Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Skogsstyrelsen: – Vi måste göra flera åtgärder samtidigt

Skogsstyrelsen: – Vi måste göra flera åtgärder samtidigt

Lars Ingemarson är viltsamordnare på Skogsstyrelsen i region Syd. Han konstaterar att älgen minskat i antal de senaste tio åren. – Om man tittar på statistiken har avskjutningen av älg minskat med 22 procent de senaste tio åren i Götaland.

Å andra sidan har övrigt klövvilt ökat markant under samma tid.

– Så om vi jämför antalet klövvilt som sköts förra året, cirka 230.000 djur, med antalet som sköts för tio år sedan, cirka 137.000, har det skett en enorm ökning.

Foderuttaget har ökat

Lars Ingemarson konstaterar att också foderåtgången ökat de senaste tio åren

Det finns en studie som visar att två kronhjortar eller fyra dovhjortar alternativt sex till sju rådjur äter lika mycket som en älg. Detta kallas älgekvivalenter.

– När vi jämför 2019 mot tio år tidigare ser vi en ökning från 34.800 till 39.500 älgekvivalenter, säger Lars Ingemarson.

Varierad kost ökar slaktvikten

Det är fodertillgången som ligger till grund för hur mycket vilt vi kan ha i våra skogar. Och här råder stor konkurrens. Relativt nya analyser av älgens maginnehåll vintertid har visat att älgen äter omkring 25 procent blåbärsris. Tallen står för en tredjedel, inte för att älgen föredrar tall utan för att det är vad den får tag i på vintern.

– Älgen behöver äta olika saker, precis som vi människor. Men finns inget annat, äter de det som finns, säger Lars Ingemarson och berättar om studier som visar att de älgkalvar  som fått varierad kost väger betydligt mer än de som bara fått hålla till godo med ensartad föda.

Sänk klövbetestrycket

x
Lars Ingemarson är viltsamordnare på Skogsstyrelsen.

Älgen står för de stora skadorna på skogen, därom råder ingen tvekan. Men inte på grund av att den i första hand vill äta tall, utan för att det är vad som blir kvar när övrigt klövvilt  varit framme.

För att nå det skogliga målet på max fem procents årliga betesskador måste flera åtgärder göras samtidigt, enligt Lars Ingemarson.

– Det viktigaste är att sänka det totala klövbetestrycket och samtidigt fortsätta på den inslagna vägen med ståndortsanpassning. Dessutom bör vi ta hänsyn till betesbegärliga växter i all skogsskötsel, slår han fast.

Det handlar således om ökad avskjutning, tall på tallmark, men Lars Ingemarson förordar även inblandning av minst 25 procent tall på alla de mellanmarker som utgör stora  arealer i vårt landskap.

– Det senare skulle inte medföra att vi förlorar i produktion, men vi får in mer ljus på marken vilket gynnar det viktiga bärriset och andra betesbegärliga arter i fältskiktet. Det är positivt att markägarna blivit duktigare på ståndortsanpassning de senaste åren, men vi ser inte effekterna fullt ut ännu i våra viltskadeinventeringar då de görs i ungskogar med en höjd om en till fyra meter.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.