Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Naturvårdsverket kommenterar: ”Relativt god kvalitet – men skogs- och trafikskador för stora”

Naturvårdsverket kommenterar: ”Relativt god kvalitet – men skogs- och trafikskador för stora”

Naturvårdsverket är den instans som vägleder, beslutar om föreskrifter och utför regeringens uppdrag i det som rör vår svenska natur. Carl-Johan Lindström är vilthandläggare och arbetar med klövviltsfrågor på Naturvårdsverket. Vi ringde upp för att ställa några frågor om klövviltsförvaltningen.

Vilken roll har naturvårdsverket i klövviltsförvaltningen? 

– Vi är den nationella myndigheten som har det övergripande ansvaret för att viltpolitiken genomförs. 

På vilket sätt påverkar ni klövviltsförvaltningen? 

– Vi beslutar om föreskrifter, vägleder andra myndigheter, är överprövningsinstans för förvaltningsplaner och skyddsjakt på klövvilt. Man kan säga att vi i dessa ärenden agerar som ”domstol”. Det är Länsstyrelsen som fattar beslut och om någon vill klaga är det vi som avgör saken.  

– Vi utför även regeringsuppdrag där vi kan lämna förslag på hur klövviltsförvaltningen ska utvecklas. Det kan till exempel handla om utvärderingsuppdrag. Det senaste uppdraget vi fick handlade om hur älgförvaltningen och kronhjortsförvaltningen ska finansieras.  

– I förlängningen kan man säga att vi genomför folkets vilja, genom våra folkvalda politiker. 

2012 startade gällande älgförvaltningssystem och 2018 redovisade ni regeringsuppdraget ”Uppföljning av mål inom älgförvaltningen”. Hur ser ni på uppnådda resultat hittills? 

– Om vi ska sammanfatta så visade den utvärderingen på att älgstammens kvalitet generellt sett är relativt god. Det finns såklart saker att jobba på, som till exempel kalvvikter på sina håll. Vi har delat upp landet i Norrland, Svealand och Götaland men ser ändå att kvaliteten över lag är god. Samtidigt finns det tecken på exempelvis minskande reproduktion.  

– När det gäller målet att vi ska ha en ”älgstam i balans med betesresurserna” visar utvärderingen klart att skadorna i skogen är för stora. Dessutom ökar trafikolyckorna. 

Vad behöver göras nu för att uppnå Naturvårdsverkets målsättningar med vilt-/älgförvaltningen? 

– Generellt kan sägas att avskjutningen behöver öka, men det är en komplex fråga som styrs av var i landet vi befinner oss. Den skadebild vi nu har måste förbättras. Vi måste också komma ihåg att älgen är en stor resurs för Sverige, en symbol för vårt land. Det gäller att värna älgen som resurs samtidigt som vi ska ha fokus på att minska betesskadorna.  

– Vi har tre viktiga åtgärder som vi tror kommer ha effekt: Det finns ett förslag på förlängda jakttider på klövvilt som är lämnat till regeringen. De bestämmer hur det blir. Nästa åtgärd handlar om att revidera föreskrifterna för älg och kronhjort och slutligen ska vi ta fram en nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort. Vi tror inte att hela problematiken kan lösas med en ökad avskjutning.  

– Projekt i stil med Kraftsamling Tall hjälper till och det är glädjande att höra att det har effekt.

Det pågår som sagt en revision av föreskrifterna för älgförvaltningen. Kan du säga något om status för detta uppdrag? 

– Vi har inte börjat arbeta med dem ännu. Just nu arbetar vi med föreskrifter om jaktvapen, vapentillbehör och ammunition, förvaltning av rovdjur och eftersök av trafikskadat vilt. Men Naturvårdsverket ska på sikt se över alla sina föreskrifter inom jaktområdet. 

Helena Busk är Naturvårdsverkets projektledare för arbetet: 

– Det är många områden vi ska titta på. Det kan bli aktuellt att se över föreskrifterna för älg- och kronhjortsförvaltningen till hösten. Då vill projektet slå vakt om att ha en god dialog med intressenterna, säger hon. I vilken form den ska ske får vi återkomma till.

Det pågår också ett arbete med en nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort. Vad kommer den att innehålla och när kommer den? 

– Det är en vägledning för den regionala förvaltningen och Länsstyrelsen och ska fungera som stöd och hjälp för alla parter som är involverade i älgförvaltning. Huvudmottagaren är Länsstyrelsen, men riktar sig också mot exempelvis älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden.  

– Förvaltningsplanen är en uttolkning av politiken, vad målen som politikerna satt betyder. Den innehåller mål samt förslag på åtgärder för att uppnå målen. Det finns till exempel förslag på hur man kan jobba med uppföljning regionalt. Det finns också mallar som Länsstyrelsen kan använda vid exempelvis samråd.  

– Vi vill få in flerartstänket i förvaltningen och ta hänsyn till andra hjortdjur som dovhjort och rådjur, samt utveckla ekosystemtänket i älgförvaltningen. 

