phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Naturligt leverne för fåren på Gunnarås

Naturligt leverne för fåren på Gunnarås

Får och lamm är en naturlig del av landskapsbilden runt Gunnarås, några mil söder om Växjö. De första gotlandsfåren skaffades till gården 1965 och sedan dess har man bedrivit skinn- och köttproduktion vid sidan av skogsbruket. Ellen Johansson är uppväxt på gården och sedan barnsben engagerad i skötseln av tackor och lamm.

Gotlandsfår har funnits på Gunnarås sedan 1965.

– Det finns många fördelar med en får­besättning, säger Ellen Johansson. De sköter om betesmarken så att landskapet förblir öppet och de ger ull, fina skinn och gott kött. Dessutom är de trevliga att ha att göra med. Efter en stressig dag är det lätt att varva ned genom att gå ut en stund till fåren.

Gunnarås brukas av Ellens föräldrar, Karl-Eric och Eva Johansson. 130 tackor står för produk­tionen och på våren ökar besättningen med cirka 230 lamm. Dessutom finns det nötkreatur på gården, 16 dikor av rasen hereford med kalvar samt fjolårskalvarna.

Två generationer Johansson – Ellen och Karl-Eric.

Ekologisk produktion

På Gunnarås odlar man allt det foder djuren be­höver under vintersäsongen. Fastigheten omfattar 75 hektar skog, 20 hektar bete och 25 hektar åker för odling av foder. Dessutom arrenderas mark för både bete och odling.

– Gården drivs ekologiskt och är KRAV-certi­fierad sedan många år, berättar Ellen. Det innebär bland annat att vi inte använder konstgödsel eller bekämpningsmedel i odlingarna samt att vi upp­fyller ett antal regler för hur djuren behandlas.

Den ekologiska produktionen bygger i hög grad på naturligt leverne, något som känns viktigt för familjen Johansson. Fåren äter endast hemmapro­ducerat foder i form av hö och ensilage.

– Våra tackor betäcks på hösten och lammar när det är vår, säger Ellen. När lammen är några veckor gamla får de lämna fårhuset och gå på bete utomhus tillsammans med sina mammor. I augusti skiljs lammen från tackorna, vi bedömer lammens pälsar och så sker slakten huvudsakligen vid 4–6 månaders ålder. Ett tjugotal tacklamm behåller vi varje år som livdjur. Fina baggar kan vi antingen sälja på baggauktion eller någon gång behålla i den egna aveln. Inköp av avelsbaggar görs nästan årligen.

Klippning sker två gånger per år för fårens väl­befinnande, i mars en månad före lamningen och i september. Tillsammans med andra lokala och ekologiska köttproducenter är Gunnarås medlem i en ekonomisk förening som säljer lådor med kött under varumärket Bonnakött.

– Det är gårdsmärkt kött som är styckat och vaccumpackat, berättar Ellen. Det finns många som vill köpa ekologiskt och närproducerat kött, men färre som är villiga att betala mer för det. Skinnen säljs på gården och genom några lokala butiker, samt till en körsnär i Tranås.

Hjälper andra

Mycket av det hon kan om fårskötsel har Ellen lärt sig under uppväxten. Dessutom har hon utbildat sig genom att gå lamningskurs och kurs om para­siter och bete hos Länsstyrelsen, samt en fårklipp­ningskurs hos Svenska Fårklipparförbundet.

– Idag jobbar jag ungefär halvtid med att sköta fåren och lammen på gården, säger hon. Det finns också några andra här omkring som ganska nyligen har skaffat får. Jag hjälper dem med klippning och lite handledning.

Två andra som är med och assisterar på Gun­narås är vallhundarna Chili och Tira. Familjen har haft border collier sedan tidigt 1970-tal och Ellen har haft egen hund i snart 15 år.

– Jag har tränat upp dem själv med hjälp av kunniga personer. På sommaren är hundarna med och driver fåren när de ska flyttas kortare sträckor från ett bete till ett annat. För längre avstånd använder vi traktor och djurtransport.

Gotlandsfår har funnits på Gunnarås sedan 1965.

Generationsskifte i närtid

Karl-Eric gläds åt att barnen är intresserade av verksamheten och vill driva den vidare. Ellen är den av de tre syskonen som är mest intresserad av fåren och vill satsa på den grenen. Familjen består också av äldre brodern David och dennes fru Cloé samt den yngre systern Linnéa.

– Exakt hur generationsskiftet ska genomföras är inte klart men vi har börjat diskutera, förklarar Karl-Eric. Jag var själv i Ellens ålder när jag fick ta över och tycker att det är viktigt att göra skiftet i god tid. Det ger den yngre generationen möjlighet att jobba med egna idéer och utveckla verksam­heten under en längre tid. Hittills har vi träffat en bankman och vi kommer också att kontakta en av Södras skogsekonomer. Just nu håller vi på att förnya skogsbruksplanen.

Karl-Eric är instruktör inom Säker Skog och har även varit förtroendevald i Alvesta skogs­bruksområde. Ellens bror David arbetar på Södra som skogsinspektor, så kunskap om skogen saknas inte inom familjen. Karl-Eric vill gärna, som han säger, plantera Södramodellen i nästa generation.

– Jag kommer att äga skog på något sätt, säger Ellen. Och Södramedlem vill jag bli. Även om jag är mer intresserad av djuren så vill jag lära mig om skog för att kunna fatta rätt beslut i framtiden. Hittills har jag tagit körkort för både motorsåg och röjsåg.

Ellen har nyligen avslutat en utbildning till möbeltapetserare med inriktning mot läder och skinn. Hon har startat egen tapetserarverkstad och erbjuder förutom nya stoppningar och om­klädsel med tyg även omklädsel med fårskinn. Några råd till den som eventuellt funderar på att skaffa får har hon också:

– Viktigast är att ha kunskaper först, innan man skaffar får. En mentor är bra att ha och det finns även kurser att gå. Sommartid behöver fåren naturligtvis bete, men också möjlighet till skugga. Några träd räcker bra. Vintertid ska de ha bra kva­litet på fodret och kan man inte odla själv får man se till att köpa bra foder. Ett enkelt fårhus behöver de också på vintern, men det ska inte vara för tätt och varmt. 

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.