Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Satsa på asp – för både virkesproduktion och naturvård

Satsa på asp – för både virkesproduktion och naturvård

x

Aspen blir ofta lite styvmoderligt behandlad. Den föryngrar sig huvudsakligen med rotskott och alla som fått ett rikligt uppslag i gräsmatta eller betesmark har personliga skäl att tycka illa om den. Däremot älskas den av älg och rådjur och en stor mängd fåglar, insekter, svampar, lavar och mossor. Aspen har en rik biologisk mångfald, men är också viktig och mycket efterfrågad som råvara i dissolvingmassa och som tändsticksvirke.

Aspen sår sig sällan med frö. Fröna är mycket små och har därför svårt att hävda sig i konkurrensen med gräs och andra trädslag. Fröplantor av asp finns där marken blivit så störd att ren mineraljord kommit fram. Rikligt med fröföryngrad asp finns bara efter rejäla skogsbränder och då på de hårdast brända ytorna.

Nya data från Riksskogstaxeringen visar på att det är en negativ trend för yngre asp, som minskat i antal över tid. Aspen finns med bland de trädslag vi mäter viltbete på; RASE (rönn, asp, sälg, ek). Nu finns tydliga data för att både ung ek och asp har negativa trender utanför hägn mot vilt. Det är alltså inte bara tallen som lider av för mycket vilt utan även många lövträd.

Virkets kvalité och användning

Kläder av dissolving hänger i björkträd.Efterfrågan på asp är stor till dissolvingmassa.

Aspen har ett nästan vitt virke. Om det är fuktigt ruttnar det snabbt och om det ska vara varaktigt får det inte ha kontakt med marken. Men när virket väl torkat ut stängs cellerna och virket återfuktar sig då långsamt. Detta visste man förr. Aspen användes till klädselbrädor till husgavlar vända mot syd men också till takspån. I Norge används asp fortfarande till klädselbrädor i yttersta havsbandet där den tål salt och hårt klimat bättre än andra trädslag. Asp användes också ofta till tråg och andra livsmedelsförpackningar då den inte tillför någon smak. Den mest klassiska användningen är bastupanel och bastulav. Den tål de stora temperatursvängningarna i kombination med fukt samtidigt som man slipper stickor i rumpan. Och den känns svalare att sitta på.

I modern tid är dock den viktigaste användningen dissolvingmassa och tändstickor. Vad gäller råvara till dissolvingmassa så importerar Södra idag asp, men målsättningen är att öka mängden svensk råvara.

Tändstickor tändsticksask solstickanAsp har många användningsområden, exempelvis tändstickor.

Tändstickstimmer ska vara 310 centimeter långt. Det ger då fem 60 centimeters kubbar, samt 10 centimeter kapmån. Ur en aspkubbe på 60 centimeter svarvas ett fanerark som är en tändsticka tjock. Sedan stansas tändstickorna ut från detta. Det blir många tusen miljövänliga tändare ur en aspstock.

Virkesproduktion av asp

xAsp används också till bastupanel och bastulav. Foto: Tylohelo.com.

Asp som ska användas till virke bör växa relativt snabbt. Detta eftersom den tidigt kan få ålderssymptom så som röta och bohål, vilket gör att den då inte är intressant på marknaden utan istället klassas som naturvärdesträd. Densiteten, och därmed kvalitén, påverkas inte nämnvärt om aspen är frodvuxen eller långsamvuxen. Aspen  behöver röjas tidigt och därefter gallras intensivt så att beståndet är nere i 350-500 stammar per hektar redan vid 30 års ålder. Den bör ha nått sin måldiameter på 40 cm senast vid cirka 50-55 års ålder. Aspen drabbas lätt av skadegörare av olika slag, som gör att den kräver intensiv skötsel.

Aspen som naturvärdesträd

x
Det är tickor enligt ovan vid helt eller delvis övervallade kvistar som visar på röta, ett tydligt tecken på att trädet inte är intressant att avverka utan lämnas för naturvården. Tänk på att även relativt ung och klen asp kan vara rötad och ha bohål. Foto: Anders Ekstrand.

