Skogsdebatten: Bruka eller bevara – vad är bäst för klimatet?

– Klimatdebatten kompliceras av att ingen egentligen har helt rätt eller fel utan det handlar oftast om vilka antaganden och avgränsningar man utgår från, framför allt avseende tid och geografisk skala, och dessa antaganden styrs ofta av vilka värderingar man har i grunden. Det hade varit mer konstruktivt att diskutera dessa utgångspunkter och vilka antaganden som är rimliga att göra avseende skogens klimatnytta, säger Jessica Nordin, miljöchef Södra Skog. 

Trots en het debatt finns det även frågor som det råder enighet om. Det finns en enighet om allvaret – klimatförändringen är vår tids största miljöutmaning och vi har bråttom att ställa om till fossilfrihet. Det finns också en enighet om att det är den växande skogen som bidrar till störst klimatnytta och att en viktig del i omställningen är att parallellt med arbetet med att uppnå fossilfrihet verka för minskad konsumtion och ökad resurseffektivitet. Däremot råder delade meningar om hur skogen ska användas i klimatarbetet. 

Olika synsätt avseende tid och rum

En grundläggande orsak till olika slutsatser avseende skogens klimatnytta beror på om man studerar kolbalansen i det enskilda beståndet eller på landskapsnivå. Studerar man det enskilda beståndet blir skogen efter avverkning en kolkälla under ett antal år innan tillväxten återigen är större än den naturliga kolavgången. I södra Sverige rör det sig om ett fåtal år (se artikeln om hyggen och koldioxidbindning här nedan). Om man däremot beaktar hela landskapet så kompenserar tillväxten i andra bestånd kolavgången i det enskilda beståndet. Olika slutsatser erhålls även om utgångspunkten är kollagret i den stående skogen i det enskilda beståndet eller koldioxiden i atmosfären. 

– Om du har kollagret i den stående skogen som utgångspunkt så innebär en avverkning onekligen att kollagret minskar i det berörda beståndet vilket används som argument för ett ökat bevarande. Om du däremot utgår från koldioxiden i atmosfären så ligger fokus på upptag. Högst koldioxidupptag har du i den brukande skogen där växande skogar i alla åldersklasser säkerställer en uthålligt hög tillväxt över tid, säger Jessica Nordin.

Klimatnyttan med biobränsle ifrågasätts

På senare tid har även klimatnyttan med biobränsle ifrågasatts i media. En orsak till att biobränsle orsakar delade meningar beror på att produktionssätt och användning varierar stort mellan länder, vilket gör biobränsle mer eller mindre klimatsmart. Vissa ser också en risk i att ett alltför stort fokus på biobränslen i omställningen kan leda oss bort från andra viktiga användningsområden av skogsråvaran. Det förefaller även finnas en oro att skogsbruket skulle ställa om till att producera biobränsle i första hand istället för långlivade produkter som sågat timmer. I Sverige är det restprodukter från industri och avverkning som används för biobränsle vilket medför en hög klimatnytta. I och med att timret är det sortiment som ger bäst betalt så styr även marknaden mot att markägaren brukar skogen för att maximera timmerandelen. I Sverige används även bioenergi ofta mycket effektivt, till stor del i tätorternas kraftvärmeverk. Verkningsgraden är hög och dessutom produceras ofta fossilfri el i dessa anläggningar. I exempelvis Holland och England används biobränsle (pellets) ofta i kraftverk där energieffektiviteten är låg (cirka 40 procent). Bara denna skillnad gör att man kan ha helt olika syn på bioenergin i EU:s medlemsländer.

Minskat brukande av skogen leder till export av klimatutsläpp

Även om det finns många olika uppfattningar i klimatdebatten så finns det en konsensus kring att skogens klimatnytta baseras på skogens tillväxt. Utan tillväxt ingen koldioxidinbindning. Däremot råder skilda meningar om vi ska använda den tillväxten för att på kort sikt köpa oss tid i en tid när vi har väldigt bråttom eller om vi ska använda skogen för att bidra till en varaktig lösning för att bli kvitt vårt fossilberoende. 

– I Sverige kan vi på kort sikt binda in mycket koldioxid i skogen genom att minska avverkningarna men om inte den globala konsumtionen samtidigt minskar så får det ingen klimateffekt. Då ersätts bara vår skogsråvara av andra resurser med högre klimatpåverkan som sannolikt inte produceras på ett lika hållbart sätt. Den globala konsumtionen kan vi inte påverka, däremot kan vi bidra med klimatsmarta produkter i omställningen och det perspektivet tycker jag behöver belysas tydligare i debatten, säger Jessica Nordin. 

Med säkrad tillväxt ökar vi Södras klimatnytta

Skogen spelar en avgörande roll för vårt framtida klimat. Med skogsråvaran utvecklar vi produkter som ersätter fossil energi och material. Skogsråvaran ger de traditionella produkterna pappersmassa och sågad vara. Dessutom, som följd av en stark innovationsutveckling, blir idag skogsråvaran och restprodukter från industrin även grön el, fordonsbränsle, fiber till kläder och många andra klimatsmarta biobaserade material som i allt högre utsträckning ersätter fossila. Ett varmare klimat, som ökar riskerna för insektsangrepp, stormar, bränder och torka, innebär stora utmaningar för att säkerställa en fortsatt hög och uthållig skogstillväxt. Med än bättre och klimatanpassad skogsskötsel har Södra som mål att ge förutsättningar för att hållbart öka skogstillväxten på medlemmarnas fastigheter med 20 procent till 2050 med 2015 som basår. På så sätt kan Södras totala klimatnytta öka då det medför att koldioxidinbindningen ökar i medlemmarnas skogar samtidigt som det möjliggör ökade uttag av skogsråvara som utvecklas till klimatsmarta produkter. 

Södras klimateffekt i siffror

Södras klimateffekt uppgick till cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020. Nettoeffekten består av tre delar:

Kolförrådet i skogen 

Skogen beräknades utgöra en kolsänka motsvarande 2,4 miljoner ton CO2. Det är nettoinlagringen i medlemmarnas skogar 2020 efter utförda avverkningar. 

Substitutionseffekten 

När produkter baserade på förnybar skogsråvara ersätter fossila produkter med högre klimatbelastning uppstår en substitutionseffekt. Södras minskning av fossila utsläpp genom substitution uppgick till 8,2 miljoner ton CO2, 2020. 

Utsläpp i värdekedjan 

Södra arbetar för en fossilfri värdekedja men fortfarande finns fossila utsläpp vilket medför en negativ klimatpåverkan. Södras fossila utsläpp av CO2 uppgick till 0,6 miljoner ton år 2020.