Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Ängen – Sveriges artrikaste natur

Ängen – Sveriges artrikaste natur

Så här i midsommartid får vi åter lyckan att förundras över vilken underbar natur vi har runtomkring oss. Vi stannar upp och riktigt insuper grönskan med doftande blommor, fladdrande fjärilar och kvittrande fåglar. Blommorna står i fokus, i midsommarstången, i kransen och kanske också i en bukett med sju sorters blommor under huvudkudden för att under midsommarnatten drömma om vem man ska gifta sig med. Kanhända har blommorna plockats på närliggande äng, ett ställe som för många av oss väcker starka känslor av naturromantik. Varför är det så? Kanske hänger det ihop med den oerhörda rikedom som finns i våra ängsmarker.

Faktum är att ängen är Sveriges artrikaste natur. Visste du att på en enda kvadratmeter äng kan det växa 60 sorters kärlväxter? Inga andra växtsamhällen på jorden är lika rika om man räknar antalet arter av kärlväxter per kvadratmeter. För att uppmärksamma detta delades påsar med ängsfröer ut till medlemmarna i samband med Södras årsmöten. Bihotell, som var förra årets gåva, hänger ihop med årets fokus på ängs- och betesmarker,  eftersom det är väldigt viktiga miljöer för våra bin och andra pollinerande insekter.

VARFÖR MYLLRAR DET AV LIV PÅ ÄNGEN?

Förr slogs ängsmarkerna genom lieslåtter och gräset torkades till hö som djuren sedan kunde äta på vintern. Efter varje slåtter blev ängsmarkerna allt magrare och ogästvänligare för exempelvis kraftigt gräs, och den gödsel man hade att tillgå behövdes på åkrarna. Att kraftiga gräs och andra höga växter varje år hålls tillbaka gör att små  konkurrenssvaga blommor kan leva och samsas med andra likasinnade. Numera är det oftast betesdjur som håller markerna öppna. Det gamla bondesamhället har alltså genom lien och mulen format växtsamhället i hagen och på ängen, som i sin tur gett livsutrymme till en mängd olika organismer. I ängar och betesmarker hittar bin,  humlor, fjärilar och många andra insekter sin mat i form av pollen och nektar som de samlar från blommorna. På samma sätt arbetar dessa pollinatörer i jordbruket och våra trädgårdar, tack vare dem får vi till exempel jordgubbarna till midsommar.

DRASTISK MINSKNING AV ÄNGARNA UNDER 1900-TALET

Prästkragar, blåklockor, gullvivor och många andra blommor är tyvärr allt svårare att hitta nuförtiden. Under det senaste århundradet har ängar och betesmarker minskat drastiskt, vilket har gjort livet svårare för blommor, bin,  fjärilar och andra insekter. Idag återstår mindre än en procent av den ängsmark som fanns vid förra sekelskiftet. Många av de gamla ängs- och betesmarkerna har vuxit igen, omvandlats till åker eller planterats med skog. Igenväxning uppges av Artdatabanken som en av de största faktorerna till att arter missgynnas och riskerar att dö ut i Sverige. Bristen på skötsel är ett stort problem för mångfalden i ängarna, precis som bristen på skötsel är ett problem för mångfalden i vissa typer av skogar med höga naturvärden. Den nya versionen av rödlistan som kom nu under våren visar att mer än en fjärdedel av de rödlistade arterna i Sverige är beroende av öppna gräsmarker för sin överlevnad.

VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT GYNNA BIN OCH BLOMMOR?

  • Betesdjuren är idag en förutsättning för att vi ska ha kvar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet – om du äter svenskt kött från djur som betat i ängs- och  betesmarker gynnar du blommor, bin, humlor och fjärilar.
  • Håll odlingslandskapet öppet.
  • Gör skötselåtgärder i de naturvårdsområden som din planläggare föreslagit i skogsbruksplanen och återställ gamla ängs- och betesmarker.
  • En livsmiljö där en hel del av arterna som finns i ängs- och betesmarker också förekommer är längs våra vägar. Genom att slå vägkanterna först när blommorna fått blomma och fröa av sig ser vi till att de på sikt kan fortsätta leva där och att insekterna kan få mat ifrån dem.

 

Vill du restaurera en ängs- eller betesmark?

