Södra bedriver idag torvproduktion på ett tiotal täkter om sammanlagt cirka 600 hektar. Det handlar både om täkter som Södra äger och om torvmarker som Södra arrenderar av medlemmar. Medlemmarna får ersättning för varje kubikmeter Södra producerar och torvproduktionen genererar därmed intäkter till medlemmarna från mark som inte lämpar sig för skogsproduktion, så kallat impediment.

Dagens produktion består av frästorv för växtändamål och ströändamål samt frästorv i form av energitorv för förbränning.

Förnybart eller inte?

Torv är döda växtdelar som försumpats under lång tid. Historiskt har torv ibland betraktats som biologiskt förnybart, och ibland som fossilt på grund av den långsamma tillväxten. Nu talar man också ibland om att torven är "långsamt förnybar".
– Just nu pågår en utredning på EU-nivå om hur man ska se på torven i framtiden. I väntan på resultatet av den väljer många av våra värmeverkskunder att inte elda torv, berättar Anders Andersson.
– Vi har investerat långsiktigt i vår torvverksamhet och den innebär en inkomstkälla för flera av våra medlemmar. Därför vill vi utnyttja torven på så många olika sätt som möjligt, säger Anders Andersson.

Växttorv i form av blocktorv för professionell växtodling kan vara en framtida lösning när Södra nu vill gå ifrån produktion av energitorv. Denna produkt utvinns från samma typ av torv som dagens produkter och skulle därför till viss del kunna ersätta energitorven. Växttorv i form av blocktorv håller hög kvalitet och marknaden är relativt stor, framförallt bland yrkesodlare. Växttorv producerad som frästorv håller oftast lite lägre kvalitet och passar in i jordprodukter för exempelvis hobbyodling.

Sedan i våras pågår ett försök med produktion av blocktorv på Södras torvtäkt i Kåramåla fem kilometer väster om Linneryd.

Produktion i fem steg

Södras försök med blocktorvsproduktion omfattar cirka 2 500 kubikmeter. Produktionen, som sker i fem steg, inleddes under våren 2017 med upptagning. Med en specialutrustad grävmaskin skars block i storleken 35x25x25 cm och lades upp på kanten för att torka. Under sommaren staplades blocken på pall för att torka ännu mer effektivt och därefter har torvblocken täckts med plast (topptäckning) för att undvika att den torra torven blir fuktig under höst och vinter.

Under vintern ska torvblocken ligga under plast för att det lilla vatten som fortfarande finns kvar i torven ska frysa. Genom att torvens porer, vakuoler, fryser sönder ökar torvens kapacitet att ta upp vatten och luft, vilket är en fördel vid växtodling. Under våren/sommaren 2018 kommer torven sedan köras från upplaget på täkten till upplagsplats vid väg för vidare transport på lastbil till kunderna – yrkesodlare av grönsaker och blommor. Slutförbrukarna använder sedan torven som odlingssubstrat och jordförbättringsmedel.

 
Torven skärs i block... ...staplas på pall ... ...och täcks sedan med plast.

 

   

Diskussioner med kunder

Hittills har de tre första produktionsstegen gått bra, berättar Anders Andersson.
– Vi är nu i slutfasen av stapling och topptäckning och det ska bli spännande att se om vi kan få iväg bra provleveranser i vår. Diskussioner har inletts med presumtiva kunder, framförallt i Holland som är ett mecka för främst blomsterodling.
– Detta är en ny produkt för oss och vi breddar oss alltså nu mot en för Södra ny marknad. Med det här försöket vill vi skaffa oss erfarenhet och lära oss produktionstekniken och inte minst testa de ekonomiska förutsättningarna. Det viktiga är ju att produktionen av blocktorv blir kostnadseffektiv så att den kan bidra till skogsgårdens lönsamhet, säger Anders Andersson.