Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Tallföryngringarna ökar – nu måste även avskjutningen öka

Tallföryngringarna ökar – nu måste även avskjutningen öka

Ungskog;tall; foderba; klövvilt

Årets Äbin-inventering visar att skogsägarna fortsätter föryngra sina marker med allt mer tall. Samtidigt ligger årsskadorna på tall kvar på en mycket hög nivå. – Nu måste avskjutningen av allt klövvilt öka för att vi ska komma tillrätta med viltbetesproblemen. Därför kommer vi inom Kraftsamling Tall nu fokusera på att de lokala avskjutningsplanerna följs, säger Tomas Andersson, projektledare Kraftsamling Tall.

Målet är en viltstam i balans med fodertillgången.
Målet är en viltstam i balans med fodertillgången.

Sedan 2018 arbetar Södra inom projektet Kraftsamling Tall för att kraftigt minska viltbetesskadorna och markant öka andelen tall i föryngringarna. 

Den senaste Äbin-inventeringen som presenterades i maj visar att de senaste årens trend med ökande tallföryngring håller i sig.

– Intresset för tallen är högre än någonsin och har överträffat våra högt ställda förväntningar. Det hårda arbetet med att öka andelen tall i våra skogar har visat sig ge resultat och det är ett styrkebesked från medlemmarna, säger Olof Hansson, affärsområdeschef Södra Skog.

Fortsatt stora skador

Samtidigt visar inventeringen av viltskadorna på tall i Götaland att skadorna fortsatt är mycket stora och omfattande och att de årliga skadorna ligger långt över målen enligt Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och skogsnäringen.

– Vi kan absolut inte luta oss tillbaka utan måste nu fokusera än mer på att komma tillrätta med viltbetesskadorna. De kommande åren blir avgörande för tallens etablering och hur våra skogar ser ut i framtiden, konstaterar Olof Hansson, och fortsätter:

– Nu måste vi rädda den stora investering som har gjorts i föryngringarna för att satsningen inte ska gå om intet. För att uppnå en bra balans mellan klövviltstam och tillgång på foder krävs bland annat röjning av ungskogarna i rätt tid, men även en ökad avskjutning av allt klövvilt.

Målen behöver nås

Under hösten och vintern kommer Kraftsamling Tall-projektet därför fokusera mycket på att Älgskötselområdenas och Älgförvaltningsområdenas avskjutningsplaner och avskjutningsmål följs och nås.

– Under flera år har det inom många av områdena skjutits under 100 procent av planerna, och för att komma upp i rätt nivå på avskjutningarna måste vi hamna över 100 procent. Det är helt enligt reglerna och tanken med älgförvaltningssystemet för att lokalt anpassa behoven i respektive område, säger Stefan Persson, Kraftsamling Tall och viltsamordnare i Region Väst.

– Det är även viktigt att man skjuter rätt djur. När vi ska minska älgstammen behöver till exempel avskjutningen av hondjur öka. 

Fodertillgången avgörande

För att lyckas nå en balans mellan skog och vilt måste det finnas tillräckligt med foder och foder av bra kvalitet, förklarar Per-Arne Karlström, Kraftsamling Tall och viltsamordnare i Region Syd.

– I dagsläget är klövviltstammarna, generellt sett, för stora i förhållande till den fodermängd som naturligt växer i våra skogar. Den biotop som ger mest foder till klövviltet är våra ungskogar. Fördelen med ungskogar är att det varje år växer upp nya, att de kommer i jämn takt och är väl spridda i landskapet, säger han. 

– Markägarnas fantastiska satsning på tallföryngring de senast åren kommer på lång sikt, 20-30 år, skapa skogar med stort inslag av det för klövviltet så viktiga fodret bärris, men det gäller under förutsättning att tallungskogarna klarar sig undan viltskadorna. 

Balans måste uppnås

Alla klövviltstammar måste alltså begränsas tills balansen mellan viltfoder och mängden klövvilt är uppnådd, menar Tomas Andersson.

– Även om man lokalt har en relativt låg älgstam måste man fortsätta begränsa den. Samtidigt måste övrigt klövvilt minskas tills man når balans mellan foder och vilt. Detta för att få ett lyckat resultat i alla de nya tallungskogarna som tillkommit de senaste åren.

– Nu måste alla hjälpas åt och jägarna gå in och göra sitt jobb med ökad avskjutning på allt klövvilt, uppmanar Tomas Andersson.

Enligt Per-Arne Karlström är troligtvis flertalet skogsägare och jägare överens om mycket avseende skog och vilt.

– Det borde leda till att vi både vill och kan hitta lösningar som gynnar oss alla, säger han. 

Han ger några exempel:

  • Högre kalvvikter
  • Bättre reproduktionstal
  • Välmående viltstammar
  • Större vuxna älgar
  • Mer bra viltfoder i ungskogsarealen
  • Mer tall
  • Mer bärris
  • Färre skador på skogen
  • Vitalare skogar med rätt trädslag på rätt mark
  • Färre viltolyckor
  • Ökad biologisk mångfald

Målen för projekt Kraftsamling Tall är att senast 2021 ska

  • minst hälften av älgförvaltningsområdena (ÄFO) i Götaland ha maximalt fem procents årsskada på tall 
  • andelen föryngringar med tall på tallmark visa på en tydlig ökning 
  • ska en tydlig förbättring av konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek (RASE) ha skett 
  • ska en ökning av älgkalvvikter ha skett.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.