– Tanken är att sätta mål och att följa upp dem. Om vi inte når dem måste vi prova nya åtgärder. Vi vill också stötta Länsstyrelsen så att de tar ledarrollen i den regionala älgförvaltningen.  

– Målbilden är att den ska bli klar strax efter sommaren. Det blir ett gediget dokument som ska ut på remiss till många olika instanser. 

Häromveckan kom nyheten att anslagen från Viltvårdsfonden ska förändras och att Naturvårdsverket får ett utökat uppdrag. Vad ingår i detta uppdrag och hur förändras er roll i viltförvaltningen framöver? 

– Det vågar jag inte sia om än. Vi befinner oss i ett läge där vi tillsammans med Svenska Jägareförbundet ska gå igenom hur uppdragen lösts tidigare. Därefter ska vi sätta oss ner och analysera ansvarsområdena tillsammans med dem som berörs.  

 

”Viktigt med bra dialog”

Johan Frisk är ansvarig för Södras skogs- och viltförvaltning. Här ger han sina kommentarer till Naturvårdsverkets rapport från 2018 och intervjun med Carl-Johan Lindström här ovan. 

– Jag tycker att Naturvårdsverkets rapport som kom i slutet av 2018 beskrev läget på ett tydligt och bra sätt. Och det har ju inte ändrat sig särskilt mycket sedan den kom. Viltskadenivåerna är tyvärr fortfarande alldeles för höga och avskjutningsmålen nås inte i den omfattning som vi skulle vilja se. 

– Men vi kan glädjande nog konstatera att andelen tall på tallmark ökar markant, skogsägarnas satsningar på ökad ståndortsanpassning syns nu även i Äbinresultaten. 

Ökad avskjutning nödvändig 

Södra delar Naturvårdsverkets bild att de kvantitativa målen i viltförvaltningen för tillfället är överordnade de kvalitativa målen. 

– Klövviltstammarna överlag i Götaland är, trots många goda insatser av jägare och markägare, helt enkelt fortfarande alltför stora i förhållande till tillgängligt foder. Dessutom är det ju väldigt allvarligt att trafikolyckorna med vilt ökar hela tiden, så kan det inte fortsätta. Därför måste störst fokus just nu läggas på att minska antalet djur genom ökad avskjutning.  

Detta gäller inte bara älg utan även övrigt klövvilt. 

– Det totala betestrycket måste minskas. Skogsägarnas och skogsbrukets pågående tallsatsning måste få bra förutsättningar för att lyckas. Då får vi både bättre skogstillstånd och på sikt mer foder. Detsamma gäller förutsättningarna för viltet och fokus måste alltid vara att anpassa viltstammarna till vid var tid rådande fodersituation. Klarar vi det får vi också välmående och högproduktiva djur, rimliga skadenivåer i skogen och möjlighet till hög biologisk mångfald. Jag är övertygad om att fokus på kvantitativa mål i det läget även leder till högre kvalitet – forskning har tydligt visat betydelsen av tillgång på varierat foder av tillräcklig mängd. 

Välkomnar naturvårdsverkets åtgärdspaket 

Södra värnar frihet under ansvar, men med tanke på det allvarliga skadeläget i skogen ser man ändå positivt på Naturvårdsverkets tankar om ytterligare stöd och vägledning i viltförvaltningen. Det gäller bland annat att Naturvårdsverkets förslag till nya jakttider, som Johan i stora drag tycker är bra. 

– Generösa möjligheter till jakt är ett viktigt verktyg för att nå avskjutningsmålen för allt klövvilt. Särskilt viktigt är att vi får utökad allmän jakt på kronhjort och att den jakten även omfattar hindar. Vi har en annan situation idag än för bara 10-15 år sedan, med fler klövviltarter där vissa ökar kraftigt. Nya, spännande jaktmöjligheter men också mycket större utmaningar som kräver nya förutsättningar. Men givetvis måste jakttiderna beakta de biologiska ramarna och god jaktetik. 

Johan Frisk instämmer i Naturvårdsverkets uppfattning att det finns brister både vad gäller uppföljning och i avsaknaden av styrmedel. Han säger att man inom Södra hoppas mycket på de reviderade föreskrifterna och den nya nationella förvaltningsplanen med tydlig utgångspunkt i Naturvårdsverkets slutsatser i sin rapport och det aktuella läget i viltförvaltningen. 

– Vi ser bland annat att frågan hanteras olika i olika län och att fokus idag ofta inte är tillräckligt stort på helhetsperspektivet och uppföljning, framför allt inte på övriga mål såsom rimliga skadenivåer i skogen, viltrelaterade trafikolyckor, möjlighet att föryngra med lämpligt trädslag och så vidare. Här behövs en tydligare vägledning och bättre verktyg för att kunna förändra situationen, exempelvis möjlighet till avlysningsjakt på ÄFO-nivå och flerartsförvaltning, säger Johan Frisk. 

 

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.