Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Förtroendevalda lärde mer om natur- och vattenvård

Förtroendevalda lärde mer om natur- och vattenvård

I slutet av november samlades Södras lokala naturvårdsombud och vattenombud till en tvådagarsövning i trakterna kring Vrigstad. Syftet med träffen var att diskutera aktuella miljö-och vattenfrågor samt att utbyta erfarenheter.

om bilden

Vattenfrågor och skötsel av generell hänsyn stod på dagordningen när Södras naturvårdsombud och vattenombud samlades.

Första dagen ägnades åt vattnet. Många av Södras vattenombud deltar i olika vattenråd, där de  representerar skogsbruket. För att ge en bakgrund kring vattenråden och en fördjupad förståelse för deras roll kom Anna Langhelle från länsstyrelsen i Jönköping.  Hon berättade bland annat att syftet med vattenråden, som har sin grund i EU:s vattendirektiv, är att öka medvetenheten om vattenfrågor i samhället, och gav en detaljerad genomgång kring hur vattenförvaltningen är uppbyggd och fungerar.

Eftermiddagen tillbringades vid Långö kraftstation, ett område där vattenkraft har nyttjats sedan 1100-talet. På plats berättade Nils-Erik Linnér, ordförande i Lagans vattenråd, om hur vattenrådet fungerar i praktiken, och Arne Stenvall från Hembygdsföreningen berättade om kultur- och vattenmiljön.

Vid Långö kraftstation finns en mängd forn- och kulturlämningar i form av olika industrier som varit  aktiva under århundradena. Arne visade tillsammans med Södras ekologer Klara Joelsson och Therese Lindström delar av den torrlagda strömfåran, som vuxit igen med asp, al, olika ädellöv, björk, hägg och hassel. Närheten till vattnet och att det också i omgivningen finns äldre lövträd har gjort att området nu blivit en värdefull lokal för känsliga lavar, mossor, svampar och insekter och har stort värde för fågellivet. Deltagarna diskuterade vad som skulle kunna vara en lämplig skötsel av skogen utifrån områdets natur-, kultur-, vatten- och sociala värden.

Första dagen fick deltagarna också en påminnelse om Skogens Vattens webbutbildning om praktisk  skogsskötsel intill vattendrag som Södra nu erbjuder alla förtroendevalda medlemmar.

Är du intresserad av att delta i Skogens Vattens webbutbildning är du välkommen att kontakta ditt lokala förtroenderåd.

I en av hänsynsytorna fick deltagarna bekanta sig med laven havstulpanlav, som liknar havstulpanerna som växer på västkustens klippor. Laven visar på en lång historik av äldre träd och stabilt mikroklimat och signalerar höga naturvärden. Förekomsten av denna art är ett exempel på betydelsen av hänsynsytor.

Dag två fick naturvårdsombuden och vattenombuden diskutera hur de upplever sina uppdrag och det  gavs tid för erfarenhetsutbyte. De fick även diskutera Södras syn på naturvårdsfrågor och miljöhänsyn i skogen och fick information om projektet Mersmak röjning.

SKÖTSEL AV GENERELL HÄNSYN

Under eftermiddagen besöktes ett produktionsbestånd med gran där den första gallringen nyligen genomförts. Temat var skötsel av generell hänsyn. Deltagarna fick tillsammans med Tomas Rahm, Therese Lindström och Klara Joelsson från Södra Skogs miljöavdelning diskutera kring olika  hänsynsytor. Beståndet besöktes även i samband med Föreningen Skogens och Södras höstexkursion, se artikel på sidan 17 i Södrakontakt nr 4 2019. Man tittade på en brynmiljö med löv intill skogsbilväg, sumpskog med al vid en bäck och en hänsynsyta med äldre asp. I samband med gallringen har åtgärder gjorts i hänsynsytorna, men i varierande omfattning beroende på vilka naturvärden som finns.

Slutsatsen som deltagarna fick med sig är att många av de hänsynsytor som började skapas i  produktionsbestånd i samband med att den nya skogspolitiken infördes 1993 behöver någon form av aktiv skötsel nu i samband med gallringen av beståndet. En skötsel som är till för att gynna och bevara de naturvärden som finns i hänsynsytorna. Andra hänsynsytor utvecklas bäst genom fri utveckling.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.