  • Före restaurering av äldre jordbruksmark. Foto: Per Petersson.
    Ofta lämpar sig områden som tidigare brukats som ängs- eller betesmark väl att återställa, kanske finns spår från gamla tiders brukande i form av kulturlämningar, äldre lövträd, bärande buskar och ängsflora. Fröer från blommor kan ligga i marken och kan gro när området öppnas upp.
  • Gå in på Historiska kartor via Lantmäteriets hemsida för att få information om hur din fastighet såg ut och hur den brukades längre bak i tiden. Låt dig inspireras. Ett annat tips är också hemsidan Kartbild.com, där du kan växla mellan sentida flygbilder och äldre flygbilder och kartor – spara med fördel ner sidan på hemskärmen på din smartphone eller surfplatta.
  • Efter restaurering av jordbruksmark. Området har öppnats upp, gran har avvverkats och tagits bort (även riset). Olika lövträd och buskar har sparats. Foto: Per Petersson.
    Titta även i din skogsbruksplan, kanske är något av dina NS (Naturvård skötsel) i behov av åtgärd? För beståndet finns miljövärden, målet med området och lämpliga åtgärder beskrivet.
  • När du bestämt vilket område du vill restaurera, fundera på hur du vill att det ska se ut på sikt och vilken skötsel du är villig att lägga på området. Vill du ha en öppen hagmark eller en gles lövskog? Blir det för skötselintensivt att öppna upp och återställa helt till hur det en gång såg ut? Eller har du möjlighet att få området att betas? Kan ett första steg vara att hugga bort de granar eller andra träd som hotar de äldre lövträden och försurar marken?
  • Södras broschyr Naturvårdsskötsel i NS-bestånd beskriver vad man ska tänka på när naturvårdande skötsel genomförs, använd den som checklista. Du hittar broschyren tillsammans med mer information här www.sodra.com/sv/se/skog/skogliga-tjanster/naturvardande-skotsel/
  • Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen har olika ersättningar för natur- och kulturmiljövård, men tänk på att för att få utbetalningen måste du först ha sökt och fått bidraget beviljat innan du påbörjar åtgärden.

 

Exempel på naturvårdande skötsel

Naturvårdande skötsel syftar alltid till att gynna och öka naturvärdena och man behöver generellt tänka tvärtemot åtgärder i produktionsskog där man jobbar med jämna förband av träd. Variation är viktigt för att gynna en mångfald av arter. Ofta går åtgärder för att gynna naturvärden och kulturmiljöer i det gamla odlingslandskapet hand i hand och får även ett stort socialt värde. Här nedan ges några exempel på  naturvårdande skötsel:

  • Skapa öppna solbelysta gläntor som gynnar blommor, fjärilar och bin.
  • Håll gräsmark öppen genom bete, slåtter eller bränning. Om gräset blir kvar kväver det växterna samt bryts ner och gödslar marken och då försvinner ängsblommorna – det är därför mycket viktigt att du inte gödslar. Finns det tjockt av gammalt gräs och mossa på marken kan man bränna bort det, och på sätt gynna blommorna som har lättare att komma upp. Ängsfrön som ligger i marken kan då också få en skjuts och gro.
  • Frihugg grova gamla träd. 
  • Gynna lövträd och tall, hugg ut gran.
  • Gynna variationen av olika trädslag och buskar. Buskskiktet är viktigt, även där kommer blommor, bär och frukter till insekter och fågellivet.
  • Skapa ojämna bestånd genom att bland annat lämna ensamma träd, skapa luckor och på andra ställen lämna tätt (utan åtgärd).
  • Skapa ny död ved så som högstubbar, liggande träd och grova toppar, men om du vill gynna blommorna, var noga med att inte låta ris och andra avverkningsrester ligga kvar på delar med rik flora.
  • Skogsbryn i kanten mellan skog och öppen mark och längs vägar är ofta viktiga för många arter, bland annat fågellivet. Återskapa och vårda brynmiljöerna genom att göra dem varierade och låta träd och buskar av olika arter och storlekar samsas.
  • Hugg fram kulturmiljöer och stigar.
Naturvårdande skötsel i lundmiljö. Yngre träd har avverkats för att ge mer utrymme till äldre lövträd och hassel. Foto: Stefan Olheden

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.