Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt "Vi måste hela tiden ligga på och sträva framåt"

"Vi måste hela tiden ligga på och sträva framåt"

Paul Christensson är lantbrukare, skogsägare och vice ordförande i Södra. Han gör också inhopp som vaktmästare i hustruns restaurangverksamhet och kör gärna en tur med barnbarnen i traktorn.

SÖDRAS STYRELSEMEDLEMMAR: I denna andra artikel i serien om Södras styrelsemedlemmar möter du Södras vice ordförande Paul Christensson, hemmahörande i Bohuslän.

Det är varmt och skönt i restaurangen på Röe Gård, ett par mil norr om Lysekil i Bohuslän. På lunchmenyn finns flera rätter att välja mellan och bakverken framme vid kassan ser lockande ut. Det ryker från en skorsten utanför fönstret och Paul Christensson berättar att man eldar med egen flis.

Delar av Röe Gård, med bland annat restaurangbyggnaden till vänster.

– Vi har kulvertar till alla hus, centralvärme kan man kalla det. Det blir mycket råmaterial kring åkrarna i ett sånt här landskap och vi vedhugger själva. Sedan tar vi hjälp med flisningen av den entreprenör som har kontraktet med Södra.

Paul blev Södramedlem 2007 i samband med att Södra utvidgade sitt verksamhetsområde med Bohuslän och Dalsland. Sedan 2010 ingår han i Södras styrelse och är numera vice ordförande. Han är även ordförande för Södras revisionsutskott.

– Jag är kanske en udda fågel med min bakgrund, säger han. Men jag har varit engagerad i skogsägarrörelsen sedan 1985, varit ordförande för LRF Västra Götaland och suttit i styrelsen för Västra skogsägarna och Mellanskog. När Södra behövde utvidga sitt verksamhetsområde var jag starkt pådrivande för att det skulle bli så. Efter ett par år som Södramedlem blev jag förtroendevald revisor och ytterligare ett par år senare fick jag frågan om styrelseuppdrag.

SPECIELLA FÖRHÅLLANDEN

Landskapet kring Röe Gård består av ungefär lika delar åkermark, skog och berg.

– Vi bor bara några hundra meter från Åbyfjorden, säger Paul. Så här nära kusten är det förstås väldigt speciella förhållanden och längst ute på västsidan har vi i princip fjällnatur på topparna. I genomsnitt blir det kanske inte samma kvalitet på skogen här som inåt landet, men i de dalgångar som skyddas av bergen har vi fällt mycket fin skog genom åren. Tillväxten är ganska hög med en medelbonitet på nästan 7, i dalgångarna uppåt 10-11.

1983 tog den då 24-årige Paul och hans bror Håkan över skog och lantbruk efter föräldrarna. Idag har de fyra fastigheter som tillsammans omfattar cirka 215 hektar produktiv skogsmark och 450 hektar åker. De har grisar och höns och befinner sig i en omläggning från konventionell växtodling till ekoodling. Skogen består av ungefär 50 procent gran, 20 procent tall och 30 procent löv, med en del ädellöv. Årligen avverkas cirka 1 500 kubikmeter.

– I lantbruket ingår även min brorson Johan och hans fru Ann, medan skogen ägs av Håkan och mig.

Paul med hustrun Maria.

På Röe Gård driver Pauls hustru Maria en ganska omfattande verksamhet med kafé, restaurang och presentbutik. Drygt 30 000 besökare kommer till gården på ett år. Fyra personer arbetar året runt med restaurangen och totalt finns 22 personer på lönelistan. De flesta är timanställda ungdomar som jobbar under högsäsong och helger.

– Jag brukar lite skämtsamt säga att jag är vaktmästare i det bolaget, säger Paul. Jag ser till att allt är helt och att det tekniska fungerar. Men när det behövs kan jag hoppa in i disken också. Vi har även lite rumsuthyrning och evenemang som midsommarfirande, skördefest och julmarknad. Då har vi uppåt 2 000 besökare.

För att komma undan verksamheten på lediga stunder har Paul och Maria flyttat från det vita hus som ligger intill restaurangen. Där bodde de annars under många år.

