Södras position i jakt- och viltfrågor

Södras gällande policy i viltfrågor, Skog och vilt, antogs av föreningsstyrelsen 2014. Av policyn framgår bland annat att:

  • Södra står bakom svenskt skogsbruks mål för skog och klövvilt.
  • Den enskilde skogsägaren ansvarar för viltförvaltningen på sin fastighet.
  • Ägande och brukande av skogen är vägledande för Södras ställningstaganden i frågor som rör skog och vilt.
  • Viltskador på växande skog ska minimeras och begränsas, i första hand genom jakt.
  • Betestrycket får aldrig vara så stort att det styr valet av barrträdslag vid föryngring.
  • I en adaptiv förvaltning beaktas den samlade effekten av bete från allt klövvilt som älg, kronhjort, dovhjort och rådjur.
  • Hägn och viltavskräckningsmedel accepteras inte som generella åtgärder för att klara föryngringar med barrträd.
  • Södra tar aktiv del på alla nivåer i den svenska viltförvaltningen, arbetar för frivillig samverkan i olika former och utbildar medlemmar och markägarrepresentanter.
  • Ökad lövinblandning eftersträvas, vilket bidrar till biologisk mångfald och mer allsidig fodertillgång.
  • Särskilt begärliga trädslag som rönn, asp, sälg, ek och tall sparas regelmässigt vid skogsskötsel.
  • Skadeinventeringar (Äbin) ska genomföras regelbundet och vid omfattande viltskador ska möjligheten till skyddsjakt användas.
Viltbetesfrågan var en av punkterna på Södras stämmoexkursion i maj 2017.

Det här jobbar Södra med i viltfrågan

Södra har sedan början av 2000-talet målmedvetet lyft frågan om vikten av balans mellan fodertillgång och klövviltstammar för att minska betesskadorna. Utgångspunkten är skogsgårdens lönsamhet, vilken påverkas negativt av både direkta kostnader för betesskador och att gran planteras på marker som är bättre lämpade för tall. Södra arbetar aktivt genom medlemmar, förtroendevalda och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå inom viltförvaltningen och medverkar i opinionsbildning kring viltfrågor.

Samverkan

Södra samverkar kring viltfrågan med LRF, övriga skogsägarföreningar och skogsbolag bland annat genom deltagande i Skogsbrukets nationella viltgrupp, vars uppgifter bland annat är att ta fram gemensamma målformuleringar, remissyttranden och beslutsunderlag. Södra är även representerad i en nationell samverkansgrupp mellan skogsbruket och Svenska jägareförbundet. Gruppen bildades 2016 till följd av att en avsiktsförklaring träffades, bland annat om ett gemensamt förhållningssätt till älgförvaltningen.

Våren 2016 arrangerade Södra i Tingsryd-Linneryd och Jägarförbundet i Kronoberg en välbesökt viltkväll. Syftet var främst att visa på den dialog och samverkan kring viltfrågan som växer fram mellan markägare och jägare. Talade gjorde bland annat Mats Blomberg, näringspolitisk samordnare på Södra.

Flera satsningar

Vidare har Södra under senare år aktivt bidragit till bättre balans mellan skog och vilt, till exempel
genom satsning på tallföryngring, ökad produktion av tallplantor och anläggning av nya fröplantager.
Södra har även anlagt flera viltdemogårdar, medverkat i forskningsprojekt såsom projekt Sydälg och
Furudal National, liksom i projekten Mera tall och Viltstammar i balans. Ökade satsningar sker på utbildning och information riktad mot bland annat representanter i älgförvaltningsgrupper och Viltförvaltningsdelegationer, Södras egna viltombud samt genom skogsdagar och skogskvällar kring de aktuella frågorna.

Gemensam målformulering

Det svenska skogsbruket har gemensamt tagit fram målformuleringar för skog och klövvilt. Södra står bakom dessa och har kompletterat med mål för sydsvenska förhållanden. Målformuleringarna är vägledande och utgör grunden för länsplaner, älgförvaltningsplaner och älgskötselplaner.

