Beståndsanpassad gallring med hjälp av ny teknik

I en reportageserie berättar vi hur en gallring med Södra går till – från planering till genomförande och uppföljning. Vi har hittills besökt medlemmen Claes Rostedt när han tillsammans med sin skogsinspektor planerade inför åtgärden, och har följt entreprenören och maskinföraren i deras gallringsarbete. Nu är det dags att beskriva hur Södra följer upp och analyserar genomförda gallringar för att kunna erbjuda en ännu bättre gallringstjänst i framtiden.

Uppföljningar på olika nivåer

Södra har riktlinjer för hur olika skogliga åtgärder bör genomföras och baserat på dem har kvalitetssäkrade skötseltjänster tagits fram. Gallringstjänsten är en av dem. För att kontrollera att dessa kvalitetskrav följs görs kontinuerliga uppföljningar av gallringarna på olika nivåer.

Efter varje genomfört gallringsuppdrag gör maskinföraren en så kallad egenuppföljning av sitt arbete och rapporterar in resultatet till Södra. Södra å sin sida genomför varje år utvärderingar av alla entreprenörers och maskinlags gallringsarbete. Resultatet återkopplas till respektive entreprenör men ger även en samlad bild över kvaliteten i Södras gallringar. Henrik Holmberg, skötsel- och entreprenörsutvecklare på Södra, berättar:

– I våra gallringsuppföljningar som utförs årligen av sommarjobbare tittar vi på samma parametrar som maskinförarna gör vid egenuppföljningarna. Det handlar till exempel om stickvägsbredd, stickvägsandel, gallringsuttag, skador på rötter och träd samt markskador. På så sätt ser vi vart vi är på väg med våra gallringar inom Södra, och det hjälper oss att utveckla både innehållet i och utförandet av tjänsten.

Södra har genomfört gallringsuppföljningar under flera år och generellt sett visar de på ett mycket bra resultat.

– Tack vare att vi har hållit på länge med våra gallringsuppföljningar har vi en lång mätserie där vi kan följa utvecklingen över tid. Resultatet ger oss bra underlag för att följa upp enskilda maskinförare och deras arbetsinsats, men även en bra bild över gallringskvaliteten på Södranivå och vilka förbättringsområden vi där behöver fokusera på, säger Henrik Holmberg.

– Överlag visar resultatet i våra gallringsuppföljningar på mycket bra resultat och som medlem kan man därmed vara trygg i att gallringsuppdrag med Södra blir väl utfört.

Gallringsbestånd ofta heterogena

Historiskt har Södra tittat ganska schablonmässigt på gallringsbestånden och betraktat dem som homogena. Så kallade gallringsmallar har varit det verktyg som använts som grund för gallringsuttaget. De senaste årens gallringsuppföljningar visar dock på att många gallringsbestånd tvärt om är relativt heterogena.

– Maskindata från skördaren i samband med gallringen är en källa till mycket information som kan användas för att titta på och dra lärdom av gallringsutförandet, både på beståndsnivå och på Södranivå. Ett viktigt resultat från våra gallringsuppföljningar visar att tätheten både före och efter gallringsåtgärden ofta varierar stort inom bestånden och det finns alltså ett behov av att beskriva gallringsbehovet och anpassa gallringsutförandet efter detta, säger Henrik Holmberg.

Nytt verktyg införs

Han berättar att Skogforsk tagit fram ett verktyg för maskinförarna som baserat på data som maskinen samlar in beskriver just denna variation och som ska underlätta arbetet med att anpassa gallringen till de olika förutsättningarna i beståndet. Just nu pågår ett arbete med att på bred front införa det nya verktyget i entreprenörernas gallringsmaskiner, och Södra jobbar med att ta fram verktyg för att använda och analysera data som kommer fram på ett bra sätt.

Men det här arbetssättet är inte nytt, förklarar Henrik Holmberg.

– För många av våra entreprenörer är gallring anpassad till de faktiska förutsättningarna i beståndet redan idag en del i arbetssättet. De resultat vi nu kan få fram med den nya tekniken stärker dem i deras arbete och blir ett kvitto på att de gör rätt, säger han.

Bättre beslutsunderlag

Det är just nu en spännande tid inom gallringsutvecklingen, menar Henrik Holmberg.

– Det finns många idéer och pågår mycket arbete för att med hjälp av ny teknik anpassa gallringen efter variationerna i beståndet och på så sätt optimera gallringen. Men det handlar inte bara om att ta vara på data från skördaren. Fjärranalys och laserskanning av skogen är andra källor till viktig information om hur gallringsbeståndet ser ut innan åtgärden påbörjas.

Inom en inte allt för lång framtid kommer även den enskilde skogsägaren att få praktisk nytta av den nya tekniken, tror Henrik Holmberg.

– De uppgifter vi kan få fram från skördaren och genom annan form av datainsamling, kommer tydligare kunna visa på behovet av skogliga åtgärder, och kommer på så sätt kunna bidra till ännu bättre beslutsunderlag för skogsägaren om var och när det är dags att exempelvis gallra ett bestånd, eller delar av ett bestånd, avslutar Henrik Holmberg.