Varför tas inte all grot ut vid avverkning?
Södras avverkningsentreprenörer använder grenar och toppar att köra på där det behövs för att undvika markskador, men man gör även naturhänsyn genom att lämna kvar grova toppar som man inte kör på. Detta är också ett krav för certifierade skogsägare. Varför skapas denna hänsyn?

– Döda träd och träddelar, är viktiga för naturvården, berättar Therese Lindström, ekolog på Södra. Cirka 40 procent av de rödlistade skogsarterna har en koppling till död ved. Att de är rödlistade betyder att de enligt SLU Artdatabankens bedömning är ovanliga, minskar eller har minskat och riskerar att dö ut från Sverige. Att spara död ved i olika former är därför en av de viktigaste naturvårdsåtgärderna som kan göras.
Även klen död ved är viktig för mångfalden, fortsätter Therese.
– Det är yngelmaterial för en lång rad vedlevande insekter. Vissa arter lever i den nydöda veden som är attraktiv i cirka två år, andra kommer in senare när svampar börjat bryta ner bark och ved. Bägge insektsgrupperna har också en lång rad rovdjur och parasiter som lever av dem. Många insekter gynnas av att döda grenar och toppar är solbelysta då de behöver värme för att utvecklas. En annan positiv aspekt med att inte ta ut all grot vid avverkning är att den då kan nyttjas som viltfoder, särskilt intressant är tall under höst och vinter.
Tre grova toppar per hektar
Vid föryngringsavverkning lämnar skördarföraren minst tre grova toppar som naturhänsyn per hektar. Ibland sparas fler fast mindre toppar eller grenar i motsvarande mängd. En grov topp är minst 20 cm i diameter. Topparna ska vara av löv eller tall, och precis som när högstubbar kapas ska inte heller de grova topparna skapas av naturvärdesträd eller lämpliga utvecklingsträd.
I första hand väljer man att lämna grova toppar från ädla lövträd och asp, vilka är trädslag som är särskilt intressanta för många ovanliga arter. Exempelvis kan det leva ett hundratal olika sorters skalbaggar i ekved klenare än 20 centimeter i diameter från att den är färsk till dess veden är fullständigt nedbruten. I andra hand lämnar skördarföraren toppar från andra lövträd och tall. På områden där endast gran avverkas lämnas inte några grova toppar som naturhänsyn.
– Topparna läggs undan av skördarföraren, med fördel i eller intill annan lämnad hänsyn. Att hänsynen samlas ger mer naturvårdsnytta, samtidigt som den inte utgör hinder på produktionsytan. Om möjligt placeras topparna solexponerat eftersom solbelyst död ved är en bristvara. Det är viktigt att de grova topparna som lämnas inte påverkar andra miljövärden negativt, säger Therese. Därför ska inte denna hänsyn placeras på forn- eller kulturlämningar, där floran är rik eller på stigar och uppehållsplatser som används av friluftslivet.
Läs mer
Naturhänsyn vid uttag av grot och bränsleved
Vilken hänsyn som ska tas i olika typer av bestånd beskrivs i broschyren ”Naturhänsyn vid hantering av grot och bränsleved”. Du hittar broschyren på Södras hemsida.
Grot – Grenar och toppar.
Naturvärdesträd – Träd som hunnit utveckla naturvärden i någon form. De kan vara äldre, senvuxna, eller grova träd. Men det kan även vara träd som är ovanliga.
Utvecklingsträd – Träd som inte har några befintliga naturvärden men som på sikt kan utvecklas till naturvärdesträd.
Grova toppar – En grov topp är minst 20 cm i diameter. Tre grova toppar per hektar lämnas vid föryngringsavverkning.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen: