"Jag älskar att vara ute och träffa våra medlemmar"

SÖDRAS STYRELSEMEDLEMMAR: I denna tredje artikel i serien om Södras styrelsemedlemmar möter du Ulf Johansson på gården Sjösgärde i Halland.

När södras styrelseledamot Ulf Johansson var liten fanns det ofta skidspår på åkrarna kring gården. Till och med den gamle skidkungen Thomas Wassberg var där och tävlade.

– Numera är skidspåren borta, men en idrottsförening har löparslingor och klubbstuga i skogen, så det är en del rörelse här ute, säger Ulf. Det är trevligt att marken används.

SJÄLVKLART BLI MEDLEM

Gården Sjösgärde, ett par mil nordost om Falkenberg i Halland, köptes av Ulfs föräldrar på 1960-talet. Ulfs far arbetade på Statens järnvägar, men var uppvuxen på ett lantbruk och ville tillbaka till rötterna. Han hade arbetshästar i skogen, mjölkkor, köttdjur och grisar.

– Jag tog över när jag var 17 år, säger Ulf. Då hade jag gått skogsbrukslinje och det var framför allt skogen som lockade. Mina föräldrar bodde kvar på gården och pappa jobbade med både skog och djur.

Precis som sin far blev Ulf medlem i Södra.

– Det var självklart, även om det bara var tio år efter Södras kris. Det fanns också de som sa till mig att ”det förstår du väl att Södra inte kommer att klara sig”. Jag är väldigt glad att de hade fel.

Idag bor Ulf på gården med hustrun Ann-Charlotte samt barnen Oscar, Gustav och Severina. Fastigheten är på totalt cirka 150 hektar, varav 110 hektar är produktiv skogsmark. 20 hektar är bete och åkrar och cirka 15 hektar biotopskyddad ekskog. Markerna gränsar mot ett par sjöar och bjuder på en del kuperad terräng.

– Vi har ungefär 30 procent löv och resten granskog, säger Ulf. På 1970-talet togs det bort skogar som inte var högproduktiva och så planterades det gran i stället. Men vi får normalt sett mycket nederbörd, så platsen passar för gran.

En del gammal ek och bok finns på fastigheten, medan granskogen är menad för produktion.

– Jag vill hugga granskogen innan den blir övergrov, säger Ulf. Då passar den sågverken och så får jag igång ny skog istället, oftast med en bättre planta. Ek och bok är ju vacker som gammal skog men granen behöver man knappast spara av den anledningen.

FÅNGAS AV ORGANISATIONER

Med ett stort intresse för föreningar och organisationer har Ulf alltid känt sig hemma i Södra. Som 13-åring engagerade han sig politiskt i Centerpartiets ungdomsförbund i Halland. Där blev han så småningom ordförande, något han även har varit för LRF Ungdomen i Halland.

– Jag tycker att organisationer är väldigt spännande, understryker han. Det går att göra så oerhört mycket inom dem. Har man samma personer i två olika organisationer kan det fungera bra på ena stället och dåligt på andra. Och lika skilda resultat kan man få med olika personer i samma sorts organisation. Det finns en dynamik där som jag fångas av. Sedan är det också intressant att arbeta tillsammans med andra, det blir oftast mycket bättre än när en person driver sina idéer på egen hand.

GUDRUN EN PRÖVNING

2002 valdes Ulf in i förtroenderådet i norra Halland. Ett knappt år före Gudrun blev han ordförande.

– Det var en prövning förstås, säger han. Jag var påverkad själv precis som alla andra, med nedblåst skog och ingen ström på 23 dygn. Men vi var många som jobbade hårt med situationen och veckan efter Gudrun hade vi 15 möten, tre möten varje kväll från måndag till fredag. Vi hade inte så många svar att ge, men det hade folk förståelse för. Vad vi erbjöd var en möjlighet för människor att samlas och träffa andra i samma situation, vi hade ström och kunde bjuda på fika. Det var viktigt det också.

Vid samma tid började Ulf arbeta på LRF som stormsamordnare.

– Då kom jag från ett arbete på det som idag är Södras plantskola i Falkenberg. Jag hade jobbat säsong där i ungefär tio år och varit hemma och huggit i skogen på vintrarna.

