phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Samrådstider i älgskötselområden – viktiga möten för markägare

Samrådstider i älgskötselområden – viktiga möten för markägare

Södraskolan . Grundkurs för skogsägare i skogen utanför Vara. Kursledaren Lars Nilsson i Orangejacka

Våren innebär tid för samrådsmöte i många av landets älgskötselområden. Nuläget summeras och riktningen stakas ut för kommande år. Det gäller inte bara älgstammen, utan även skog, grödor och betesskador. Det är därför ett viktigt möte för berörda markägare om man vill vara med och påverka.

Tall

Engagemang i älgskötselområdet kan påverka och göra avgörande skillnad

Älgförvaltningen i Sverige bygger idag till stor del på självbestämmande för markägare och jägare. Många jägare lägger ner mycket tid och engagemang inom älgförvaltningen, men markägarnas engagemang behöver öka på många håll. Skog och vilt är två resurser som måste förvaltas som en helhet, inte var för sig. Om du som markägare engagerar dig blir samverkan oftast bättre och du kan dessutom påverka och göra stor skillnad för din skogsgård. Besluten i ett älgskötselområde, ÄSO, har betydelse för skogsgårdens förutsättningar, såsom möjligheterna att sätta rätt trädslag på rätt mark, utvecklingen av biologisk mångfald och långsiktig lönsamhet. Södra rekommenderar markägare med fastigheter anslutna till ett ÄSO att engagera sig i arbetet och gå på samrådsmötet. Har du inte fått kallelse – tag kontakt med de som jagar på din mark eller älgskötselområdets styrelse för att få det.

Vad är ett älgskötselområde?

Ett älgskötselområde, ÄSO, är en frivillig sammanslutning av fastigheter för jaktlig samverkan. Markägare ansluter sina fastigheter för att möjliggöra effektivare älgjakt och älgförvaltning över ett större område eftersom älgar (och annat vilt) vandrar fritt över fastighetsgränser. Det är alltså inte jaktlaget eller jaktledaren som får ansluta eller utträda fastigheten ur ett ÄSO, den rätten har normalt markägaren eftersom denne är jakträttshavare. Även om jakträtten upplåtits åt någon annan kan markägaren välja att behålla rätten att företräda fastigheten i ÄSO:t. 

Ett ÄSO består normalt av ett flertal olika jaktlag som vart och ett oftast jagar älg på ett antal fastigheter. I ett ÄSO tas beslut om hur älgjakten ska bedrivas och älgstammen ska förvaltas inom området. Därför är det viktigt att du som markägare har kunskap om detta och hur det påverkar din skogsgård, oavsett om du jagar själv eller inte. Ett väl fungerande ÄSO är en bra samverkansform som ofta kännetecknas av stort engagemang från både markägare och jägare, där markägares intressen tillvaratas och står i centrum tillsammans med jakt och viltvård. 

Det finns få styrande regler för verksamheten inom ett ÄSO, men en av dem är att genomföra årliga, protokollförda samråd (se under nästa rubrik och i faktarutan nedan). Samrådet är ett viktigt underlag när ÄSO:t tar fram sin älgskötselplan med förslag till avskjutning samt mål för älgstam och viltskador. Planen ska innehålla en beskrivning av betessituationen i området och de åtgärder som ska vidtas för att begränsa skador av älg på gröda och skog inklusive biologisk mångfald. Planen, som är treårig med årlig översyn, fastställs av Länsstyrelsen.

Samråd i älgskötselområde, ett forum särskilt för markägare och jakträttshavare

Under våren hålls merparten av de viktiga samråden ute i landets alla ÄSO. Samrådet är ingen jaktledarträff, inte heller ett vanligt ”älgjaktsmöte”. Samrådet ska i första hand vara ett forum för markägare och jakträttshavare inom ÄSO:t. Det är vid detta möte man som markägare, oavsett om man jagar eller inte, kan ge sin bild av nuläget i området och utvecklingen framåt. 

Södra rekommenderar därför att berörda markägare om möjligt närvarar vid samrådet – åtminstone för att lyssna. Ännu bättre är det om man tar tillfället i akt och talar om hur man upplever situationen med viltstammar, skog och grödor på fastigheten och i området. Om det är bra som det är eller om något borde förändras. Det är ett bra sätt att ta ansvar för skogs¬ägandet, framför allt på lång sikt.

Förbered dig med att fundera på några frågor, exempelvis: 

Är viltskador och betestryck i skogen på acceptabel nivå? Vågar jag satsa på tall? Kan rönn, asp, sälg och ek (RASE) växa upp och bli trädbildande? Har jag gallringsskogar med barkgnag? Är skadorna rimliga på åkrarna? Hur vill jag se älgstammen utvecklas i området – fler eller färre? Finns det mycket övrigt klövvilt som påverkar?

Detta är frågor som ska diskuteras på samrådet och hanteras inom ett ÄSO. Ansvaret att hitta en bra väg framåt för skog och vilt vilar på mark¬ägare och jägare tillsammans. 

Digitala informationsmöten planeras

Det finns många goda skäl att engagera sig i viltförvaltningen och gå på älgskötselområdets möten. Vill du veta mer om varför och lära dig mer? 

Inom projekt Kraftsamling tall kommer även särskilda, digitala informationsmöten om ÄSO och samråd att anordnas under mars månad, välkommen att delta!

Fakta om älgskötselområden

  • Ett älgskötselområde, ÄSO, är en frivillig organisation av fastigheter i en jaktlig samverkan
  • Det är viktigt som markägare att ha god insyn i ÄSO:ts verksamhet, oavsett om man jagar eller ej
  • Väl fungerande ÄSO kännetecknas av stort engagemang från berörda markägare och jägare
  • Väl fungerande ÄSO tillvaratar  markägares intressen väl och ger meningsfull jakt
  • Nuvarande älgförvaltningssystem bygger på engagemang från både markägare och jägare  

 

Frågor att fundera på:

  • Vet du om din fastighet är ansluten till ett älgskötselområde?
  • Vilka sitter i styrelsen i älgskötselområdet?
  • Vem företräder din fastighet i älgskötselområdet?

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.