Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Gallring med Södra – så fungerar det: ”Det är fantastiskt bra att ha en personlig kontakt”

Gallring med Södra – så fungerar det: ”Det är fantastiskt bra att ha en personlig kontakt”

x

Långsiktigheten står i fokus för Claes Rostedt på Forsa Kvarnagård utanför Sävsjö. Sedan han och hustrun Therese tog över familjegården för 15 år sedan jobbar de aktivt med att skapa hela skogens livscykel på de 136 hektaren produktiv skogsmark. Men eftersom de är moderna människor med många järn i elden tar de hjälp från Södra när det till exempel är dags för gallring.

x
Södras appar har blivit viktiga arbetsredskap. Här finns en mängd viktig information som skogsinspektorn och skogsägaren har nytta av.

– Jag tycker om att rensa tankarna i skogen, säger Claes Rostedt som är femte generationen på Forsa Kvarnagård.

Genom sina skogsrundor följer han sin skog och kan med hjälp av skogsbruksplanen som finns i telefonen få överblick över vilka åtgärder som ligger närmast i tid.

– Den är upprättad 2012, så det är snart dags att förnya den. Skogsbruksplanen är ett jättebra verktyg som ger bra vägledning för de åtgärder som ska göras, som den senaste gallringen från i våras.

Claes har också regelbunden dialog med sin inspektor, Andreas Karlsson på Vetlanda verksamhetsområde för att bolla olika funderingar och tankar. 

I det här fallet handlade det om ett ganska stort område, 9 hektar, där det som sagt var dags för en gallring. 

– Röjning kan jag göra själv, plantera också. Men gallring tar jag hjälp med, det tar mycket tid och kraft, säger Claes. 

Han jobbar annars gärna i skogen, ser det som rekreation och brukar vara med och jaga älg. Annars finns det gott om annat att ägna sig åt. På gården finns nämligen en gammal kvarn med anor från 1600-talet. Här mal Claes och hans fru Therese mjöl av kulturspannmål. Intresset har dessutom resulterat i ett eget bageri och i somras öppnade de också café. 

– Det är ett kulturarv och vi lägger en del av inkomsterna från skogen här, medger han. 

Inspektorn är ett bollplank

Claes och Andreas kom överens om att ta en första kik ute i skogen och se över vad som behövde göras. 

– Vi gjorde en ganska omfattande bedömning, även på andra ytor och såg över röjningsbehov och planteringar också, berättar Andreas Karlsson. 

Han konstaterar att han främst fungerar som ett bollplank och att det alltid är markägaren som fattar beslut om vilka åtgärder som ska göras, men att han alltid kan komma med input och nya vinklar. 

– Det är fantastiskt bra att ha en personlig kontakt. Det är ingen tvekan om vem jag ska ringa, konstaterar Claes.

Upprättar affärstillfälle

I samband med att de går igenom gallringsområdet upprättar Andreas ett så kallat affärstillfälle som han sparar på Claes fastighet i sitt system. 

– Då har jag koll på vad vi gått igenom och vad vi har sagt. Det gör att allt är klart när det är dags att skriva kontrakt.

Ibland skrivs kontraktet direkt och signeras med bank-id.

– Men den som vill kan också få en pappersutskrift och signera för hand.

Inför kontraktet går Andreas igenom en checklista i sin padda. Den blir som en separat handling inför varje enskild åtgärd. Här tittar man exempelvis på om det går någon gräns mot grannmarker, om gränsen är tydlig eller om den behöver märkas ut. Man kontrollerar även var basvägen ska ligga, om det finns gamla körvägar där entreprenören måste vara extra försiktig eller om det finns kulturlämningar, nyckelbiotoper, vattenskydd eller naturreservat att ta hänsyn till.

– Det kan också finnas sociala värden som skogsägaren vill spara, grill- eller badplatser. Vi utgår hela tiden från fastighetens förutsättningar. Ofta kan man till exempel använda gamla basvägar om man varit inne och gallrat tidigare.

Om det är första gången en gallring sker behöver man också komma överens om vem som ska göra förröjningen.

– Ibland vill markägaren göra den själv och då är det viktigt att man kommer överens om när den ska vara klar, säger Andreas. 

I just det här fallet behövdes ingen förröjning eftersom detta inte var första gallringen.

Traktdirektivet beskriver åtgärden

När avtalet är signerat skickas en signal till Andreas. 

– Då går jag in i systemet och skapar ett traktdirektiv. Det beskriver åtgärden, vad entreprenören ska tänka på och som jag och markägaren kommit överens om.

När traktdirektivet är klart är det skarpt läge. Nu tar Södras produktionsledning över tyglarna och lägger ut arbetet på en entreprenör. Här hos Claes på Forsa Kvarngård är det Bodafors skogstjänst som står för arbetet. Produktionsledaren och entreprenören gör en ruttplanering för att spara tid, drivmedel och kostnader. 

