phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Hänsynsträden gynnar artmångfalden

Hänsynsträden gynnar artmångfalden

x

Ute på den öppna ytan, i en grupp eller ensamma, upptornande högt över nästa generations skog i ungskogen och kan dyka upp som en överraskning i gallringsbeståndet. Där står de, hänsynsträden som lämnats vid avverkning.

x
Hänsynsträden fortsätter göra nytta även som nedblåsta och ska därför alltid lämnas kvar. I de liggande tallarna kanske timmermannen, en skalbagge med långa ståtliga antenner, flyttar in.

I dryga 20 år har hänsynsträd lämnats vid avverkning. Hänsynsträden fyller en viktig funktion i dagens brukade skogslandskap. Att bevara träd och buskar med naturvärden är ett viktigt komplement till andra hänsynstaganden i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i skogen. De tillför livsmiljöer som är annars hade saknats i våra brukade skogar – gamla träd i solbelysta lägen. Många arter förekommer till och med oftare på friställda hänsynsträd av till exempel ek och asp än om de står i sluten skog.

Bidrar till skogens ekosystemtjänster

Hänsynsträd bidrar till skogens ekosystemtjänster, samtidigt som de också kan vara vackra och ge positiva upplevelser i skogslandskapet.

Hänsynsträden blir en brygga för skogens arter in i nästa generations skog. Genom att lämna grupper av träd kan en del av skogens bärris och mossor bevaras, och senare växa ut i den uppväxande skogen. Mykorrhizasvampar, de viktiga svampar som lever i symbios med träden, kan leva kvar på rötterna på lämnade hänsynsträd för att senare bilda nya samarbeten med nästa generations skog. Hänsynsträden får ofta håligheter, genom ålder och svampangrepp, och blir då boplatser åt fåglar.

Att död ved är viktig för mångfalden i skogslandskapet kan inte sägas för många gånger. Vid gallring och avverkning skapas ju död ved i form av högstubbar, men efter en slutavverkning dröjer det längre till nästa gång det ställs högstubbar. Hänsynsträden fyller därför en viktig roll – på sikt kommer de dö, de kan blåsa ner eller dö där de står. De bidrar då med ett kontinuerligt tillskott av död ved. Det är därför hänsynsträd aldrig ska tas ut ur skogen, de har ett stort värde både som levande och döda.

Hänsynsträden bryter också upp intrycket av den kala ytan efter en avverkning och det är något som ofta uppskattas av förbipasserande. En bonus är ju att de gamla eller blommande träden ofta är extra vackra att se på.

Kärt barn – många namn

Naturvärdesträd, hänsynsträd, utvecklingsträd, evighetsträd – kärt barn har (för?) många namn.

Naturvärdesträd är träd som med sin karaktär är biologiskt värdefulla. Det kan handla om stora kronor, grova levande eller döda grenar, avvikande barkstruktur, gamla skador eller tickor på stammen. Det kan också bero på att de är ovanliga, grova eller gamla. Även bärande och blommande träd och buskar kan ingå.

Till naturvärdesträd räknas levande eller döende träd som har gröna blad eller friska barr i kronan. De ska ha speciella naturvärden och vara avvikande från produktionsträden.

Utvecklingsträd är träd som lämnas kvar eller gynnas vid skogliga åtgärder, om det saknas eller finns för få naturvärdesträd. Utvecklingsträden kommer på sikt att få allt högre naturvärden.

Hänsynsträd eller evighetsträd är ett samlingsbegrepp för både naturvärdesträd och utvecklingsträd, helt enkelt alla de träd som sparats som hänsyn och som ska stå (eller ligga) kvar i beståndet.

Tänk på hänsynsträden i alla steg av skogsskötseln

Alla skogsägare kan främja den biologiska mångfalden genom att lämna hänsynsträd. För certifierade skogsägare är det också ett standardkrav, att alla naturvärdesträd sparas och värnas.

Föryngringsavverkning: Vid föryngringsavverkning ska alla naturvärdesträd och minst 10 träd per hektar lämnas som hänsyn. Lämna gärna träd i grupper eller i anslutning till annan hänsyn, det ger högre naturvårdsnytta och kommer underlätta vid framtida skogsskötsel.

Föryngring: Planera inte närmare än 3 meter från hänsynsträd eller annan sparad hänsyn.

Röjning och gallring: Se över tidigare lämnad och framtida hyggeshänsyn. Naturvärdesträd ska friställas. Tidigare lämnade ytor kan om hänsynen är ljuskrävande behöva röjas eller gallras från inväxande träd. Yngre, framtida hänsyn kan börja friställas, kanske finns en grupp av asp eller sälg i beståndet?

Viktigt att komma ihåg att lämnade hänsynsträd alltid ska lämnas kvar i skogen, oavsett om de står upp eller ligger ner, levande eller döda – så tillför de står nytta för den biologiska mångfalden.

Exempel på naturvärdesträd:

  • Ovanligt gamla, grova eller senvuxna träd eller buskar.
  • Träd med bohål, håligheter, risbon eller tickor på stammen.
  • Träd med avvikande struktur, exempelvis grov bark, uppsprucken bark, pansarbark, silverbark eller med brandljud.
  • Spärrgreniga träd, träd med platta kronor eller med grova vridna, hängande grenar
  • Äldre fristående eller tidigare fristående träd, exempelvis hagmarksgranar
  • Träd med kulturspår, såsom hamlade träd eller vårdträd.
  • Ovanliga trädslag, exempelvis sälg, eller ädellövträd i ett annars barrträdsdominerat bestånd.
  • Bärande träd och buskar
x

 

Sälg

En gammal sälg i barrblandskog är ett självklart naturvärdesträd. Sälgens blomning ger mycket pollen och nektar och är viktig för att våra pollinerande insekter ska överleva den kritiska våren. På döda grenar och stammar av sälg är mångfalden minst lika stor, över 200 skalbaggsarter beroende av sälgens döda ved och bark Har man tur kan man få syn på den grönskimrande myskbocken som lägger sina larver i gammal sälg. Myskbocken lever ofta i gränsen mellan levande och död ved.

Nyhet

Publicerad:

Generell hänsyn

Genom att spara en kantzon invid ett vattendrag, gynna skogsbrynet vid gallringen, lämna en trädgrupp på föryngringsytan eller nyskapa död ved skapas bättre förutsättningar för det vilda, både djur, växter, insekter, svampar och lavar, att trivas i den brukade skogen. Allt detta är delar av det som till vardags kallas för generell hänsyn i skogsbruket. Generell hänsyn ska ingå i alla skogliga åtgärder och det är tillsammans med de frivilliga avsättningarna en grundbult i skogsbrukets naturvårdsarbete.

Generell hänsyn anpassas till de förutsättningar som finns vid varje skogsbruksåtgärd och område. På så vis – tvärtemot vad begreppet kan antyda – blir hänsynen specifik.

I en artikelserie går vi igenom olika delar i den generella hänsynen.

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.