Gemensamma huvudmål

  • Det ska vara möjligt i hela Sverige att föryngra skogsmark med lämpligt trädslag.
  • Sju av tio föryngrade tallstammar ska vid fem meters medelhöjd vara oskadade av vilt.
  • Rönn, asp, sälg och ek (RASE) ska kunna bli trädbildande i hela Sverige där de är naturligt förekommande.

Förutom huvudmålen finns också mätbara mål som finns beskrivna i Skog och vilt, som är Södras policy för viltfrågor.

SÖDRAS KOMPLETTERANDE MÅL

I södra Sverige finns fler viltarter, större populationer och fler trädslag än i övriga landet. Därför har Södra kompletterat målen för sydsvenska förhållanden:

  1. Granbetning, barkflängning och barkgnag accepteras inte utöver enstaka stammar på beståndsnivå.
  2. Hägn accepteras inte som generell åtgärd för att klara föryngringar. Undantag kan göras för särskilt betesbegärliga trädslag såsom hybridasp och ek.
  3. Vildsvinsrelaterade skador med stora konsekvenser för skogsbruket, bland annat på vägar, diken och hägn, ska minimeras.

Förvaltning av flera arter

Balansen mellan skog och vilt kan avläsas via skadenivåer, beskrivning av övrigt skogstillstånd enligt Äbin samt kvalitetsbedömningar av älgstammen enligt älgobs och kalvvikter. Det samlade betestrycket är avgörande och inom stora delar av Södras område måste samtliga klövviltarter inkluderas. Södra förordar därför en adaptiv viltförvaltning som beaktar ekologiska samband och den samlade effekten av bete från allt klövvilt som älg, kronhjort, dovhjort och rådjur.

Utbredningen av kronhjortspopulationer ökar inom Södras område, liksom de kronhjortsrelaterade skadorna i skogen. Södra följer noga utvecklingen av kronhjortsstammen. Flera skogsdagar och exkursioner med kronhjortstema har genomförts för att öka kunskapen och medvetenheten om de negativa konsekvenserna för drabbade skogsägare.


Vår roll i viltförvaltningen

Södra har markägarrepresentanter med i älgförvaltningsgrupperna runt om i Götaland. Dessutom arbetar förtroendevalda viltombud inom respektive skogsbruksområde tillsammans med Södras specialister aktivt med viltfrågan, både lokalt och regionalt. Under 2017 utbildas viltombuden i webbskolan Skog & Klövvilt tillsammans med viltansvariga tjänstemän.

VI REPRESENTERAR MARKÄGARNA I VILTFRÅGAN

Södras viltombud informerar medlemmar och allmänhet om skog och vilt samt medverkar till en god dialog med jägarnas organisationer i frågor som berör viltförvaltningen. Varje år samlas Södras viltombud för att lära sig ännu mer om vilt och skog i balans och ta del av de senaste forskningsrapporterna. 

 

I viltombudens uppgifter ingår bland annat att:

  • Vara väl förtrogen med svensk viltförvaltning och Södras viltpolicy
  • Företräda Södra och medlemmarna lokalt i frågor som rör skog och vilt 
  • Ha kunskap om inventeringsmetoder och ekonomiska konsekvenser för skogsgården
  • Svara för information om viltförvaltning vid medlemsaktiviteter
  • Ha löpande kontakt med viltansvarig tjänsteman på respektive verksamhetsområde

Internt och externt tar Södra varje år initiativ till skogsdagar, skogskvällar och exkursioner på temat skog och vilt. Södra företräder skogsbruket vid externa utbildningar och seminarier samt allehanda möten med organisationer och myndigheter.


