Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close

Definitioner av målklasser och huggningsklasser

Gröna målklasser

För varje avdelning i din skogsbruksplan föreslås ett långsiktigt skötselmål som visar inriktningen för avdelningen.

PG - Produktion med generell hänsyn

Område där målsättningen är skogsproduktion med hänsyn till naturvärden, kulturmiljöer och sociala värden.

K - Kombinerade mål

Område där hänsyn till naturvärden, kulturmiljöer och/eller sociala värden är större än vid Produktion med generell hänsyn och där hänsynen utgör 10–85 % av arealen.

NS - Naturvård skötsel

Område där målsättningen i första hand är naturvård och där naturvärdena är i behov av återkommande skötsel. NS kan även innehålla höga kulturvärden och sociala värden.    

NO - Naturvård orört

Område där målsättningen är naturvård och där naturvärdena gynnas bäst genom fri utveckling.

Blå målklasser

På motsvarande sätt föreslås ett långsiktigt skötselmål för vattendragen i skogsbruksplanen. 

VG - Vattenmiljö med generell hänsyn 

Den ambition för vattenhänsyn som normalt krävs enligt Skogsvårdslagen och certifieringarna.

VF – Vattenmiljö med förstärkt hänsyn

Förstärkt ambition för vattenmiljön, exempelvis gällande mängd död ved och hänsyn vid körning.

VS – Vattenmiljö med särskilda åtgärder 

Vattenmiljö med höga ambitioner i form av återskapande eller nyskapande.

VO – Vattenmiljö som lämnas orörd

Vattenmiljö med naturvärden som gynnas bäst genom fri utveckling.

Huggningsklasser

Huggningsklass är en beskrivning av skogens utvecklingsstadium. 

K1-Kalmark, återväxtåtgärder kvarstår

Mark där åtgärd (-er) behövs för att få en tillfredsställande föryngring.

K2-Kalmark där återväxtåtgärder är utförda

Mark som fullständigt behandlats med återväxtåtgärder men där föryngringen inte säkerställts. 

R1-Yngre röjningsskog

Röjningsskog som är lägre än 1,3 m medelhöjd.

R2-Äldre röjningsskog

Röjningsskog som är högre än 1,3 m medelhöjd. 

G1-Gallringsskog

Gallringskog som inte uppnått lägsta ålder för föryngringsavverkning.  

G2-Äldre gallringsskog

Skog som uppnått lägsta ålder för föryngringsavverkning men där nästa lämpliga åtgärd är gallring.

S1-Slutavverkningsbar skog

Skog som uppnått lägsta ålder för föryngringsavverkning men har ytterligare tillväxtpotential. Normalt sker ingen föryngringsåtgärd under planperioden. 

S2-Slutavverkningsmogen skog

Skog som är mogen för föryngringsavverkning. Normalt sker en föryngringsåtgärd under planperioden.

S3-Äldre  skog som ej bör föryngringsavverkas

Skog som uppnått lägsta ålder för föryngringsavverkning men som ej bör föryngringsavverkas, exempelvis på grund av hänsyn till naturvård, kulturmiljöer, sociala värden eller klimatskäl.

E1-Restskog

Restskog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada.

E2-Gles skog

Gles skog eller mark bevuxen med olämpligt trädslag.

E3-Hagmarksskog

Gles skog av hagmarkskaraktär.

 

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.