– Vi köpte ett torp en bit bort, renoverade och flyttade dit. Det behövdes, framför allt för Marias skull.

IFRÅGASÄTTER GÄRNA

I styrelsearbetet för Södra bidrar Paul framför allt med sin långa erfarenhet av förtroendemannaskap, skogsägarrörelsen, företagande och lokalpolitik.

– Jag har en hygglig koll på hur föreningar, samhälle och en bra medlemsdialog fungerar, säger han. Många drivkrafter är desamma i olika sammanhang. Jag har till exempel varit med om många fusioner och organisationsförändringar där man fått höra att det absolut inte går att samarbeta med människorna som bor på andra sidan åsen, älven eller landsvägen. Men när man väl kommer ihop visar det sig att de inte var så konstiga.

Han intar gärna rollen av att vara den som ifrågasätter. Inte för att han nödvändigtvis är skeptisk, utan för att han menar att det lönar sig att pröva argumenten och tänka ett varv till.

– Jag tror att det är bra om man tar sig den tiden. Att vi orkar fråga oss själva om vi tänker rätt, även när allt verkar självklart.

Den långsiktiga och strategiska utvecklingen av Södra har alltid intresserat honom. Paul menar att framtiden är full av möjligheter.

– Utsikterna är väldigt goda, förutsatt att vi fortsätter göra rätt saker. Men vi behöver hela tiden reflektera över vårt uppdrag och hur vi löser det bäst på kort och lång sikt.

- När jag var yngre var vi ute och högg varje vinter, berättar Paul Christensson.

VIKTIG ÄGARDIALOG

Oavsett vilka vägval som väntar i framtiden är utgångspunkten självklar för Paul. Det handlar om medlemmarna och deras råvara.

– Allt ska utgå från vad som är bra för medlemmarna, hur vi på bästa sätt kan skapa värde med den råvara de producerar. Samtidigt har vi en väldig bredd att ta hänsyn till. I ena änden finns den skogliga verksamheten och i den andra sätter vi konkurrenskraftiga produkter på världsmarknaden. Däremellan har vi digital utveckling, produktivitetsökningar, maskinutveckling, skonsamma metoder och mycket annat att jobba med.

Ägardialogen är en fråga som Paul verkligen brinner för. Han menar att det är extra viktigt i en ekonomisk förening att ha många engagerade och välinformerade ägare.

– I ett börsbolag fungerar det med en eller några få ägare som bestämmer. Så är det inte hos oss. Här är vi tusentals och ju kunnigare vi är, desto bättre för Södra. Visserligen kanske vi medlemmar ställer högre krav på vår förening när vi vet mer, men det blir klokare och mer relevanta krav.

Han berättar om den ambitiösa planen med en ägardialog i två steg som nu är på gång. I steg 1 ska alla förtroendevalda diskutera Södras framtida utmaningar, hur Södramodellen kan utvecklas samt även prata om ägarstyrning.

– I steg 2 bjuds sedan samtliga medlemmar in för att diskutera ägarfrågor.

Ägarmöten har genomförts vid tidigare tillfällen också, men nu är det dags att angripa dialogen på ett nytt sätt och ta den vidare.

– Jag är övertygad om att en ekonomisk förening behöver ha ett någorlunda stort antal människor som har fakta och kunskap, annars finns det risk att de inte ställer rätt krav. Utvecklingen går så fort och vi behöver hänga med för att fortsätta vara framgångsrika. Dialogen hjälper också oss som företag att vara relevanta för våra ägare och leverera tillräcklig nytta till dem.

Läs mer om Södras ägardialog här.

TRAKTOR OCH TRÖSKARE

Utöver inhoppen i restaurangrörelsen hemma på gården ägnar sig Paul åt lantbruket, där han bland annat ansvarar för skogen.

– Engagemangen inom Södra och ett uppdrag som jag har kvar för LRF gör att jag är bortrest ungefär 100 dagar om året. Det finns tyvärr inte tid till så mycket praktiskt arbete inom lantbruket eller skogen, men jag sitter på traktorn och tröskaren så mycket jag hinner. Annars blir det mest driftsledning, administration och fastighetsunderhåll för min del. Vi har väldigt många hus på fastigheterna och med tanke på alla besökare som kommer hit vill vi gärna att det ska se hyggligt ut. 

