Har skogens fåglar ökat tack vare naturhänsynen?

För ett tag sedan tog en grupp forskare från Lund sig an uppgiften att se hur det går för skogens fåglar. Resultatet publicerades i år i en artikel i tidskriften Forest Ecology and Managment. En viktig del i studien var att försöka utreda om det finns någon koppling mellan förändringar i fågelfaunan och utvecklingen i skogen. Till sin hjälp hade man bland annat en stor mängd data från svensk fågeltaxering och riksskogstaxeringen.

Resultat på riksnivå

Perioden man valde ut var mellan 1998 och 2015. Av 58 arter skogsfåglar har 33 ökat, 6 minskat medan 19 arter låg kvar på en "stabil nivå". 42 av arterna är klassade som generalister (exempelvis korp, bofink och större hackspett) och 16 som specialister (exempelvis järpe, skogsduva och mindre hackspett). Överraskande nog hade 8 av specialisterna ökat signifikant och de övriga 8 låg kvar på oförändrad nivå. De flesta av dessa arter har dock tidigare haft en starkt vikande trend under många år och sedan börjat stabilisera sig på en lägre nivå. Det var ett trendbrott i sig och ett annat är alltså att flera specialister börjat öka igen. Dock visar forskarna att från och med perioden 2005 till 2007 har ökningen avtagit.

Vad har det skett för förändringar i skogen under perioden 1983 till 2014?

Riksskogstaxeringen redovisar bland annat att arealen lövskog och gammal skog (>120 år i södra och >140 år i norra Sverige) minskade fram till 1995 för att sedan öka med 162 procent respektive 71 procent. Mängden död ved har ökat från cirka 6 till 8 procent och mängden hänsynsträd på hyggen ökade från 6 per hektar till 18 per hektar fram till 2007 då de istället började minska och var nere på runt 12 träd per hektar år 2015.

Hur ska man tolka resultaten?

Det är intressant att notera att det gått bättre för många skogsfågelarter under en period när mängden död ved, hänsynsträd på hyggen, arealen lövträd och gammal skog ökat markant. Kan det finnas ett samband? Kan det också finnas ett samband med att ökningen stannade av 2007 när mängden hänsynsträd började minska? Författarna gör sitt bästa för att räta ut frågetecknen. Man väger också in en faktor till, klimatförändringen. Sommartemperaturen har ökat och från 2002 har varma somrar dominerat. Tyvärr medger inte studien att dra några säkra slutsatser huruvida det är ökade naturvärden i skogen eller varmare klimat eller en kombination av båda faktorerna som är förklaring till de positiva trenderna för flera av skogens fåglar.

I diskussionen finns dock några ytterligare resonemang. Man för fram tanken att den stora ökningen av medelålders skog (30-70 år) också skulle vara en bidragande orsak eftersom den attraherar flera skogsarter. Förvandlingen av jordbruksmark till skogsmark samt alla igenväxningsmarker gynnar skogsarter men missgynnar odlingslandskapets arter. Om man jämför dessa grupper av arter så kan man se att det i stort sett går sämre för arterna i odlingslandskapet än för skogsarterna. I andra studier har man också konstaterat att hyggen är en viktig resurs för flera arter som tillhör det öppna landskapet exempelvis ortolan-sparv, gulsparv och törnskata.

Förvånande nog nämner man ingenting om de ökade arealerna av reservat och frivilliga avsättningar som rimligen också måste vägas in. Hela naturvårdsarbetet i skogen handlar ju om kombinationen av avsättningar, hänsyn i olika nivåer och restaurering. Jag tycker det är en brist att detta helhetsgrepp saknas i analysen.

Jämförelse med Finland

I uppsatsen har man gjort en mycket intressant jämförelse med utvecklingen i Finland. Där har 32 skogsfågelarter minskat under perioden 1999-2015 (mot 6 arter i Sverige). Tittar man på de 28 arter som finns i båda studierna så finns det tydliga skillnader mellan länderna. I Finland ökade 5 arter, 9 var stabila och 14 minskade. I Sverige ökade 13, 8 var stabila och 7 minskade. Vad kan detta bero på? Jämfört med Sverige är mängden död ved per hektar i de finska skogarn mindre än hälften. Det finns fler yngre skogar och färre gamla skogar i Finland. Där har man också ett lägre mått på vad som klassas som gammal skog, nämligen 80 år. Vidare ligger snittet på lämnade hänsynsträd på hyggen klart under Sverige med runt 10 per hektar.

Forskarna anser att detta kan vara förklaringen till att det går sämre för skogens fåglar i Finland än i Sverige. Det skulle alltså kunna vara ett kvitto på att naturhänsyn gör nytta. Jag tycker det pekar på att vi är på rätt väg i vårt naturvårdsarbete. Jag tycker också att det är både glädjande och även lite förvånande att vi ser positiva resultat efter så kort tid. Samtidigt visar studien att ökningen avtagit efter 2007. Det kanske man kunde förvänta sig då uppgångar vanligtvis planar ut efter ett tag. Samtidigt ger det också motivation till att bli ännu bättre och det ska bli spännande att följa utvecklingen framöver.

Foto: Per-Erik Larsson och IBL Bildbyrå

Förekomsten av antalet skogsduvor har ökat...	...antalet grönsångare är stabilt...	...medan rödvingetrasten har minskat i antal.