om bilden

Sedan artskyddsförordningen började tillämpas på
det svenska skogsbruket har myndigheterna i flera
fall stoppat eller begränsat markägares möjligheter att bruka sin skog. Bilden är tagen i samband med Hovrättens och Skogsstyrelsens syn angående föreläggande om försiktighetsmått vid avverkning av skog i det så kallade ”Tjädermålet”.

Det sammanfattar väl Södras hållning i debatten om skogspolitiken och äganderätten i allmänhet och tolkningen av artskyddsförordningen i synnerhet, menar Södras skogsstrateg Göran Örlander.

– Svensk skogspolitik bygger på en balans mellan produktion och miljöhänsyn, liksom att inskränkningar i äganderätten ska ersättas. Myndigheternas tillämpningar av artskyddsförordningen har under lång tid skapat osäkerhet för den enskilde skogsägaren. Det är inte rimligt att vanliga skogsbruksåtgärder stoppas utan att markägaren ges någon ersättning, säger han.

Artskyddsförordningen är EU:s naturvårdsdirektiv som infördes i svensk lagstiftning 2008. Enligt artskyddsförordningen kan myndigheterna begränsa eller förhindra att man vidtar skogliga
skötselåtgärder i sin skog om de har negativ påverkan på de arter som EU anser kräver extra hänsyn. Det handlar inte om enskilda individer av djur, växter eller svampar, utan att arten ska överleva på populationsnivå i ett visst område.

FLERA RÄTTSFALL

Förordningen började tillämpas på det svenska skogsbruket 2016 och sedan dess har myndigheterna
med hänvisning till den i flera fall stoppat eller begränsat markägarnas möjligheter att bruka sin skog. Samtidigt har många markägare kämpat för att få till en förändring av hur lagen ska tolkas. Detta har lett till ett antal rättsliga processer. Tjädermålet och målet om knäroten är två sådana fall där Södra  bistår de berörda markägarna i processer för att stämma staten. Dessa båda rättsfall är ännu inte avgjorda, berättar Göran Örlander.

– I det så kallade tjädermålet, där Skogsstyrelsen under 2017 begränsade en avverkning i Bollebygds kommun i Västra Götaland på grund av att det finns en spelplats för tjäder 400 och 800 meter därifrån, förlorade markägarna i vintras i Miljööverdomstolen. Med stöd från oss har markägarna nu lämnat in en stämningsansökan till Skogsstyrelsen för att på så sätt få ekonomisk ersättning för förlorade inkomster.

– När det gäller det andra fallet, där Skogsstyrelsen hösten 2018 stoppade en avverkning på en fastighet utanför Åseda i Uppvidinge kommun på grund av att man hittat orkidén knärot i området, lämnades en stämningsansökan in för cirka tre månader sedan. Vi har ännu inte fått något slutligt besked i detta fall, säger Göran Örlander.

SNAR ÖVERSYN KRÄVS

I den överenskommelse som regeringspartierna efter långa förhandlingar kom fram till i januari ingår en översyn av skogslagstiftningen och artskyddsförordningen. Något besked om när en sådan översyn ska inledas eller hur den ska utformas har dock ännu inte kommit från regeringen.

– Vi väntar otåligt på ett besked. Vi är mycket tydliga med våra krav på en snar översyn av lagstiftningen, säger Göran Örlander. Det handlar bland annat om rätten till ekonomisk ersättning
när pågående markanvändning försvåras med hänvisning till artskyddsförordningen. Det är inte
förenligt med grundläggande rättsliga principer att nekas ersättning när det görs inskränkningar
av det här slaget, slår han fast.

Upprop till landsbygdsministern

I samband med skogsmässan Skogselmia den 6-8 juni uppmanade Södra besökande skogsägare
att delta i ett upprop till landsbygdsminister Jennie Nilsson.

I uppropet lovar de privata skogsägare som skrivit under att ta sin del av ansvaret för ett framtida biobaserat samhälle. Men de kräver att regeringen tar sitt ansvar. I uppropet vill skogsägarna se en bred utredning för att säkra ägandeoch brukanderätten och ett tillfälligt stopp för artskyddsärenden tills dess att skogsägarna ges en rättmätig ersättning när mark tas ur bruk.

Krav på översyn av artskyddsförordningen

På alla Södras årsmöten antogs ett gemensamt
uttalande om krav på översyn av artskyddsförordningen. Läs uttalandet här.