– Därefter kontaktar entreprenören markägaren någon eller några dagar innan de kommer och talar om att de är på väg. 

Claes brukar försöka komma ut och möta entreprenören.

– Jag vill gärna ha kontakt med entreprenören på plats, det känns bättre. Det kan ju ha hänt saker sedan vi kom överens om vad som ska göras. Kanske behöver man ta bort några träd runt barkborreträd eller något annat.

– Men man måste inte vara på plats själv, såvida det inte handlar om någon grind som måste låsas upp eller så, tillägger Andreas. 

Måste markägaren ta emot entreprenören den dag som är planerad?

– Nej, markägaren får ta beslut om det passar. Det kanske har kommit en massa regn som gör vägarna på markerna dåliga eller andra förutsättningar som ändras. Då kommer man överens om att vänta till nästa gång entreprenören är i området. Markägaren har alltid den valmöjligheten, ingenting är ristat i sten, försäkrar Andreas. 

Oberoende mätning skapar trygghet

Hur lång tid en gallring tar beror givetvis på storleken på området som ska gallras.

– Här tog det nog tre dagar, minns Claes. 

Först anländer skördaren, sedan skotaren några dagar efteråt. När skotaren kört ut virket till vägen, går en signal att det är klart för transport. Åkeriet hämtar och kör virket till industrin.

– Ute på industrin är det en oberoende virkesmätare från Biometra som mäter och klassar virket, säger Andreas och förklarar att detta är en trygghet för både skogsägare och Södra, även om man redan vid kontraktsskrivningen har ett hum om hur mycket och vilken kvalitet det handlar om.

När virket är inmätt kommer ännu en signal, denna gång att det är dags för produktionsledaren att slutjustera gallringsuppdraget. 

Den här processen kan skogsägaren följa genom att logga in på Min skogsgård på sodra.com.

Claes Rostedt tycker att det är ganska roligt att följa sitt virke.

– Då får man en känsla av om uppskattningen vi gjort stämmer. Det brukar inte bli några stora överraskningar åt något håll. Vi utgår ju från skogsbruksplanen, tar upp information om volymen i beståndet, räknar in tillväxt och uttagsprocent. 

Får välja hur pengarna betalas ut

Och nu, när gallringsärendet går mot sitt slut kan markägaren se fram emot pengar på kontot.

– Då kan man välja. Antingen tar man ut hela beloppet direkt, eller så gör vi en betalningsplan om man av skattemässiga skäl vill skjuta upp utbetalningen. Medlemmen får betalt enligt de virkespriser som gällde vid kontraktstillfället och som på alla virkesleveranser tillkommer efterlikvid. Hur stor den blir beslutas årligen på stämman och betalas ut året efter leverans.

Claes konstaterar att intäkterna från gallring inte handlar om några enorma summor. 

– Gallringen är ju en beståndsvårdande åtgärd, det är slutavverkningen som ger de större intäkterna. Men gallringen är viktig, gör man det i rätt tid får beståndet rätt tillväxt och det är viktigt för det långsiktiga priset. Jag gör hellre en åtgärd i rätt tid än att vänta på rätt pris. Värdet av den här gallringen får jag ut om 25-30 år.

Att genomföra en gallring innebär flera steg och rätt så många pusselbitar som ska in på rätt plats. 

– Det är både enkelt och fungerar bra att ta hjälp av Södra. Det är en förmån att ha ”sin egen” inspektor, konstaterar Claes slutligen. 

Gallring med Södra steg för steg

• Ett gallringsbehov identifieras i ett eller flera bestånd på fastigheten – detta ser skogsägaren i sin skogsbruksplan eller i ett åtgärdsförslag (se information om åtgärdsförslag i separat ruta på nästa sida).

• Skogsägaren beslutar att det är dags för gallring och tar kontakt med sin inspektor.

• Inspektorn (och skogsägaren) går ofta ut i skogen och gör en bedömning på plats.

• Checklistan gås igenom (se exempel i faktarutan på nästa sida).

• Inspektorn skapar ett affärstillfälle.

• Kontrakt skrivs och signeras.

• Inspektorn skapar ett traktdirektiv. 

• Södras produktionsledare tar över och lägger upp traktdirektivet på entreprenör.

• En ruttplan läggs upp för entreprenören.

• Markägaren kontaktas några dagar innan entreprenören kommer till det aktuella området.

• Själva gallringen utförs. • Åkaren hämtar virket som körs till industrin. • En oberoende virkesmätare mäter in virket. • Produktionsledaren gör en slutjustering av gallringsuppdraget. • Inspektorn går igenom uppdraget med markägaren. 

Visa fler nyheter med samma ämne.

Ämnen: Skogsägare

Nyhet

Ämnen: Skogsägare

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.