Viltdemogårdar och projekt

Södra har anlagt fem viltdemogårdar på medlemsfastigheter. Där informeras om viltets effekter på föryngringar, biologisk mångfald, skogsekonomi och foderskapande åtgärder. Där finns också så kallade demonstrationshägn.


Södra har varit med och initierat projekt som Mera Tall och Viltstammar i balans. Goda erfarenheter från projekten sprids nu vidare över främst södra Sverige. Bland annat har praktiska verktyg har tagits fram för att hjälpa markägare och representanter i  viltförvaltningen.


Engagemang, utbildning och samverkan är grundbultar för en fungerande viltförvaltning. Södras ställningstaganden utgår från skogsgårdens lönsamhet och lyfter särskilt fram kostnaderna för betesskadorna, liksom problemet med att gran planteras på marker bättre lämpade för tall.

Forskning

Södra medverkar även genom bidrag till olika forskningsprojekt till att förbättra faktaunderlag och kunskapsläge i svensk viltförvaltning. De senaste åren har Södra på olika sätt, inte minst ekonomiskt, satsat resurser i SLU-projekten "Sydälg", "Mer än bara älg" och "Älgarnas foder och hälsa" samt Skogforsk-projektet "Furudal National". Målet är ökad kunskap om vilt, foder och ekologiska samband kopplat till detta, samt konsekvenser av viltskador.

Så här mycket kostar betesskadorna

Under vintern 2016/17 har Södra gjort en beräkning av effekter av älgens bete på tallmark. Den utfördes med hjälp av resultat från älgbetesinventeringen (Äbin) 2015/16. Med utgångspunkt från Södras medlemsfastigheter beräknades effekter på skogsbrukets virkesproduktion och ekonomi. En modell utvecklad av Skogforsk användes för att beräkna effekterna.

Den genomsnittliga tillväxtförlusten om älgbetet fortsätter på 2015/16 års nivå, beräknades till 0,69 m3f per hektar och år. Detta motsvarar för hela Södras medlemsmark (2,3 miljoner hektar) cirka 1,6 miljoner m3f per år, eller 14 % av nuvarande avverkningsnivå. Uppräknat till hela Götaland blir förlusten 3,4 miljoner m3f per år. Den genomsnittliga ekonomiska förlusten beräknades till 200 kronor per hektar och år. För enbart tallmark var siffran 470 kronor per hektar och år. Omräknat till hela Södras medlemsmark blir summan av förlusterna 450 miljoner kronor per år. Uppräknat till hela Götaland blir förlusten 980 miljoner kronor per år. Samtliga län uppvisar svåra skador, men med betydande variation.

Rapport om ekonomiska konsekvenser av viltbete

Ny älgförvaltning

Södra står tillsammans med LRF, övriga skogsägarföreningar och skogsbolagen bakom den nya älgförvaltningen som trädde i kraft 2012. Markägarnas inflytande har ökat och gjort en lokalt anpassad älgförvaltning möjlig.

MARKÄGARNAS INFLYTANDE HAR ÖKAT

Den nya älgförvaltningen inkluderar en ny ansvarsnivå i form av älgförvaltningsområden (ÄFO). Inom varje ÄFO tillsätts en älgförvaltningsgrupp (ÄFG) som består av tre representanter för markägarna och tre för jägarna. Representanterna utses av länsstyrelsen efter förslag från markägarnas och jägarnas organisationer. En markägarrepresentant väljs till ordförande och har utslagsröst vid omröstningar.

Markägarnas inflytande har ökat och gjort en lokalt anpassad älgförvaltning möjlig, men ställer samtidigt större krav på kunskap och engagemang hos de utsedda representanterna. Södra anordnar därför sedan 2010 utbildningsdagar i samverkan med bland annat LRF och bidrar också med fakta och service.

ÄLGBETESINVENTERINGEN

Älgbetesinventeringen (Äbin) är ett mycket viktigt underlag för markägarnas representanter på alla nivåer i viltförvaltningen. Äbin har de senaste åren utvecklats, genomförts och finansierats av Södra tillsammans med Skogsstyrelsen och övriga skogsbruket.