Aspen är ett av våra viktigaste naturvärdesträd. En hel uppsättning arter lever bara på asp, till exempel aspvedbockar och asptickor, men även många arter som är knutna till ädellövträd finns på asp. Aspen har rätt så rik bark och många lavar och mossor trivs på aspen. Det finns ofta en rik förekomst av skalbaggar och fjärilslarver på asp, som i sin tur lockar till sig insektsätande fåglar såsom sångare och mindre flugsnappare.

Aspen drabbas lätt av röta men i motsats till granen kommer rötan sällan från roten. Asp verkar ha ett bra skydd i rotsystemet, kanske för att den i huvudsak föryngrar sig med rotskott. I stället slår tickor till på grövre torrkvistar och växer sedan in i stammen som blir ihålig. Aspar med begynnande röta är ofta mycket attraktiva för arter som spillkråka, gröngöling, gråspett och vitryggig hackspett att hacka ut sina bohål i. De är förmodligen lättare att hacka i än hårdare trädslag. Bohålen blir sedan i sin tur bon åt ugglor, fladdermöss och skogsduvor. Rötade aspar bryts lätt och/eller stormfälls vid hård vind. Men även som liggande död ved har aspen stort värde för både svampar och insekter.

Områden med höga naturvärden kopplade till asp ska i skogsbruksplanen klassas som Naturvård Skötsel (NS) eller Naturvård Orört (NO), eller om det rör sig om mindre områden lämnas som generell hänsyn i produktionsskogen.

Utnyttja aspföryngringen

Ta tillvara de naturliga förutsättningar som finns för produktion av asp. Gör ett aktivt val och satsa på yngre individer så får vi upp fler äldre aspar över tid. Eftersom viltet betar asp hårt är det viktigt att i röjningar gynna klungor av oskadad asp, men även att spara betat aspsly och annat betesbegärligt foder. Aspen har ur biologisk synvinkel rätt så kort livslängd, cirka 200 år. Om vi inte ska få en naturvårdskris om 100 år måste vi redan nu börja spara unga aspar som kan bli framtidens naturvärdesträd. Hänsyn börjar redan i röjningen. Ska vi därtill kunna producera nog med råvara för både dissolvingmassa och tändstickor i framtiden behöver vi slå ett slag för aspen. Redan nu. Och sett ur skogsägarens synvinkel är aspen inte så dum. Det blir en billig föryngring om man väl klarar viltet. Yngre bestånd av asp är också en bra mätsticka på att viltpopulationerna är på rätt nivå. Kommer aspen upp klarar vi målet med 70 procent oskadda tallplantor.

 

Vilka aspar är av ekonomiskt värde?

Aspen är både ett värdefullt virkesträd och ett viktigt naturvärdesträd. Aspar som blivit för gamla och är rötade/ihåliga ska inte avverkas utan lämnas som generell hänsyn. Dessa stockar är inte något som massaindustrin eller tändstickstillverkare vill ha, värdet för dessa stockar är högre för naturvården än för industrin. I tändsticksvirket tillåts dock röta i stubbskäret på rotstock intill en tredjedel av diametern och centrumställd lösröta tillåts till max 50 mm på övriga ändytor (annars kan inte 60 centimeters-kubben fästas i svarven). Det ska därför inte finnas ihåliga eller innanruttna aspstockar i vältan. Det är dock inte alltid så lätt att avgöra på trädet. Titta på torrkvistarna – om där finns fruktkroppar av tickor har trädet passerat bäst före datum. Det är då ett naturvärdesträd. Om det inte gick att se på utsidan och trädet blivit avverkat men visar sig vara rötat ska det lämnas kvar i området för mångfaldens skull.

Visa fler nyheter med samma ämne.

Ämnen: Skogsägare

Nyhet

Ämnen: Skogsägare

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.