Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Gran - grann, grandios och rik

Gran - grann, grandios och rik

Så var det dags för den femte boken i serien om olika trädslag och de arter som lever på dem. Liksom i böckerna om asp, sälg, björk och tall är boken om gran fullmatad med allehanda kryp,svampar och växter som är en del av granens värld. Arterna är mycket vackert illustrerade av konstnären Martin Holmer och texten är skriven av Bengt Ehnström.

om bilden

De skalbaggar som heter blombockar har en speciell ekologi. Som larver lever de i gammal liggande död ved. Som vuxna besöker de blommor för att äta pollen och nektar. Livsmiljön är alltså både skogar och öppna landskap.

Den gängse uppfattningen om granen brukar vara att den knappast har några naturvärden alls. Åtminstone låter det ofta så i debatten. Då är det förvånande att det redan i ingressen till boken står följande om granen ”Det är sannolikt det rikaste trädet i den svenska naturen”. Omdömet syftar då på artmångfalden. Hur går detta ihop egentligen?

SKILLNAD PÅ GRAN OCH GRAN

Granen är det vanligaste trädslaget i Sverige och täcker runt 46 procent av skogsmarken, så visst borde det finnas utrymme för mängder av arter i granskogar. Men kruxet är att de flesta arterna är kopplade till riktigt gamla granar och särskilt till olika stadier av död ved. Produktionsskogar med friska granar och kort omloppstid är artfattigare. Ehnström ger ett exempel med skalbaggsarter som påträffats på gran. Av 323 arter fanns endast 17 på levande granar och resten på döda granar. När det gäller svampar finns det dock flera arter som lever på både levande och döda granar, men även här har åldern på träden en avgörande betydelse.

Många arter har teckningar som gör att de är svåra att upptäcka för fiender. Titta bara på den här spetsvingade malmätaren. Den är både vacker och svårupptäckt när den sitter på gammal granbark.

PLANTOR OCH UNGGRANAR ÄR POPULÄRA

Detta känner vi till alltför väl! Allt från små kvalster till stora älgar kan kalasa på de späda plantorna.  Värstingen snytbaggen finns presenterad men även flera andra vivlar som vi inte vet så mycket om. På fem sidor i boken kan man snabbt öka sin kunskap om granplantans fiender. De unga granarna har också sin mångfald med vanliga arter och granungskogar är det gott om. Det finns alltså hur mycket mat som helst för granbarrlöss, granbarrvecklare, granknoppvivlar, med flera. Men dessa arter drar också till sig fiender som nyckelpigor och parasitsteklar och det får man vara tacksam för.

DEN GAMLA GRANSKOGENS RIKA VÄRLD

Det här avsnittet är ett av de trevligaste i boken. Det handlar inte bara om de gamla träden utan hela skogen som sådan med marksvampar, kärlväxter fjärilar, fåglar, däggdjur, och spindlar. Det blir ett bra exempel på gammelskogsekologi. Dessutom finns John Bauers klassiska målning av prinsessan Tuvstarr som tittar i en skogstjärn efter sitt förlorade guldhjärta. På en annan plats i boken dyker även trollen upp. Man får nog räkna in dem också i granskogens mångfald.

En av de vanligaste långhorniga skalbaggarna på nydöd gran är barrträdslöparen. Man ser inte den vuxna skalbaggen så ofta men det är lätt att se spåren av den. När larven ska förpuppas bygger den en ring av gnagfibrer direkt under barken. Det ser ut som ett litet fågelbo och det kan finnas kvar länge efter att skalbaggen kläckts.

FROSSA PÅ DEN DÖDA VEDEN

Halva boken handlar om mångfald i död granved. Granbarkborren har här sin givna plats. Denna art som ställer till så mycket elände i våra produktionsskogar men som samtidigt är en nyckelart som många andra arter drar nytta av den eftersom den skapar död ved.

Granbarkborren har också en massa fiender. Jag har sett uppgifter om att minst 170 arter lever på granbarkborre. Även om vi tycker illa om den så är den en art med mångfacetterad ekologi som trots sin litenhet kan påverka granskogars utveckling i stor skala. Men det finns många andra arter av barkborrar varav de flesta inte innebär något större bekymmer för skogsbrukaren. Flera av dessa finns utförligt presenterade i boken.

Den bästa delen i kapitlen om den döda veden handlar om de större skalbaggarna. Här kan man frossa  i underbara teckningar på långhorningar, praktbaggar och knäppare med lärorika texter därtill. Att  sträckläsa dessa sidor blir väl mycket korvstoppning, men om man tar det i omgångar eller har boken som uppslagsverk kommer man snudd på bli expert på arter som lever på gran.

ÅTGÄRDER FÖR MÅNGFALD

Sista kapitlet i boken handlar om naturvårdsåtgärder såsom att spara död ved och skapa död ved samt spara överåriga granbestånd och flerskiktade granskogar. Allt känner vi igen och det ryms inom vårt arbete med olika former av avsättningar och generell hänsyn. Rutinerna finns och det praktiska genomförandet behöver hela tiden utvecklas. Nu har vi dessutom fått en förnämlig kunskapsbok om granens rika värld som kan berika vårt kunnande på många sätt.

PS. Jag glömde berätta hur gammal en gran kan bli. Traditionellt har det ansetts att granen inte blir mer än 400 år. Men forskare har nyligen genom åldersbestämning av rotrester hittat en gran i Dalarna som uppges vara 9 550 år! Hissnande får man lov att säga.

Boken om gran ges ut av SLU, Centrum för biologisk mångfald och kan köpas där böcker säljs.

Text: Gustaf Aulén

Illustrationer: Martin Holmer

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.