Skogens arter: Kammossa – en av våra vackraste mossor?

Lätt att känna igen

Kammossa, Ptilium crista-castrensis, är en av de vanligare mossorna som är lättast att lära sig känna igen. Den är relativt storvuxen och bildar ljusgröna eller gröngula mattor av sina upprätta skott, som var och en blir närmare tio centimeter långa. Precis som namnet antyder så liknar kammossans skott en kam, men en kam av den äldre modellen som hade två sidor. Andra har också liknat den vid en fågelfjäder eller en platt gran i miniatyr. Kammossa är iögonfallande och kan knappast förväxlas med några andra arter i skogen, tack vare skottens täta och regelbundet fjäderlika förgreningar.

Kammossa har separata hon- och hanplantor och förökar sig med hjälp av sporkapslar. De kan man ibland se, fastsittande på små skaft som sticker upp från en del av skotten. Själva sporerna som ligger inne i kapslarna är bara 12,5–15 mikrometer stora. 

Trivs bäst i fuktig granskog

Om du vill leta reda på kammossa, börja med att gå till de ställen där du plockar trattkantareller. Bäst trivs nämligen kammossa där det är fuktigt. Större mängder av den hittar man oftast i fuktiga granskogar där den kan täcka många kvadratmeter. Kammossa är också vanlig i blåbärsgranskog och växer ofta tillsammans med de ännu mer vanliga arterna husmossa, väggmossa och olika kvastmossor. Ibland kan man hitta mer krävande mossor där kammossan växer, mossor som är ännu mer beroende av fukt och att växtplatsens mikroklimat är stabilt. Kammossa finns i hela landet, bortsett från Gotland, men är inte lika vanlig där barrskog saknas.