Södras eget påverkansarbete har gett resultat

– Det finns ett antal bra förslag i betänkandet, men däremot anser vi inte att skogsnäringens samlade klimatnytta och bidrag i den gröna omställningen har beaktats eftersom många av förslagen leder till minskad tillgång till förnybara virkesråvara, säger Södras hållbarhetschef Jessica Nordin, som suttit med i expertgruppen.

Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att föreslå hur Sverige ska leva upp till EU:s krav på insatser för biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn (LULUCF). I detta ligger bland annat hur vi ska redovisa skyddad natur, hur vi strikt ska skydda all urskog och gammal skog samt hur vi ska öka inbindningen av kol i skog och mark. 

Beredningens uppdrag har varit att hitta breda politiska överenskommelser för att försöka överbrygga de många konflikter som finns kopplade till skogen och därför har en expertgrupp med representanter för akademin, näringarna och miljöorganisationer varit knuten till beredningen. 

Bristande förutsättningar

Expertgruppen har dock getts bristande och ibland obefintliga förutsättningar att bidra med kompetens till arbetet, menar Jessica. 

– Vi i expertgruppen är kritiska till processen i miljömålsberedningen. I stället för att nyttja vår gemensamma kompetens och hålla en konstruktiv dialog med oss, liksom beredningens ledamöter, har vi gång efter gång ställts inför fullbordade faktum och färdiga förslag av beredningens sekretariat. Ledamöterna har aldrig fått en rimlig möjlighet att ta del av våra inspel och tolkningar, säger hon. 

Södra har därför valt att på andra sätt arbeta aktivt med frågorna i beredningen. Bland annat har man bedrivit ett intensivt påverkansarbete gentemot politiker. 

– Vi har haft täta dialoger med enskilda beslutsfattare för att få dem att förstå konsekvenserna av de förslag som beredningen har lagt fram. På det sättet har vi lyckats få beredningen att beakta familjeskogsbrukets förutsättningar i större utsträckning än vad som annars varit fallet. Vårt näringspolitiska arbete har definitivt gett resultat, säger Jessica.

Miljömålsberedningen har varit en mycket omfattande utredning med ett komplext uppdrag. Den 14 februari lades slutbetänkandet fram för Regeringen.

Enligt Jessica finns det förslag som gynnar familjeskogsbruket.

– I grunden har Miljömålsberedningen respekterat äganderätten vilket är positivt. Många av förslagen bygger på frivillighet och ersättningsrätt för till exempel skogar som pekas ut som ur- eller gammelskogar och därmed ska bevaras. Det var inte självklart i ett inledande skede av utredningen, säger hon. 

Förslag som minskar tillgången på förnybara råvara

Däremot så finns det ett antal förslag som syftar till att minska tillgången på förnybar råvara och därmed skogens samlade klimatnytta. Ett sådant exempel är ett förslag om att teckna avtal med privata skogsägare om att förlänga omloppstiderna för sina skogar vilket Jessica är mer tveksam till. I Götaland skulle det innebära en ersättning motsvarande cirka 3 600 kronor per hektar och år. Ju äldre skogen blir, desto mer utsatt blir den för skogsskador som torkstress och granbarkborreangrepp vilket är en anledning till hennes tveksamhet till strategin att bygga kolförråd i äldre skog, men också risken för så kallat kolläckage.

– Generellt är Södra positiv till att olika nyttor som skogsägare producerar, som kolsänka och biologisk mångfald, prissätts och ges ett värde. Här ser vi många möjligheter framåt som kan stärka skogsgårdens lönsamhet. Men detta upplägg leder till minskad tillgång till förnybar virkesråvara vilket antingen leder till att samhällets fossilberoende ökar eller att virkesråvaran tas från andra länder. Och då får det ingen positiv klimateffekt utan resultatet är endast ett minskat brukande av skogen i Sverige, säger Jessica. 

Långsiktig klimatstrategi

Förslaget beräknas kosta närmare 2,5 miljarder kronor och även Miljömålsberedningen själva konstaterar att kolläckageeffekten är stor. Södra anser att det är viktigare att ha en långsiktigt relevant klimatstrategi än att fokusera på kortsiktiga mål. 

– Sverige har fått ett orealistiskt åtagande och börda när det gäller att öka kolsänkan inom EU till 2030. Vårt inspel i arbetet har hela tiden varit att vi inte kan fokusera på kortsiktiga mål utan måste vidta åtgärder som säkerställer att vi har vitala och motståndskraftiga skogar även i framtiden i ett förändrat klimat, vilket är en utmaning i sig, säger Jessica Nordin.