Skogsstyrelsen har regeringens uppdrag att ansvara för att utveckla metodik, analys och uppföljning av älgbetesinventeringen.

  • Älgbetesinventeringen, Äbin: Södra var initiativtagare, huvudfinansiär och projektledare till den första stora älgbetesinventeringen som genomfördes i södra Sverige 2014, med projektnamnet "Sydäbin". Inventeringen var den första som gav tillgång till faktabaserade siffror på betesskador.
  • Samlad finansiering av Äbin: Södra bidrog till att skogsbrukets branschråd 2014 beslutade finansiera Äbin i stor skala i hela landet. Skogsägarna som säljer skog till alla större skogliga aktörer utom köpsågverken bidrar till att finansiera inventeringen.
  • Utvecklad metodik och resultatrapporterGenom aktivt deltagande i skogsbrukets nationella viltgrupp bidrar Södra till att utveckla metodik och resultatrapporter i Äbin som bättre motsvarar skogsbrukets målformuleringar och möjlighet att följa upp skogliga mål.
  • Påverkan på Skogsstyrelsen och länsstyrelserSödra bidrar till ökat fokus på helhetssyn i älgförvaltningen så att skogliga aspekter beaktas, särskilt skadesituationen enligt Äbin.

Webbskolan Skog och Klövvilt

Webbskolan Skog & Klövvilt erbjuds Södras viltombud, viltansvariga tjänstemän och övriga förtroendevalda under våren och sommaren 2017. Utbildningen kommer sedan att erbjudas intresserade Södramedlemmar under hösten. Tidpunkten för denna är ännu inte bestämd.

Läs mer om Skogsägare

Relaterat innehåll

Dokument och rapporter

Namn arrow_drop_up arrow_drop_down Typ arrow_drop_up arrow_drop_down Storlek arrow_drop_up arrow_drop_down Ändrad arrow_drop_up arrow_drop_down
{{vm.getIcon(item.fileType)}} {{item.fileName}} {{item.fileType.toUpperCase()}} {{item.formattedFileSize}} {{item.modified | momentDate:'YYYY-MM-DD HH:mm' | time}}
Inga dokument hittades
Namn arrow_drop_up arrow_drop_down Typ arrow_drop_up arrow_drop_down Storlek arrow_drop_up arrow_drop_down Ändrad arrow_drop_up arrow_drop_down
{{vm.getIcon(item.fileType)}} {{item.fileName}} {{item.fileType.toUpperCase()}} {{item.formattedFileSize}} {{item.modified | momentDate:'YYYY-MM-DD HH:mm' | time}}
Inga dokument hittades

Södras viltgrupp

Viltgruppen samordnar Södras arbete med viltfrågor och består av representanter från medlemsorganisationen och Södra Skog.

Göran Örlander

Göran Örlander

Strateg Hållbart skogsbruk

Telefon: 070-590 94 83
Mats Blomberg

Mats Blomberg

Näringspolitisk samordnare

Telefon: 070-645 43 85
Johan Frisk

Johan Frisk

Skogsförvaltare

Telefon: 070-682 28 31
Katarina Johnsson

Katarina Johnsson

ordförande Bohus-Dal

Telefon: 073-428 07 98
Magnus Johansson

Magnus Johansson

ordförande Vimmerby

Telefon: 070-642 36 52
Lars-Ove Johansson

Lars-Ove Johansson

ordförande Ljungby

Telefon: 070-518 38 61
Tomas Andersson

Tomas Andersson

ordförande Åtvidaberg Västra

Telefon: 070-653 40 70
Stig Lundström

Stig Lundström

ordförande Snapphanebygden

Telefon: 070-697 17 90

Carl-Johan Nordström

Telefon: 070- 888 88 07