Även lantbruksrörelsen har anställda och i takt med att företaget har växt har man tagit mer och mer hjälp av Södra med de skogliga åtgärderna.

– När jag var yngre var vi ute och högg varje vinter, säger Paul. Det dröjde till 1989 innan vi lejde för en slutavverkning och till 1996 innan vi tog hjälp med gallringar. Numera röjer vi en del och tar hand om vindfällen, men i princip lejer vi för allt annat.

Annars gillar han att jobba i skogen, är uppfödd med det och tycker att själva brukandet är både spännande och intressant.

– Och så är det väldigt tacksamt att få se resultatet av en dags jobb. Så fungerar det inte alltid på kontoret.

VIKTIGA FRAMTIDSFRÅGOR

Det finns flera framtidsfrågor som är viktiga för Södra. Av det som sker närmast skogsägaren nämner Paul digitaliseringsfrågan som en av de mest avgörande.

– I den nya digitala värld som skapas nu är det viktigt hur vi arbetar med exempelvis virkesköpen. Det handlar om digitaliseringen på gårdsnivå, att se till att den blir effektiv och bekväm för alla.

En annan fråga som han funderar mycket över är utvecklingen på industrisidan.

– Vi får inte slå oss till ro och tro att vi har blivit stora nog. Investeringar har så långa ledtider att vi hela tiden måste ligga på och sträva framåt. Det är så vi ska bädda för de generationer som kommer efter oss.

Paul var med om att ta besluten om investeringarna i både Värö och Mörrum, men menar att just de kanske inte var så svåra.

– Vi var på väg in i en situation med virkesöverskott, samtidigt som marknaden gav signaler om fortsatt efterfrågan. Ska ägarna då få avsättning för sitt virke är det ganska lätt att besluta om investeringar i ökad produktion. Framtidens avvägningar kan mycket väl bli knivigare och det får vi vara ödmjuka inför.

Näringspolitiken, att påverka villkoren för verksamheten, framhåller han också.

– Där blir vi aldrig klara utan måste hela tiden parera eller jobba för nya frågor. Men skogen har stor betydelse för klimatutmaningarna. Den måste användas om samhället ska kunna ersätta fossila bränslen och produkter. Inom lantbruket finns begreppet ”hållbar intensifiering” som sätter fokus på rätt fråga – hur vi ska kunna öka produktionen på ett hållbart sätt. Jag är övertygad om att det går.

Interiör från restaurangen.

VANDRINGAR OCH BARNBARN

Mellan styrelseuppdrag, lantbruk, skog och restaurang lyckas Paul ibland få lite fritid. Han och Maria tycker om att vandra, både i de egna markerna där de ordnat med flera vandringsleder för gårdens besökare, och på andra håll.

– På höstarna försöker vi ta lite ledigt och åka iväg någonstans tillsammans, säger Paul. I år var vi i Österrike, vandrade i alperna och besökte vingårdar. Annars är barn och barnbarn något vi gärna ägnar oss åt.

De har tre vuxna barn och sex barnbarn. Samtliga barnbarn bor i närheten och tycker att det är roligt att komma till gården.

– Några av dem är faktiskt extremt intresserade av lantbruk och följer gärna med i traktorn och tröskaren, skrattar Paul. Samtidigt finns det någon som tycker att sådant kan kvitta. Men det är roligt att ha dem här, en viktig del av vardagen som vi uppskattar och sätter stort värde på.

Bok- och poddtips från Paul:

Paul är en trogen P1-fantast som även lyssnar en del på poddar under sina resor.

BOKTIPS: ”Ja-sägarna” av Åke Ortmark. En tänkvärd bok om stora ledare som plockade bort alla som sade emot dem. Sedan gick det åt pipsvängen…

PODDTIPS: Södras egen podd #skogenochframtiden samt Skogspodden. Flera av P1:s program finns också som poddar och på SR Play. Lördagsintervjun, Ekonomiekot Extra, Godmorgon, världen! samt alla Sommar-program förstås. Perfekt att lyssna på i efterhand!

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.