om bilden

– Det är viktigt att få en förståelse för att foder och vilt hänger tight ihop, säger Per-Arne Karlström, viltsamordnare för Södra Region Syd.

För att klara sig en vinter behöver en älg äta åtminstone 1 000 kilo. Och älgen vill inte äta precis vad som helst, precis som vi människor behöver älgen en varierad kost. I en sydsvensk studie har jägare hjälpt till att samla in maginnehåll för att se exakt vad älgen stoppar i sig: en tredjedel tall men även lingonris, ljung, sälg och blåbär ligger högt på matsedeln. Problemet är att älgen inte är ensam i skogen. Det finns konkurrens om maten.

VILTDEMOHÄGNET VISAR VAD SOM HÄNDER

– Vi som jobbat i skogen sedan åttiotalet kommer ihåg hur mjölkörten fanns på vartenda hygge. Nu ser man den inte lika ofta. Det fina kvalitetsfodret äts av allt klövvilt. Det påverkar älgen negativt med bland annat lägre slaktvikter som följd.

Per-Arne jämför det med att släppa ut korna i hagen innan gräset växt färdigt. I viltdemohägnen blir det tydligt vad som händer med örter, RASE (rönn, asp, sälg och ek) och småtallar när de lämnas ifred.

– Om tallen och RASE kan växa i lugn och ro till en eller två meters höjd finns betydligt fler skott att äta och de blir inte lika utsatta.

SKÖT OM SKOGEN OCH BEGRÄNSA MÄNGDEN KLÖVVILT

Det finns flera sätt att som skogsägare arbeta för en ökad balans mellan viltstam och fodertillgång. Rätt träd på rätt mark, det vill säga tall på tallmark, är en viktig åtgärd, vilket den ökade andelen sålda tallplantor indikerar att så sker.

– Vi planterar inte tall med avsikten att den ska bli foder! Men med mer tall kan vi öka andelen bärris på lång sikt. Den stora mängden viltfoder finns på föryngringsytorna, från tre års ålder och cirka tio till femton år framåt.

Ljuset och näringen i den unga skogen gynnar örter och RASE och ger en ökad lövandel i landskapet. Det är också sådant som älgen gärna äter. Om ingen annan hinner före.

Per-Arne Karlström har två viktiga åtgärder för balans mellan vilt och foder:

– Vi måste begränsa viltstammarna och sköta skogen så att årets tillväxt av naturligt viltfoder räcker. Det ska finnas lagom mycket vilt så att fodret räcker till alla, hela säsongen.

VILTSTAMMAR I BALANS MED FODERTILLGÅNGEN GER:

  • Bra förutsättningar för skogsgården.
  • Hög och värdefull avkastning av virke.
  • Välmående viltstammar med hög reproduktion.
  • Förutsättningar för ett ståndortsanpassat skogsbruk.
  • Biologisk mångfald.
  • Växande skog som gör klimatnytta.
  • Höga rekreationsvärden.

DETTA KAN DU SOM MARKÄGARE GÖRA:

  • Öka din kunskap, se viltskadorna och fodermöjligheterna.
  • Begränsa mängden klövvilt.
  • Bedriva aktivt skogsbruk och viltanpassa alla skogliga åtgärder.
  • Sätta tall på tallmark.