Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Naturvårdsverket kommenterar: ”Relativt god kvalitet – men skogs- och trafikskador för stora”

Naturvårdsverket kommenterar: ”Relativt god kvalitet – men skogs- och trafikskador för stora”

Älgtjur i tallungskog

Naturvårdsverket är den instans som vägleder, beslutar om föreskrifter och utför regeringens uppdrag i det som rör vår svenska natur. Carl-Johan Lindström är vilthandläggare och arbetar med klövviltsfrågor på Naturvårdsverket. Vi ringde upp för att ställa några frågor om klövviltsförvaltningen.

Vilken roll har naturvårdsverket i klövviltsförvaltningen? 

– Vi är den nationella myndigheten som har det övergripande ansvaret för att viltpolitiken genomförs. 

På vilket sätt påverkar ni klövviltsförvaltningen? 

– Vi beslutar om föreskrifter, vägleder andra myndigheter, är överprövningsinstans för förvaltningsplaner och skyddsjakt på klövvilt. Man kan säga att vi i dessa ärenden agerar som ”domstol”. Det är Länsstyrelsen som fattar beslut och om någon vill klaga är det vi som avgör saken.  

– Vi utför även regeringsuppdrag där vi kan lämna förslag på hur klövviltsförvaltningen ska utvecklas. Det kan till exempel handla om utvärderingsuppdrag. Det senaste uppdraget vi fick handlade om hur älgförvaltningen och kronhjortsförvaltningen ska finansieras.  

– I förlängningen kan man säga att vi genomför folkets vilja, genom våra folkvalda politiker. 

2012 startade gällande älgförvaltningssystem och 2018 redovisade ni regeringsuppdraget ”Uppföljning av mål inom älgförvaltningen”. Hur ser ni på uppnådda resultat hittills? 

– Om vi ska sammanfatta så visade den utvärderingen på att älgstammens kvalitet generellt sett är relativt god. Det finns såklart saker att jobba på, som till exempel kalvvikter på sina håll. Vi har delat upp landet i Norrland, Svealand och Götaland men ser ändå att kvaliteten över lag är god. Samtidigt finns det tecken på exempelvis minskande reproduktion.  

– När det gäller målet att vi ska ha en ”älgstam i balans med betesresurserna” visar utvärderingen klart att skadorna i skogen är för stora. Dessutom ökar trafikolyckorna. 

Vad behöver göras nu för att uppnå Naturvårdsverkets målsättningar med vilt-/älgförvaltningen? 

– Generellt kan sägas att avskjutningen behöver öka, men det är en komplex fråga som styrs av var i landet vi befinner oss. Den skadebild vi nu har måste förbättras. Vi måste också komma ihåg att älgen är en stor resurs för Sverige, en symbol för vårt land. Det gäller att värna älgen som resurs samtidigt som vi ska ha fokus på att minska betesskadorna.  

– Vi har tre viktiga åtgärder som vi tror kommer ha effekt: Det finns ett förslag på förlängda jakttider på klövvilt som är lämnat till regeringen. De bestämmer hur det blir. Nästa åtgärd handlar om att revidera föreskrifterna för älg och kronhjort och slutligen ska vi ta fram en nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort. Vi tror inte att hela problematiken kan lösas med en ökad avskjutning.  

– Projekt i stil med Kraftsamling Tall hjälper till och det är glädjande att höra att det har effekt.

Det pågår som sagt en revision av föreskrifterna för älgförvaltningen. Kan du säga något om status för detta uppdrag? 

– Vi har inte börjat arbeta med dem ännu. Just nu arbetar vi med föreskrifter om jaktvapen, vapentillbehör och ammunition, förvaltning av rovdjur och eftersök av trafikskadat vilt. Men Naturvårdsverket ska på sikt se över alla sina föreskrifter inom jaktområdet. 

Helena Busk är Naturvårdsverkets projektledare för arbetet: 

– Det är många områden vi ska titta på. Det kan bli aktuellt att se över föreskrifterna för älg- och kronhjortsförvaltningen till hösten. Då vill projektet slå vakt om att ha en god dialog med intressenterna, säger hon. I vilken form den ska ske får vi återkomma till.

Det pågår också ett arbete med en nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort. Vad kommer den att innehålla och när kommer den? 

– Det är en vägledning för den regionala förvaltningen och Länsstyrelsen och ska fungera som stöd och hjälp för alla parter som är involverade i älgförvaltning. Huvudmottagaren är Länsstyrelsen, men riktar sig också mot exempelvis älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden.  

– Förvaltningsplanen är en uttolkning av politiken, vad målen som politikerna satt betyder. Den innehåller mål samt förslag på åtgärder för att uppnå målen. Det finns till exempel förslag på hur man kan jobba med uppföljning regionalt. Det finns också mallar som Länsstyrelsen kan använda vid exempelvis samråd.  

– Vi vill få in flerartstänket i förvaltningen och ta hänsyn till andra hjortdjur som dovhjort och rådjur, samt utveckla ekosystemtänket i älgförvaltningen. 

– Tanken är att sätta mål och att följa upp dem. Om vi inte når dem måste vi prova nya åtgärder. Vi vill också stötta Länsstyrelsen så att de tar ledarrollen i den regionala älgförvaltningen.  

– Målbilden är att den ska bli klar strax efter sommaren. Det blir ett gediget dokument som ska ut på remiss till många olika instanser. 

Häromveckan kom nyheten att anslagen från Viltvårdsfonden ska förändras och att Naturvårdsverket får ett utökat uppdrag. Vad ingår i detta uppdrag och hur förändras er roll i viltförvaltningen framöver? 

– Det vågar jag inte sia om än. Vi befinner oss i ett läge där vi tillsammans med Svenska Jägareförbundet ska gå igenom hur uppdragen lösts tidigare. Därefter ska vi sätta oss ner och analysera ansvarsområdena tillsammans med dem som berörs.  

 

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.