Hög tid för inventering av skogsbilvägar

I Götaland finns 100 000 kilometer privata skogsbilvägar. Vägarna finns registrerade i Trafikverkets nationella vägdatabas och det är härifrån som inköpsorganisationer och industrier hämtar informationen för att planera sina virkestransporter från skogen till industrin.

Det är bara ett krux. Informationen stämmer inte.

– Skogsbilvägarna i nationella vägdatabasen inventerades och klassades senast under 1990-talet. Det betyder att informationen som finns är 30 år gammal, och jag tror att alla skogsägare vet hur mycket som hinner hända med en väg under den tiden, säger Mikael Åkhe som är virkesmätare på Biometria och en av dem som kommer att sköta fältinventeringen.

GENOMFÖRS AV BIOMETRIA

Det är Biometria, tidigare VMF Syd, som har fått uppdraget att ansvara för projektet vilket kommer att genomföras under en femårsperiod med start våren 2019. Bakom initiativet står några av skogsbranschens ledande aktörer – Södra, Bergs Timber, Derome, Holmen, JGA, Moelven, Sveaskog, Sydved och Vida – men fler finansiärer är välkomna i projektet.

Det grundläggande problemet är att åkerierna inte vågar lita på den information som finns i nationella vägdatabasen, konstaterar Mikael Åkhe:

– I vissa fall har nya skogsbilvägar kommit till, eller gamla rustats upp, men det vanligaste är att vägen inte håller den standard som anges. Ofta fixar man till skogsbilvägen i samband med avverkning, men sedan underhålls den inte. Vegetationen växer in i vägbanan, vändplatser slyar igen och bärlagren försämras, vilket kan innebära mycket merarbete för den enskilda chauffören. Men det är också en säkerhetsfråga.

I slutändan blir det merkostnader som drabbar alla led, även skogsägaren. En studie som har genomförts av Skogforsk visar att den undermåliga informationen om skogsbilvägarna kostar skogsbruket i Götaland 25 miljoner kronor varje år.

EFFEKTIVA OCH HÅLLBARA TRANSPORTER

Jesper Bjenning, som kör timmerbil på familjeföretaget Hultagårds skogstransporter, välkomnar initiativet.

– Jag hoppas att kartläggningen leder till att vi får säkrare uppgifter att gå på. Jag vågar tyvärr inte lita på den information som finns i dag. Jag ringer ofta och hör mig för med inköparen eller någon annan som har varit där. Men sedan upplever man vägens beskaffenhet helt olika från en timmerbil jämfört med en personbil, så är jag osäker så åker jag många gånger upp och kollar själv med lastbilen utan släp. Är det nära där jag bor så tar jag personbilen och kollar dagen innan, berättar Jesper.

– Det vanligaste är att bärigheten är dålig så att släpet riskerar glida ner i kurvorna, att det är trångt på sidorna och att jag inte kommer runt på vändplatsen. Jag har alltid med mig skyffel, kniv och bågsåg i lastbilen om jag skulle fastna. I värsta fall kan det förstöra ett halvt skift. Det händer också att jag får göra en omlastning av timret, koppla av släpet och bara lasta bilen, vilket gör att transporterna tar längre tid och blir mer kostsamma för alla inblandade.
Carl-Johan Bertilsson, trafikledare på Biolant och en av Jespers uppdragsgivare, ser även han många fördelar:

– För trafikledningen blir det smidigare att planera och verkställa transporterna på ett klimatsmart sätt med färre mil. Åkaren sparar tid, får ett säkrare arbete och riskerna för att köra sönder minskar. Som skogsägare kan man få en snabbare borttransport och ett bättre netto om man slipper omlastning och längre skotning.

OBJEKTIV INFORMATIONSINSAMLING

En fullastad timmerbil mäter 24 meter och väger 64 ton, vilket kan jämföras med 40 personbilar. För att skogsbilvägen ska vara funktionell måste den möta en rad olika praktiska krav.

Mikael Åkhe och hans kollegor kommer bland annat att kontrollera vägens framkomlighet, bärighet, sväng- och vändmöjlighet.

– Det är viktigt att poängtera att det inte handlar om att peka ut enskilda vägar eller väghållare, det handlar om objektiv informationsinsamling. Däremot har vi ambitionen att intresserade skogsägare på något sätt ska kunna ta del av den nya informationen. Är min väg besiktigad, hur är den klassad och vilka förbättringsmöjligheter finns? Hur detta upplägg ska se ut är ännu inte beslutat, men det hoppas vi att få återkomma om, säger Mikael Åkhe. 

Läs om Södras syn på den kommande inventeringen av skogsbilvägar