av textilmassa. Eftersom både asp, hybridasp och poppel tillhör familjen Populus är deras vedegenskaper relativt lika och i aspmassaveden får därmed även hybridasp och poppel ingå.
Odling av hybridasp, poppel och vårtbjörk
Efter besöket på bruket i Mörrum var det dags för exkursion till närliggande lövplanteringar på åkermark. Först gick färden till ett bestånd med hybridasp precis vid infarten till bruket. Beståndet är en del av ett demonstrationsförsök från ”Omställning 90” som anlagts av Skogsstyrelsen på en delvis försumpad bit åkermark tillsammans med olika planteringar av ek, björk och al. Medelproduktionen i beståndet har i över 30 år legat på 23 kubikmeter per hektar och beståndet är gallrat två gånger. Det borde egentligen ha varit slutavverkat, men eftersom det är ett försök har markägaren Per Abrahamsson låtit det stå lite längre.
Nästan anhalt var hos skogsägaren Ola Persson i Asarum som odlar både poppel på åkermark och förädlad vårtbjörk på skogsmark.
– Poppelbestånd kan producera upp emot 30 kubikmeter per hektar och brukar ibland kallas Nordens eukalyptus. Den är dock lite kinkig i etableringen och känslig för lågt pH-värde och fejning från råbockar. Den betas dock mindre än hybridaspen som måste hägnas mot vilt, berättar Anders Ekstrand.
– Både poppel och förädlad vårtbjörk kan planteras utan hägn, åtminstone om man har koll på de lokala viltpopulationerna. Självsådd björk växer med 3-6 kubikmeter per hektar och år medan den förädlade varianten kan nå det dubbla.
Röj och gallra i tid
Anders Ekstrand berättar att en generell lärdom från exkursionen är att det är lövträden som ger den största tillväxten.
– Det gäller att röja och gallra i tid så att halva trädlängden blir grönkrona och andra halvan kvistfri stam. Då optimeras både värdetillväxt och volymproduktion, säger han.
På exkursionen deltog forskare och doktorander från forskningsprogrammet Trees For Me där Södra deltar som en part.
Läs mer
Stor satsning på forskning om snabbväxande lövträd
Löv gynnar både tillgången på skogsråvara och biologisk mångfald
Snabbväxande lövträdslag
Hybridaspen, en korsning mellan europeisk asp och amerikansk asp, och poppeln, en korsning mellan balsampoppel och jättepoppel, räknas båda som främmande trädslag.
– De är dock väldigt lika vår inhemska asp ekologiskt och vi tror att biologisk mångfald knuten till våra inhemska träd också kan fortleva på dessa arter/hybrider, säger Anders Ekstrand.
Den förädlade vårtbjörken bygger dock helt på urvalsselektion av inhemsk björk.
– Eftersom processen går lite fortare än med barrträd är vi nu inne på sjätte generationen förädlad björk. Målsättningen inom det nya projektet Trees For Me är att nå samma volymproduktion som granen på motsvarande mark, säger Anders Ekstrand.
Nationella kommissionen för snabbväxande lövträd
Nationella kommissionen för snabbväxande lövträd är en ideell förening där forskare och myndigheter, men även markägare som är intresserade av snabbväxande lövträdslag, träffas för att byta erfarenheter. Kommissionens ursprungliga syfte var att gynna odlingen av energiskog i form av salixkloner (sälg) på åkermark. Att producera bioenergi helt enkelt.
När Sverige skulle gå med i EU i början av 1990-talet ställdes det krav på att mängden bidragsberättigad jordbruksmark skulle reduceras. Jordbruksstöd är ju den enskilt största utgiftsposten i EU:s ekonomi. I projektet ”Omställning 90” planterades en hel del skog på åker- och betesmark och en del av detta blev snabbväxande lövträd, framför allt poppel och hybridasp.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen: