I debatten om hur mycket skog som skyddas och hur stor andel av skogsmarken som används för skogsproduktion i Sverige kastas ofta olika siffror fram och tillbaka. Hur ser det då ut på en "medelfastighet" hos Södras medlemmar. Och vad är skogsmark?
– Varje år tar vi fram underlag ur svensk officiell statistik, gröna skogsbruksplaner och uppföljningar efter avverkningar för att beskriva hur det ser ut på våra medlemsfastigheter. Det visar att omkring en fjärdedel av skogsmarken har andra förutsättningar, mål och syfte än skogsproduktion, säger Tomas Rahm, miljöchef på Södra Skog. 

Skogsmark kan beskrivas på två sätt. Tomas Rahm förklarar:
– Internationellt använder man begreppet trädbärande skogsmark, vilket innebär att träden ska kunna bli 5 meter höga och täcka 10 procent av marken. I Sverige använder vi ofta begreppet produktiv skogsmark. Det innebär att marken ska kunna producera mer än 1 m3sk per hektar och år. Om vi jämför en genomsnittlig Södrafastighet ur ett internationellt perspektiv så använder vi 76 procent av skogsmarken för brukande (den ljusgröna delen i figuren på nästa sida). För resten av marken finns andra förutsättningar, mål och syften, säger Tomas Rahm.

Så här fördelar sig arealen

TRÄDBÄRANDE IMPEDIMENT 6,9 % av trädbevuxen skogsmark (underlag: Riksskogstaxeringen). Lågproduktiv mark där träden växer lite och långsamt (< 1 m3sk per hektar och år). Impediment skyddas via skogsvårdslagen och endast åtgärder som förstärker naturvärdena får göras. Exempel: tallhällmark, trädbevuxen myrmark (se bilden). Foto: Tomas Rahm
RESERVAT OCH BIOTOPSKYDD 3 % av produktiv skogsmark (underlag: svensk officiell statistik). 3 procent av skogen i Götaland är skyddad som naturreservat, biotopskydd eller genom naturvårdsavtal. Detta är mark som är inlöst av och skyddas av svenska staten. Foto: Södra
NO- OCH NS-BESTÅND 8,1 % av produktiv skogsmark (underlag: gröna skogsbruksplaner upprättade av Södra). NO- och NS-bestånd är bestånd som Södras medlemmar frivilligt avsätter för naturvård i enlighet med gröna skogsbruksplanen och skogscertifieringen.
NO (NATURVÅRD ORÖRT) är områden avsatta enbart för naturvård och där naturvärden är bäst skyddade om skogen lämnas orörd. Exempel: sumpskogar med naturlig vattendynamik. Foto: Tomas Rahm
NS (NATURVÅRD SKÖTSELKRÄVANDE) är områden avsatta enbart för naturvård där särskild skötsel krävs för att bevara eller utveckla den biologiska mångfalden. Exempel: igenvuxna betesmarker där gran börjat konkurrera ut gamla ekar. Framöver behöver man i det här fallet avverka granen när den konkurrerar ut ek och hassel. Foto: Tomas Rahm
K-BESTÅND 2,5 % av produktiv skogsmark (underlag: gröna skogsbruksplaner upprättade av Södra). K-bestånd (Kombinerade mål – produktion och miljö) är områden där det både finns mål för virkesproduktion och för miljö. Fördelningen mellan produktion och miljö bestäms från fall till fall och anges i procent. Exempel: lövskog med högre andel naturvärden men där viss del av arealen brukas för virkesproduktion. Som medeltal så är en tredjedel naturvårdsdel och två tredjedelar produktionsdel. Foto: Tomas Rahm
PG – GENERELL HÄNSYN 5,1 % av den traktplanerade ytan i PG-beståndet (underlag: gröna bokslut upprättade av Södra). Virkesproduktion är det primära målet, men generell hänsyn tas i form av kantzoner, hänsynskrävande biotoper och trädgrupper. 5,1 % av produktionsbeståndet utgörs av generell hänsyn. Foto: Stefan Olheden
Så här ser markanvändningen i skogen ut på en medelfastighet hos Södras medlemmar. Den uppmärksamme ser nog att summan av alla procenttalen inte blir 100 procent och det beror på att de grundar sig i olika beräkningsgrundande arealer, men 76 respektive 82 procent relaterar rätt till trädbevuxen skogsmark respektive produktiv skogsmark. Inom parantes är andel av trädbevuxen skogsmark.