Skogens kulturarv – en del av din och min historia
I princip all skogsmark har nyttjats av människan. Vi har levt, odlat och begravt våra döda i det som idag är skog. Vi har kolat, tillverkat pottaska, tjära och mycket annat i skogen. Spåren ser vi i form av till exempel husgrunder, gravrösen, kolbottnar och tjärdalar. Det är en del av din och min historia, men också våra barns historia. För att vi ska förstå vår samtid måste vi ha tillgång till vår historia.
Ungefär 75 procent av alla registrerade kulturlämningar finns i skogen. Troligen finns ett lika stort antal lämningar som inte är registrerade. Detta innebär att skogsbruket har ett stort ansvar att dessa lämningar är oskadda efter våra skogliga åtgärder.
En kulturmiljö som skadats kan aldrig återskapas. En del av värdet och förståelsen går förlorat för alltid. Skogsstyrelsen följer årligen upp skador på registrerade kulturlämningar tre år efter avverkning då markberedning och plantering utförts. Den så kallade hänsynsuppföljningen ger privata skogsägare i Götaland ett dåligt betyg. 2021 års uppföljning av avverkningstrakter visar att nästan 30 procent av lämningarna är skadade efter att avverkning, markberedning och plantering skett. Uppföljningen har pågått sedan 2012 och man ser ingen klar förbättring.
Vad kan vi göra för att minska skadorna?
Orsaken till de skador som sker är med största sannolikhet brist på kunskap kring hur olika kulturlämningar ser ut och hur man ska ta hänsyn till dem. Under hösten har därför alla markberedningsförare på Södra genomgått en utbildning i kulturmiljöhänsyn. Fokus på utbildningen har varit att väcka intresset hos entreprenörer och medarbetare för vad våra kulturlämningar berättar om vår historia. Hur levde man på bronsåldern? Hur gjorde man en kolmila? Hur framställde man järn under järnåldern? Hur känner man igen olika lämningar och hur tar man hänsyn till dem vid avverkning, markberedning och plantering?
Bra med repetition
Henrik Rosén kör markberedare åt entreprenörsföretaget PA Arvidsson i Sollebrunn och Skövde. Som markberedningschaufför är det viktigt att han har koll på hur olika kulturlämningar ser ut och hur han ska köra för att ta hänsyn till de kulturlämningar som finns på trakten.
– Det är bra med lite repetition av kunskapen. Mycket av det här känner vi redan till, men det är bra att träffas och resonera om praktiska fall i fält, säger Henrik. Vi stöter väldigt ofta på kulturlämningar när vi kör. En del är registrerade fornlämningar och finns registrerade i kartan, andra har upptäckts vid planeringen.
Det underlättar mycket för markberedningsföraren om lämningarna är väl markerade med kulturstubbar eller snitslar. De är duktiga på att upptäcka kulturlämningar själva, men många gånger är det lättare att se och märka upp lämningarna innan skogen är avverkad.
– Det allra vanligaste i det område jag kommer från är röjningsrösen, och de kan vara svåra att hitta. Jag håller uppsikt så mycket jag kan och håller avstånd för att inte skada något, men ju bättre lämningarna är uppmärkta, desto mindre risk för skador, säger Henrik Rosén.
Kulturstubbar är en bra åtgärd för att minska skador på kulturlämningar. Hänsynsuppföljningen visar tydligt att de grova skadorna minskar drastiskt om avverkningslagen ställer kulturstubbar utanför lämningen som en signal att här finns något att ta hänsyn till, men också som en barriär för till exempel en markberedare.
För att veta var och hur man ska ställa kulturstubbar, krävs utbildning av alla Södras avverkningslag. Våren 2020 gjorde Södra en film riktad till entreprenörer som handlar om att ställa kulturstubbar på rätt sätt. Den finns publicerad på youtube, sök på "Kulturstubbar på rätt sätt".
Vad kan du som skogsägare göra?
För att det ska vara enkelt att ta hänsyn vid olika skogsåtgärder behöver kulturlämningarna synas. Detta kräver skötsel under hela omloppsperioden.
- Röj bort träd som växer på lämningar vid varje skoglig åtgärd. Trädens rötter spränger sönder konstruktionen i exempelvis en husgrund. Låter vi träden bli för stora riskerar vi skador på grund av vindfällning.
- Lämna inte ris på lämningar. Det gör att lämningen inte syns och risken ökar att den blir skadad.
- Kör inte inte på lämningen eller ens nära den för att undvika skador.
- Lägg aldrig basvägar i anslutning till kulturmiljöer.
- Tänk på att kulturlämningar som tillkommit före 1850 klassas som fornlämningar. För att markbereda och plantera närmare än cirka 30-50 meter från dessa krävs tillstånd från länsstyrelsen.
Gravröse, troligen från bronsåldern.
Grunden från en jordkällare.
Resterna från ugnen på en gammal linbastu.
Torpgrund som vuxit igen med stora björkar.
Här finns hög risk för skador vid stormfällning!
Visa fler nyheter med samma ämne.
Ämnen: Skogsägare
Nyhet
Ämnen: Skogsägare
Publicerad:
Generell hänsyn
Genom att spara en kantzon, gynna skogsbrynet vid gallring, lämna en trädgrupp på föryngringsytan, nyskapa död ved eller röja fram en igenvuxen torpgrund så att den inte skadas, skapas bättre förutsättningar för både djur, växter, insekter, svampar, lavar och kulturmiljöer att trivas i den brukade skogen. Allt detta är delar av det som till vardags kallas för generell hänsyn i skogsbruket. Generell hänsyn ska ingå i alla skogliga åtgärder och det är tillsammans med de frivilliga avsättningarna en grundbult i skogsbrukets naturvårdsarbete.
Generell hänsyn anpassas till de förutsättningar som finns vid varje skogsbruksåtgärd och område. På så vis – tvärtemot vad begreppet kan antyda – blir hänsynen specifik.
I en artikelserie går vi igenom olika delar i den generella hänsynen.