”Jag kommer så väl ihåg samtalen och samarbetet”

Södras medlemschef Henrik Andersson är en av alla de vars skog drabbades av Gudruns framfart. Här delar han med sig av sina upplevelser och tankar kring den förödande händelsen för 20 år sedan.

– Dagen efter Gudrun-stormen åkte jag hem till mina föräldrars gård i södra Halland för att gå en runda med min pappa och titta hur det såg ut i vår skog. Det första jag såg på håll var att delar av ladugårdstaket hade blåst av och stora plåtar och delar av ett annat tak från en granne hade blåst ända fram till vår gård. Det var en förunderligt solig, kall och klar dag, så totalt olik dygnet före. En väldigt konstig känsla.

– Närmast åkrarna finns det några hektar ekskog och det beståndet såg nästan opåverkat ut, så jag fick ett litet hopp om att det kanske inte var så farligt ändå. Men efter ytterligare några hundra meter var det total förödelse.

– Min pappa var förtroendevald och jag kommer ihåg det intensiva telefonerandet hemma direkt när vi kom hem från skogen. Diskussionerna mellan de förtroendevalda gick i gång direkt och sen med områdeschefer och andra tjänstepersoner. Det var otroligt intensivt men det fanns också en enorm oro för hur detta skulle lyckas gå att få ordning på. Inte bara rent ekonomiskt utan också praktiskt.

– Jag tog direkt ut semester från mitt jobb på IKEA och började kapa vindfällen som jag sen arbetade upp med vår NIAB som satt monterad på jordbrukstraktorn. Min pappa hade ett litet leveransvirkeskontrakt så vi började aptera efter de sortimenten för att komma i gång. I början gick det lätt för det var inte fruset. Så när man vinschade granarna till sig så drog de ner rotvältan så det blev hyfsat jämnt. Men sen frös det på och blev väldigt kallt och då var det mycket svårare för då trillade inte rotvältorna tillbaka.

–Jag kommer så väl ihåg den intensiva perioden, diskussionerna, samtalen och samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstepersoner, säger medlemschef Henrik Andersson.