I slutet av september samlades ett tjugotal svenskar och norrmän till en skogsdag på restebakke Flisningsterminal i Norge ett par mil från svenska gränsen. För andra året i rad ordnade Bohus-Dals skogsbruksområde tillsammans med Glommen Skog, Östfolds Skogselskap, Östfold Fylkes kommun, Naturvernforbundet i Östfold
och Naturskyddsföreningen i Strömstad en dag, där skogsägare och skogsintresserade från båda sidor av svensk-norska gränsen fick tillfälle att diskutera aktuella skogsskötselfrågor och likheter och olikheter i Sverige och Norge.

Dagens tema var "Skog och Vatten" – ett högaktuellt ämne för deltagarna från Norge eftersom de hade fått nya direktiv som de måste förhålla sig till. Helene Gabestad, rådgivare i Östfold Fylkes kommun, började dagen med att presentera vattenförvaltningen i Norge och hur EU:s ramdirektiv för vatten påverkar arbetet med vattenfrågor i skogen.

Efter en mycket engagerad frågestund fortsatte dagen vid en liten porlande bäck några hundra meter bort. Där tog Södras limnolog Per-Erik Larsson vid och berättade om livet i vattendrag och Södras vattenpolicy. Han trampade upp bottnen i en liten del av bäcken, fångade in det som virvlade upp och visade de mycket
intresserade deltagarna vad som fanns i denna lilla del av bäcken. Hans Jan Bjerkely, före detta lektor vid Högskolan i Östfold, gav en språklektion i vad de olika vattendjuren hette på norska och svenska.

OLIKA SKOGSTYPER UTMED BÄCKEN


Lunchpausen bjöd på korv, bröd, norska lomper och kaffe och därefter fortsatte deltagarna att följa bäcken en bit in i skogen. Under ledning av Leif Aronson, naturvårdsombud och förtroendevald i Bohus-Dals  skogsbruksområde, diskuterades olika skogstyper, olika åtgärder och vad dessa kan få för följder, särskilt i förhållande till bäcken och det sanka området i dess närhet. Med i resonemangen var också en representant från Skogsstyrelsen i Bäckefors.

Gruppen träffade på en mycket intressant skogstyp – en 140 år gammal stavaskog, en granskog med så många stammar att träden har mycket liten diametertillväxt och därför klena dimensioner. 85 år gammal dokumentation talar om en medeldiameter på 10 cm – idag är den 13 cm. En teori om hur denna skog hade uppkommit var att innan träden planterades år 1875 hade all gammal skog huggits ner för att användas vid järnvägsbygget mellan Halden och svenska gränsen. Många fina exempel på både skägglav, på norska strylav, och tagellav, på norska skjegglav, hittades också.

Dagen avslutades med att var och en fick göra en egen bedömning av bäckens naturvärden. Som tack för det stora engagemang Ole Brekke, daglig leder för Östfolds Skogselskap, hade lagt ner på att göra skogsdagen så lyckad, fick han ett exemplar av boken Skogens Vatten.