Fabin – ett verktyg för dig som medlem

– För att kunna utföra Fabin på sitt skogsinnehav behövs ingen avancerad utrustning och det är helt gratis. Ett inlogg till själva programvaran, en telefon eller läsplatta och ett snöre eller mätspö är allt som behövs. Metoden är utvecklad för att du som skogsägare ska kunna göra den själv, men är man två som hjälps åt och dessutom har tillgång till en kaffetermos förgyller det säkert dagen, säger Stefan Persson, viltförvaltningsledare på Södra.

Provytor i digital karta

När du ska göra inventeringen placerar programvaran ut provytor på en digital karta. Provytorna  läggs ut i bestånd som är större än 0,5 ha och har en medelhöjd på mellan 0,3-3 meter. Du navigerar till varje provytepunkt med hjälp av telefonens/läsplattans GPS och en cirkelyta med radien 2,82 meter inventeras. Inom provytan räknar du alla tallar och granar och registrerar betesskador gjorda under vintern. Notera också förekomst av björk och rönn, asp, sälg, ek (RASE) samt om det finns spillning av älg eller andra hjortdjur inom provytan. Alla noteringar gör du direkt i ett formulär i telefonen eller läsplattan.

Sammanställning direkt

– Efter avslutad inventering får du direkt tillgång till en sammanställning om plantantal per hektar, betesskador, förekomsten av björk och RASE samt spillningskoncentration. Det ger dig en uppfattning om betestrycket, men även behov av hjälpplantering och fodertillgång. Om en eller flera foderväxter saknas någonstans är också viktig information och kanske upptäcker du spillning efter vilt som du inte visste fanns på din mark, säger Stefan.

Gör Fabin i vår

Det senaste året har Fabin fått några mindre justeringar.Begränsning av antalet provytor per bestånd är en och möjlighet till en rapport direkt efter varje inventerat bestånd är en annan.

– Fabin görs under våren, efter att vinterbetet har upphört och fram till lövsprickningen. I praktiken innebär det att bästa tid för inventering är under april månad fram till mitten av maj. De skogsägare som gör Fabin på sin fastighet varje år får tillgång till värdefull information om hur ungskogarna och fodertillgången utvecklas och kan sätta in åtgärder därefter, avslutar Stefan.