Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt "Viktigt att både markägare och jägare inser vad betesskadorna innebär"

"Viktigt att både markägare och jägare inser vad betesskadorna innebär"

Södras viltgrupp och medverkande på mötet som hölls i Växjö. 12 män och en kvinna står längst fram i möteslokalen. Åhörare i bänkar i bakgrunden.

Motionerna till de senaste föreningsstämmorna i Södra har haft stort fokus på viltskadorna i skogen. – Vi vill ha en skog som kan producera utan betesskador men Äbin visar att inget händer. Vad behöver vi göra? Jag menar att vi måste nå ut lokalt till både markägare och jägare. Det är en viktig uppgift för viltombuden.

om bilden

Södras viltgrupp och medverkande vid träffen i Växjö.

 

Med det budskapet inledde Tomas Andersson från Södras viltgrupp en sammandragning för Södras viltombud i Växjö. Det var också temat under resten av dagen med olika infallsvinklar från bland andra Christer Pettersson, viltspe­cialist på Naturvårdsverket, Anders Wetterin, LRF, och Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen.

Katharina Johnsson och Mats Blomberg redogjorde för hur nomine­ringsarbetet av markägare till älgför­valtningsgrupper (ÄFG) genomförts ibland annat Västra Götaland. Södra har samverkat med LRF och större markägare för att nominera de tre markägarrepresentanterna i varje älgförvaltningsgrupp (ÄFG). Gläd­jande nog har de flesta som suttit med i ÄFG accepterat att fortsätta vilket bäddar för kontinuitet och ökad kun­skap kring skog och vilt.

ETT PEDAGOGISKT VERKTYG

Gösta Lundin som är samordningsansvarig för uppförandet av viltdemohägn i varje verksamhetsområde redogjorde för läget (se särskild artikel om viltdemohägnen).

– Hägnen är bra pedagogiska verktyg. När man ser vad som händer sätter det sig i minnet. Demohägn bör finnas i varje skogsbruksområde.

Göran Örlander slog ett slag för att besöka ett hägn på Asa. I hägnet är björkarna 10-15 meter höga, utanför är de bara buskar.

Johan Frisk, ansvarig för viltfrågorna i Södra, sade att röjnings­uppföljningen visar att det mesta görs rätt: RASE (rönn, asp, sälg, ek) lämnas i stort omfattning liksom tidigare betade stammar.

Han tycker också att något måste hända när det gäller skogsbrukets gemensamma mål.

– Skogsstyrelsen har kavlat upp ärmarna i det arbetet och ska bland annat göra nationella beräkningar av kostnaderna för viltbetning.

Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen, är projektledare för Mera Tall. Pro­jektet har lett till mer tall i plante­ringarna, färre älgar och fler hektar ungskog.

– Det visas bland annat av att an­delen tall av Södras försålda plantor har ökat från 4 procent 2010 till 15 procent i dag.

Christer Pettersson, viltspecialist på Naturvårdsverket.

NY METODIK

Johan Frisk redogjorde för resultatet av Äbin 2017 och den delvis nya metodiken för Äbin 2018. Alla stammar över en viss lägsta höjd räknas och viltskador registreras. Inventeringen startar i april och resultatet kommer i mitten av maj.

Göran Örlander visade sedan ett förslag till hur kostnaderna för älgbetningen skulle kunna presen­teras för en typgård eller Södra som förening. Med normal tallandel mot­svarar tillväxtförlusten på typgården 85 skogskubikmeter per år, vilket motsvarar två timmerbilar, koldi­oxidutsläppen för 15 svenskar och 20 000 kronor lägre nettoinkomst.

Christer Pettersson, Naturvårds­verkets viltspecialist, uppmanade viltombuden att föra fram sina åsik­ter om Naturvårdsverkets viltstrategi och berättade vad som gjorts och vad som ska ske efter 2020.