Som stormsamordnare hade Ulf daglig kontakt med försäkringsbolag, elföretag, myndigheter och medlemmar.

– Uppgiften gick i princip ut på att minska friktionen mellan skogsägare och försäkringsbolag, säger han. Utöver att ge information till medlemmarna tog vi exempelvis ut försäkringsbolagen i skogen för att visa hur deras regelverk fungerade i praktiken.

IN I SÖDRAS STYRELSE

Efter stormsamordningen jobbade Ulf vidare på LRF med bland annat näringspolitiska frågor, krisberedskap och omsorgsfrågor. Han slutade 2014 i samband med att han blev invald i Södras styrelse.

– Det var en glad överraskning när valberedningen kontaktade mig, för vid den tiden var det några år sedan jag hade haft mitt senaste Södrauppdrag.

Men styrelsevana hade Ulf. Via politiken hade han suttit som huvudman i Sparbanken i Falkenberg, blivit invald i styrelsen som ledamot 2005 och tagit över som ordförande 2012.

– Jag tycker det är en bra kombination med styrelseuppdraget för Södra. Det finns flera paralleller mellan de båda verksamheterna. Visst ska såväl banken som Södra tjäna pengar, men målet är satt på lite längre sikt än i många andra företag. I banken är uppgiften att gynna sparandet och hjälpa till att utveckla orten. En sparbank saknar ägare och delar av vinsten används just till lokala föreningar, idéer, evenemang och initiativ. Det finns en positiv tröghet i både sparbanken och Södra som jag tycker om. Visst förändras vi, men vi ställer sällan om kursen 180 grader.

Ulf påpekar hur viktigt det är att Södras medlemmar och organisation känner sig hemma i de förändringar som sker.

– Håller man på med skogsbruk där resultatet kanske tar 70 år att uppnå är det inte nödvändigt med ständiga helomvändningar, de är svåra att parera. Men visst, Södra är inte optimalt för alla. Den som älskar att prisförhandla kan till exempel inte göra det i vår organisation. Men jag personligen trivs bra när förutsättningarna är klara. Jag vet vad jag ska få och att jag varken får mer eller mindre än någon annan medlem. Sedan kan jag dessutom vid ett senare tillfälle få del av den vinst vi har skapat gemensamt. Det passar mig väldigt bra.

STORT JAKTINTRESSE

Med uppdragen från Södra och Sparbanken i Falkenberg finns det inte tid för ett mer normalt arbete längre för Ulf.

– Jag sitter också i LRF:s skogsägardelegation och lägger övrig tid på familj och barn, på djur och skog.

För köttdjur finns det fortfarande kvar på gården.

– Men bara 6 stycken numera och snart säljer vi dem, säger Ulf. När vi lämnar djuren ökar möjligheterna att komma ut och plantera och röja mer på egen hand. Annars har vi lejt för det mesta de senaste åren. Men betesdjur ska vi ha även i fortsättningen. Vi har gjort upp med en bekant som ska komma hit med sina djur. Det är viktigt att beta markerna för det finns både orkidéer och andra rara växter här. Bra stängsel och staket har vi också skaffat för att hålla ute vildsvinen. 

Bakom ladugården visar Ulf en gräsyta som är rejält uppbökad av vildsvin. Det finns även gott om älg och rådjur på markerna och jakt har alltid varit ett stort intresse.

– Jag började följa med på jakt redan som sjuåring och missade knappt ett tillfälle efter det.
Debuten med egen bössa skedde när jag var 15 och då lyckades jag faktiskt fälla en älg. Efter en period med lite mindre jakt tar det fart nu igen när pojkarna är intresserade och tillräckligt stora. Det känns roligt att kunna dela ett intresse med familjen.

HYLLAR MEDLEMSDEMOKRATIN

Det Ulf främst tror att han bidrar med i Södras styrelsearbete är kunskapen om kooperation,
näringspolitik, skog och medlemskommunikation.

