Elisabet Andersson, Skogsstyrelsen, har samordnat arbetet med de nya målbilderna.

Diken underhålls och rensas för att bibehålla trädtillväxten och är åtgärder som ökar lönsamheten i skogsbruket. Samtidigt minskar behovet av skyddsdikning efter föryngringsavverkning.

Nu finns alltså målbilder också för god miljöhänsyn vid dikesrensning och skyddsdikning som tagits fram av arbetsgruppen för mark och vatten.

Elisabet Andersson på Skogsstyrelsen har varit samordnare i arbetsgruppen som arbetat intensivt i mer än två år för att slutföra uppgiften.
– Arbetet med just de här målbilderna har varit det mest utmanande hittills. Frågor om dikesrensning väcker alltid frågor och synpunkter, men arbetet har präglats av en stark vilja att hitta fram till en gemensam syn. Dialogen i arbetsgruppen har varit oerhört bra. Målbilderna är viktiga och resultatet är väl avvägt både från praktikernas erfarenheter och samhällets villkor och syn, säger hon.

Mats Blomberg har varit Södras representant i arbetsgruppen för mark och vatten som tagit fram målbilderna om dikning.

– Vi behöver öka tillväxten i skogen. För att nå produktionsmålen är det viktigt med bra dikesunderhåll och skyddsdikning när det behövs men det ska ske varsamt och med stor hänsyn. Diken som inte ger något produktionstillskott ska inte rensas. För skogsägarna är hänsyn till vatten ett prioriterat område inom skogsbruket. Kampanjen Skogens vatten är ett bevis på detta och har legat till grund för vårt arbete med målbilderna, säger Mats Blomberg som varit Södras representant i arbetsgruppen.

Målbilderna finns inom kort tillgängliga på www.skogsstyrelsen.se.

Planera dikesrensningen noga

I målbilderna påtalas vikten av noggrann planering innan rensning och väga in både produktions- och miljöaspekter. Positiva effekter av dikesrensning är bland annat bibehållen trädtillväxt, förbättrad bärighet och mindre risk för markskador och minskad risk för stormfällningar eftersom rötterna kan växa djupare ner i marken. Dessutom minskar behovet av skyddsdikning efter föryngringsavverkning.

 

Men dikesrensning har också negativa effekter som ökad stress och dödlighet hos vattenlevande orga­nismer, transport av fosfor till sjöar och vattendrag och ökat läckage av koldioxid och lustgas från torvmark. Därför krävs stor försiktighet vid rensningen och det är viktigt att enbart rensa diken som bidrar till att bibehålla produktionen, men också att följa de övriga viktiga principer som påtalas i målbilden.

Kontakta Skogsstyrelsen för att få svar på dina frågor kring dikesrensning.

Målbilder för god miljöhänsyn vid dikesrensning

  • Varje dikesrensning föregås av en avvägning mellan produktionsnytta och negativ miljöpåverkan lokalt och på angränsande vattenmiljöer samt planering av utförande.
  • Dikesrensning utförs enbart där bibehållen trädtillväxt kan förväntas.
  • Dikessträckor som inte bidrar till bibehållen tillväxt lämnas orensade eller täpps igen.
  • Dikessträckor med bäckliknande strukturer samt dikessträckor genom värdefulla sumpskogar och andra värdefulla våtmarksmiljöer lämnas orensade.
  • Förhindra transport av slam till sjöar, vattendrag och värdefulla våtmarker. Anlägg till exempel slamgropar, sedimentationsdammar och översilningsområden av tillräcklig dimension och avsluta rensningen med god marginal till sjöar och vattendrag.
  • Åtgärder vid dikessträcka med forn- och kulturlämningar får inte skada lämningarna.

Skyddsdikning kan rädda plantorna

Vid avverkning ökar grundvattennivån i marken och ibland får plantorna svårt att överleva på grund av syrebrist. Då kan det bli aktuellt med skyddsdikning som innebär att man tillfälligt dränerar bort överskottsvatten.

Det finns få vetenskapliga studier av skyddsdikningens effekter. Kunskapen baseras till största delen på praktisk erfarenhet. Här följer några exempel:

Skyddsdikning underlättar och snabbar på etablering av skog med det trädslag som valts för produk¬tion.
Negativa effekter är bland annat ökad stress och ökad dödlighet hos vattenlevande organismer på grund av grumling. Det finns också risk att lekbottnar och livsmiljöer för fisk, musslor och insekter kan täckas över av slammet som transporteras med vattnet.

Skyddsdiken ska alltså leda bort vatten endast under begränsad tid och grundvattennivån får inte sänkas under nivån innan avverkningen. Skyddsdikning är en anmälningspliktig åtgärd enligt skogsvårdslagen och ska anmälas till Skogsstyrelsen minst sex veckor innan den påbörjas. Vid anmälan ska en karta bifogas där skyddsdikets utlopp eller avslut markeras.

Målbilden för skyddsdikning redovisar också några viktiga principer för planering och genomförande.
Kontakta Skogsstyrelsen för att få svar på dina frågor kring skyddsdikning.

Målbilder för god miljöhänsyn vid skyddsdikning

  • Varje skyddsdikningsåtgärd föregås av en noggrann planering avseende produktionsnytta och utförande.
  • Slamtransport ska förhindras till sjöar, vattendrag och värdefulla våtmarker.
  • I planeringsfasen ingår att beskriva, dimensionera och placera mer omfattande hänsynsåtgärder såsom översilningsområden, sedimentationsdammar och planera hur dikena ska avslutas.
  • Skyddsdiken avslutas med god marginal innan de når sjöar och vattendrag.
  • Skyddsdiken görs inte i eller invid mark som är blöt innan avverkning, i eller invid hänsynskrävande biotoper och andra områden med höga naturvärden.
  • Sträva efter så låg vattenhastighet som möjligt i dikessystemet genom att kombinera olika hänsynsåtgärder.