– Det viktiga är att lyfta alla förebyggande åtgärder. Det är genom jakt vi ska minska stammen. Det var så riksdagen bestämde 1990-91. Viltolyckorna kostar i dag 5 miljarder.

Nu vill Naturvårdsverket ta ett helhetsgrepp med till exempel hjortviltförvaltningsområden.

– Vi tror inte på samförvaltning av älg och kronhjort. Älgen är en familjeart och kronhjorten flockvilt som rör sig över mycket större områden än älgen.

Anders Wetterin, LRF.

Anders Wetterin, LRF, gick igenom LRF:s avtalsmall för jaktavtal och nyttjanderätt. Han menade att det är viktigt att markägarna känner till sina rättigheter och vad till exempel den som har nyttjanderätten får göra. Det är markägaren som bestämmer om viltet får utfodras. Han föresprå­kade även att se till att älgskötselom­rådena reviderar sina stadgar och visade LRF:s mall för sådana.

Viltombuden avslutade den givande dagen med grupparbete om vad som behövs för en effektiv lokal viltorganisation och vilka aktiviteter som ska genomföras under 2018.

Vad är viktig att göra under 2018?

Anna-Karin Malm.

ANNA-KARIN MALM, VILTOMBUD I VÄTTERBYGDENS SKOGSBRUKSOMRÅDE:

– Viltombuden och förtroenderåden måste prata om viltfrågan vid varje möte för att varje enskild markägare ska bli medveten om viltskadorna. Det behövs också en god dialog med jägarna för att hitta en balans mellan föda och viltstam.

– Viltdemogårdarna blir viktiga och vi behöver fler. Så många som möjligt ska kunna se verkligheten enkelt och lättillgäng­ligt för verkligheten ger alltid stort intryck. Vi ska skapa med­vetenhet om lokala förhållanden.

Lars Ivar Olofsson.

LARS IVAR OLOFSSON, VILTOMBUD I SNAPPHANEBYGDENS SKOGSBRUKS­OMRÅDE:

– Vi måste öka förståelsen för vad viltskadorna i skogen innebär. Alla måste hjälpas åt: medlemmar, jägare och alla andra. Träffarna med alla viltombuden är viktiga för då får vi nytt material och stöd, till exempel Göran Örlanders bilder av vad betesskadorna kostar både en enskild gård och Södra som förening.

– Hos mig är älgen det stora problemet men kronhjort finns inte långt härifrån så det var intressant att Naturvårdsverket nu vill utreda frågan om en hjortförvaltning.

Elin Jonsson.

ELIN JONSSON, SKOGSVÅRDSLEDARE I VIMMERBY VERKSAMHETSOMRÅDE OCH VILTANSVARIG TJÄNSTEMAN:

– Både vi viltansvariga tjänstemän och viltombud måste ständigt lyfta viltfrågan, ibland är den både mer kon­fliktfylld och tabubelagd än den borde vara. Somliga har väldigt bestämda uppfattningar, ofta på lösa grunder, och det hindrar andra från att prata om den.

– En viktig uppgift är att informera markägarna om deras rättigheter. Som markägare sitter man på makten och utan markägaren har inte jägarna någonstans att vara. Därför är det viktigt med både ödmjukhet och samarbete.

– Vilthägn i verksamhetsområdena kommer att bli en tillgång. Sedan ett par år finns ett hägn här i Vimmerby där resultatet är både talande och väldigt pedagogiskt.

Håkan Jansson.

HÅKAN JANSSON, VILTOMBUD ÅTVIDABERG ÖSTRA SKOGSBRUKS­OMRÅDE:

– För det första måste man få upp viltdemohägnen som är pedagogiskt bra för att visa hur viltskadorna ser ut i skogen.

– Dessutom måste projektet Mera Tall fortsätta i någon form. Ståndortsan­passning är väldigt viktigt, vi ska ha tall på tallmark.

– ÄFO-grupperna måste också prata sig samman så att markägare och jägare förstår varandras synpunkter.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.