Externa revisionen klar: Förbättrat resultat – men fortsatta brister i generella hänsynen

Det är inom södras gruppcertifikat för skogsbrukscertifiering enligt PEFC (PEFC/05-22-11) och FSC® (FSC-C014930) som medlemmarna kan ha sin skog certifierad. Att vara certifierad innebär att man åtar sig att sköta skogen på ett ansvarsfullt sätt i enlighet med kraven i respektive skogsbruksstandard. 

Skogsbrukscertifieringarnas trovärdighet upprätthålls genom årliga revisioner, både interna och externa. Då säkerställs att reglerna efterlevs och ständiga förbättringar uppmuntras. Såväl Södras egen personal som certifierade medlemmar och utförda åtgärder ingår i revisionen. 

70-tal fastigheter reviderade

Av närmare 23 000 certifierade fastighetsgrupper ägda av Södramedlemmar  valdes under våren ett 70-tal ut genom slumpmässigt stickprov. De besöktes och intervjuades sedan av en revisor från certifieringsföretaget DNV. Vid de allra flesta revisioner deltog även en representant från Södra, till exempel en skogsinspektor, skötsel- och miljöledare eller tjänsteman från centrala miljöavdelningen.

Årets externa revision har gett omkring 100 noteringar i form av observationer och mindre avvikelser från certifieringskraven. Det handlar i de flesta fall om brister i den generella hänsynen.

– I produktionsskogen är det skogsskötseln som styr det framtida beståndet. Genom att anpassa åtgärder och ta rätt hänsyn kan den viktiga variationen bevaras och förutsättningarna för många arter att överleva förbättras. Denna generella hänsyn handlar framför allt om att bevara, men även skapa, strukturer likt den gamla skogen samt nyskapa död ved, förklarar Magnus Stamblock. 

Kantzoner, lövträd och hänsynsträd

En del av årets avvikelser är knutna till röjning i bryn och kantzoner. I flera fall har man produktionsröjt hela vägen ut till intilliggande vatten eller annat markslag, i stället för att skydda buskridån för att på så sätt skapa eller bevara funktionella bryn eller kantzoner.

– Vi konstaterar att både skogsägare och entreprenörer slarvar med denna hänsyn, säger Magnus Stamblock.

Det är även vanligt att man inte sparar tillräckligt mycket löv vid åtgärderna i skogen. Efter både röjning och gallring ska 10 procent av de stammar som lämnas kvar vara löv. På avdelningsnivå ska minst 5 procent av arealen vara lövdominerade.

– Här behöver vi arbeta förebyggande redan vid föryngringen. De ställen på hygget som är lämpliga för löv bör varken markberedas eller planteras, säger Magnus Stamblock.

– I gallringen ska man dessutom gynna 5 lövträd som senare har möjlighet att bli bra hänsynsträd vid föryngringsavverkningen.

Ett annat område där brister hittats i samband med den externa revisionen är hänsynsträd. Som certifierad skogsägare är det viktigt att känna till att de träd som är lämnade som hänsyn ska vara kvar i skogen, oavsett vad som händer med dem, förklarar Magnus Stamblock.

– Om dessa träd blåser ner, eller dör av annan anledning, så får man inte hugga upp och ta hem dem som ved eller leverera dem som virke. Detta gäller både träd som lämnats enskilt och träd i hänsynsytor eller hänsynskrävande biotoper.

Hjälpmedel och dokumentation

Certifierade skogsägare ska ha en skogsbruksplan över hela det certifierade fastighetsinnehavet som är nyare än 10 år. Den senaste externa revisionen visar på brister kopplade till detta krav. I vissa fall saknas en skogsbruksplan helt, i andra fall är planen för gammal eller stämmer inte med det verkliga innehavet. 

I det nya affärssystem som Södra arbetar fram, och där bland annat certifieringsavtalen kommer ligga, ska det införas en funktion som skickar en påminnelse om när det är dags att beställa en ny skogsbruksplan. 

– På så sätt kommer den enskilde skogsägaren att få hjälp samtidigt som Södra säkrar upp att alla gruppmedlemmar lever upp till kravet på aktuell skogsbruksplan, säger Magnus Stamblock.  

Ett viktigt baskrav i certifieringen är att utförda åtgärder och aktiviteter inom skogsbruket ska dokumenteras, lämpligen i skogsbruksplanen. För åtgärder som Södra utför hjälper Södra till att dokumentera dem i skogsbruksplanen. Åtgärder som skogsägaren gör själv eller lejer annan aktör att utföra måste skogsägaren själv dokumentera. 

– Med hjälp av appen Min skogsgård kan du enkelt se föreslagna åtgärder i skogsbruksplanen. Du kan också själv kontinuerligt klarmarkera eller justera dem och på så sätt dokumentera utförda åtgärder. Se också till att lägga in en föreslagen nästa åtgärd så hålls skogsbruksplanen aktuell, säger Magnus Stamblock.

Orsaker och åtgärder

De skogsägare som i den externa revisionen har fått någon form av avvikelse som behöver åtgärdas har nu fått information om det. Innan årsskiftet ska man sedan återkoppla och förklara varför avvikelsen har uppkommit och vad som ska göras för att rätta till den. 

Eftersom de externa revisionerna genomförs som stickprov blir resultatet av en revision representativt för alla skogsägare som är med i gruppcertifikatet. 

– Brister man i hanteringen av sin skog påverkar det alltså hela kollektivet. Att se till att åtgärda brister och se till att de inte upprepas är en fråga om trovärdighet, och viktigt, inte bara för sin egen del utan för alla i medlemmar i gruppcertifikatet, poängterar Magnus Stamblock.