– Jag älskar att vara ute och träffa våra medlemmar på olika aktiviteter. Medlemsdemokratin är en hjärtefråga och jag tycker att det är viktigt med våra förtroenderåd och att vi jobbar lokalt
med näringspolitik och utbildningar. Det gör det lätt för medlemmarna att ta kontakt med en
Södrarepresentant, så att vi kan ha en öppen och levande dialog i båda riktningarna. Den dialogen behöver vi ha för att hela tiden kunna orientera oss kring hur olika beslut påverkar våra medlemmar.

Han säger att frågan ”hur påverkar det här skogsgårdens lönsamhet?” är naturlig och ofta
uttalad i styrelsens olika diskussioner.

– När andra företag beslutar om en stor utbyggnad gör de det förmodligen efter att ha analyserat om det är lönsamt med en större fabrik. I Södra såg vi att det kommer att bli för mycket massaved och förstod att vi behöver kunna ta hand om de allt större volymerna. Det var basen i beslutet att bygga ut Värö. Vi analyserade självklart också lönsamheten, men med en helt annan utgångspunkt än många andra företag skulle ha gjort.

Ulf framhåller också att likabehandlingen är central i en kooperation.

– Det handlar inte om alla ska få det likadant, men för samma sak ska du få samma pris och
behandling som övriga medlemmar. Det skapar en vi-känsla och en gemenskap som är en stor tillgång. Och så tycker jag att vi erbjuder väldigt mycket bra utbildning som även små skogsägare har nytta av. Bara en så enkel sak som att gå på möten ger kunskaper och dessutom uppslag till sådant man inser att man behöver lära sig mer om.

FORTSÄTTA VÄXA

När Ulf blickar mot framtiden ser han ett större och mer utvecklat Södra.

– Jag tror att utvecklingen med innovation och hur vi tar till oss nya affärer är väsentlig. Forskningen är viktig, naturligtvis, men den behöver också leda till nya produkter så att vi kommer närmare marknaden. Skogsgårdens produkter med sågad vara och massa är fortfarande basen för oss, men vi har även tagit fler steg.

Hållbarhetsarbetet och medlemskommunikationen är också viktiga delar. 

– Jag märker att vårt hållbarhetsarbete väcker uppmärksamhet och är intressant för andra kooperationer. Att vi har jämställt hållbarhetsmålet med det ekonomiska målet upplevs som innovativt. När det gäller medlemskåren kommer den se annorlunda ut i framtiden och det innebär kanske fler eller andra informationskanaler som passar medlemmarna bättre. Vi har redan tagit viktiga steg i det digitala arbetet men kommer att göra mycket mer.

Annars handlar det om att fortsätta växa.

– Står vi stilla så är vi snart omkörda. Vi behöver växa med ökad vinst för att det ska bli fortsatt bra för medlemmarna. Samtidigt ska vi vara ödmjuka inför att konjunkturen inte alltid är så stark som den varit de senaste åren. Men jag är väldigt trygg med Södra och har ett stort förtroende för hela organisationen.

FAMILJ, TRÄNING, MAT OCH BÖCKER

Fritiden ägnas mestadels åt familjen. En film med barnen blir det ibland och någon gång varje vinter försöker familjen komma upp till Sälen för att åka skidor. Själv vill Ulf gärna hitta tid för lite träning också.

– Det är viktigt att vara tränad om man ska jobba i skogen, menar han. Att bara hugga räcker inte för mig. Då får jag problem med kroppen. Spinning är något jag tycker är roligt och gärna
ägnar mig åt.

Matlagning är ett annat intresse och Ulf föredrar bekväma långkok med vilt- eller nötkött
där han kan lämna en gryta i ugnen eller på spisen i några timmar. På resorna till Växjö lyssnar han ofta på ljudböcker.

– Det har hänt att jag satt på en bok i bilen här hemma och sedan blivit så uppslukad att jag
missat Växjö-skylten, skrattar han. Men det är ingen fara, det finns ju fler avfarter.

Boktips från Ulf:

”Vem snodde osten?” av Spencer Johnson. En sedelärande och rolig bok om hur man kan hantera förändringar i både arbetet och privatlivet.

Jag tyckte också om att lyssna på ”Delhis vackraste händer” av Mikael Bergstrand. Jo Nesbø och Stephen King är ett par andra favoriter.