Snytbaggen orsakar varje år stora skador i skogsplanteringarna. Utan skyddsåtgärder kan uppemot 80 procent av de nyplanterade plantorna dö av skadorna.

Tills för några år sedan användes kemiska medel för att förhindra snytbaggegnag. Dessa så kallade insekticider är effektiva men kan innebära risker för miljön och plantörens hälsa. Skogsbruket har därför arbetat för att ta fram mekaniska skydd i form av beläggningar på plantans stam eller barriärskydd som sätts runt plantan. Tack vare att de större aktörerna på plantmarknaden, däribland Södra, har satsat på mekaniska snytbaggeskydd för täckrotsplantor finns numera skydd som håller högt ställda krav.

Egenutvecklat plantskydd

För att skydda täckrotsplantor av gran mot snytbaggeangrepp använder Södra det egenutvecklade mekaniska skyddet Cambiguard samt via inköp från externa plantproducenter även Conniflex. För tallplantor används Hylonox.
– Samtliga täckrotsplantor som produceras på Södras plantskolor behandlas med dessa mekaniska skydd, och det finns möjlighet att på sikt öka denna volym, säger Johan Jonsson, chef för Södra Skogsplantor.

När det gäller mekaniska snytbaggeskydd för barrotsplantor och PluggPlusEtt-plantor är utvecklingen inte lika långt framme.

Södra använder idag de mekaniska plantskydden vax och Hylonox för behandling av barrotsplantor och PluggPlusEtt-plantor. Men kapaciteten för att behandla samtliga dessa plantor med mekaniska snytbaggeskydd av godkänd kvalitet saknas.
– Vax är mycket arbetskrävande att applicera och fordrar därmed stora personella resurser. Dessutom sliter arbetsmomenten på personalen, säger Johan Jonsson.
– Hylonox är inte heller helt problemfritt. Vi jobbar för att öka träffsäkerheten i appliceringen och för att få en tjock beläggning som står emot snytbaggeangrepp på ett bra sätt. Dessutom har tillverkaren av Hylonox problem med att få fram tillräckliga volymer.

Utveckling pågår

Södra fortsätter arbetet med att ta fram fler effektiva mekaniska skydd mot snytbagge.
– Vi jobbar med att utveckla både produkter och appliceringstekniker för att lösa detta, men utvecklingen tar tid. En del skydd som inte håller måttet avvecklas under arbetets gång och andra som verkar hålla måttet jobbar vi vidare med, förklarar Johan Jonsson.
– Med tanke på att vi har en del arbete kvar är vår prognos att det blir brist på plantor med bra mekaniska snytbaggeskydd de närmaste åren.

MARKBEREDNING SKYDDAR MOT SNYTBAGGEN

Vid en övergång till ökad användning av mekaniska plantskydd på täckrotsplantor kan en ökad areal markberedning vara avgörande för en lyckad återbeskogning.

Många forskningsresultat visar att markberedning i sig ger ett bra skydd mot snytbaggeskador. Genom markberedning tas den konkurrerande vegetationen bort och mineraljorden blottas där plantan ska sättas. På så sätt får plantorna högre överlevnad och bättre tillväxt. Markberedning ger också ett ökat skydd mot snytbaggeangrepp eftersom snytbaggen inte trivs på mineraljordsytan. En ganska liten yta med mineraljord på fyra decimeter med plantan mitt i mineraljordsytan minskar snytbaggeskadorna väsentligt.

En kombination av mekaniska plantskydd och väl genomförd markberedning ger det allra bästa skyddet mot snytbaggeangrepp visar tester. Försök som undersökte effekten av markberedning och plantskydd visar att skadorna minskar betydligt med markberedning och ett bra plantskydd. Staplarna visar andel plantor som dog till följd av snytbaggeskador de tre första åren efter plantering. (Eriksson, Test av mekaniska plantskydd, SLU, Asa försökspark, 2017.)

Tester under senare år visar att markberedning i kombination med mekaniska plantskydd har den allra bästa skyddseffekten för plantan.

– Grovleken på plantans stam har betydelse för hur mycket snytbaggeskador plantan tål. I ett läge där vi kommer att gå mot något klenare plantor i form av täckrotsplantor bör det kompletteras med en väl utförd markberedning och Södras effektiva mekaniska plantskydd Cambiguard. Det ger en kombination som i de allra flesta fall kommer att klara snytbaggetrycket, säger Johan Jonsson.

Bra markberedning avgörande

Kvaliteten på den utförda markberedningen är givetvis viktig för hur väl plantorna kan etablera sig och skydda sig mot snytbaggeskador. Vid Södras senaste skogsvårdupphandling 2016 var ambitionen att sluta avtal med entreprenörsföretag som satsar på modern markberedningsteknik och en större variation av markberedningsmetoder.
– Tidigare var markberedningsmetoden harvning helt dominerande, men vi har nu ökat andelen högläggning (en metod som gör högar av mineraljord att plantera i) i hela Södras område, även om den fortfarande utgör en mindre andel. Högläggning har flera förtjänster och väl utförd kan den ge ett mycket bra snytbaggeskydd för plantan, säger Magnus Petersson, chef för skötsel- och entreprenörsutveckling i Södra.
Södra har också satsat på utbildning av markberedningsförarna i samarbete med andra skogsföretag och Skogforsk.
– Utbildningssatsningen, som kallas REKO-markberedning, innebär att duktiga instruktörer utbildar markberedningsförarna på plats i fält och hjälper dem att utveckla kvaliteten i markberedningen genom till exempel optimal inställning av maskinen för de aktuella förutsättningarna, berättar Magnus Petersson.

Medverkar i teknikutvecklingen

Tillsammans med övriga skogsföretag, tillverkare och Skogforsk medverkar Södra i teknikutvecklingen inom markberedningsområdet.
– Vi är i ett mycket tidigt skede och ser inga snabba genombrott. På lite längre sikt tror vi dock på framsteg. Vår målsättning är en effektiv och skonsam markberedningsteknik som ger plantan ännu bättre förutsättningar att överleva och växa bra, men eftersom det måste fungera både tekniskt och ekonomiskt kommer det att ta lång tid, säger Magnus Petersson.