Rätt till väg vid avverkning

Planerar du att avverka skog och vet att vägar på andra markägares fastigheter måste användas för virkestransporterna? Genom att noggrant granska och ha en klar förståelse för dina rättigheter kan du minimera riskerna för tvister och säkerställa att avverkningen går smidigt.
Användning av vägar på andra fastigheter än din egen är ett komplicerat område, och det finns flera former av rättigheter och avtal. Här vill vi ge en grundlig förståelse för dessa rättigheter i samband med avverkning och hur de kan påverka dig som markägare.
Rätten till väg kan se ut på många olika sätt. För att veta om du har rätt att nyttja annans mark för virkestransporter behöver du först ta reda på vilken typ av rättighet du stödjer dig på. Bara för att du, eller kanske tidigare ägare/föräldrar, har använt en skogsväg över annans mark under en längre tid betyder det inte att rätten alltid kommer att bestå. Det beror på vilken typ av rättighet det handlar om.
Allemansrätten
Allemansrätten ger alla i Sverige rätt att vistas i naturen, men gäller inte maskindrivna fordon, och gäller därför inte de transporter som idag normalt sett används vid avverkningar.
Servitut
Servitut är en vanlig rättighet som innebär att en fastighet har rätt att nyttja ett område på en annan fastighet. Det är viktigt att servitutet är skriftligt och registrerat hos Lantmäteriet för att undvika tvister. Man brukar skilja på officialservitut som tillkommit genom en lantmäteriförrättning, och avtalsservitut som tillkommit genom ett frivilligt avtal mellan fastighetsägare. Båda typerna är lika giltiga, men brukar variera en del eftersom de skapats på olika sätt. Ett servitut gäller tills vidare och om det är registrerat hos Lantmäteriet påverkas det inte om en fastighet byter ägare.
Samfälld väg
Det finns ett antal olika former av samfälligheter och samfälld mark. Begreppet används ibland lite slarvigt både för en anläggningssamfällighet, det vill säga en gemensamhetsanläggning som bildats genom en lantmäteriförrättning och förvaltas av en samfällighetsförening, och för en samfälld mark, som är ett markområde som ägs av flera fastigheter tillsammans. Samfälld mark har ofta en historik långt bakåt i tiden. För en anläggningssamfällighet gäller Anläggningslagen, och det finns ofta olika andelstal för de deltagande fastigheterna som tillkommit vid lantmäteriförrättningen. Andelstalet ska spegla fastighetens användning av vägen och skiljer sig därför åt mellan till exempel en skogsfastighet och en villafastighet.
Äldre färdselrättigheter och hävd
Det kan även finnas äldre rättigheter av olika slag. Dessa kan gälla även idag, men nackdelen är att skriftliga dokument ibland saknas. Även om dokumenten finns brukar de vara svåra att tolka, och kräver i många fall att det görs en detaljerad granskning, vilket ofta är svårt och tidskrävande.
Det kan i vissa fall vara möjligt att stödja sin rätt att nyttja en väg genom hävd, eller så kallad urminnes hävd, men det är ovanligt och kräver att användningen har skett under mycket lång tid, ofta under minst ett sekel. Hävd måste också grunda sig på någon form av överenskommelse, rättighet eller tillstånd. Otillåten användning kan aldrig rättfärdigas genom att användningen har pågått länge.
Vad gäller om jag faktiskt inte har någon rättighet?
Om det inte finns någon formell rättighet, eller någon väg överhuvudtaget, kan det vara möjligt att skapa den på olika sätt. Antingen genom en frivillig överenskommelse med aktuell markägare, eller genom ett tvångsvis förfarande i domstol eller Lantmäteriet. I första hand ska vir-kestransporter ske över egen fastighet. Om det inte är möjligt, eller enbart kan ske till stora kostnader eller olägenheter, är det möjligt att skapa eller använda väg över grannfastigheten genom bildande av ett servitut eller gemensamhetsanläggning. Det görs då normalt sett genom ansökan till Lantmäteriet. Processer i domstol och Lantmäteriet är dock kostsamma och tar lång tid, ibland flera år.
Det förkommer ibland att markägare sinsemellan har ingått olika former av överenskommelser kring nyttjande av väg på varandras fastigheter, och även fördelning av kostnader för vägbyggnationer och underhåll. Så länge alla inblandade parter är i livet och överens, kan denna typ av överenskommelser fungera bra, men vår rekommendation är att alltid nedteckna skriftliga avtal, och med fördel upprätta servitut eller ansöka om bildande av en gemensamhetsanläggning.
Hur påverkas rättigheter när en fastighet säljs?
Ett servitut som är registrerat hos Lantmäteriet gäller alltid mellan fastigheterna, och påverkas inte om någon av fastigheterna byter ägare. För att ett nyttjanderättsavtal ska gälla mot en ny ägare av fastigheten krävs att den som säljer fastigheten förbehåller nyttjanderätten mot en ny ägare, eller att avtalet är registrerat hos Lantmäteriet. I annat fall finns risk att nyttjanderätten inte gäller mot en ny ägare.
Hur länge gäller min rättighet?
Officialservitut, samfällda vägar, andel i vägsamfällighet gäller som huvudregel för all framtid och kan enbart ändras eller upphävas genom ny förrättning hos Lantmäteriet eller genom ett domstolsbeslut. Avtalsservitut och andra nyttjanderätter kan gälla för en viss tid eller för evigt.
Ett nyttjanderättsavtal kan även vara personligt, vilket kan innebära att avtalet upphör att gälla om nyttjanderättshavaren avlider. Vissa typer av nyttjanderättsavtal gäller också enligt lag enbart under maximalt femtio år från det att avtalet träffats.
Praktiska tips för dig som markägare
- Kontrollera dina rättigheter: Granska alla befintliga avtal, servitut och nyttjanderätter som kan påverka din rätt att använda vägar på andra fastigheter. Det går ibland att få svar genom att kontakta Lantmäteriet.
- Upprätta skriftliga avtal.
- Registrera servitut och nyttjanderättsavtal hos Lantmäteriet för att säkerställa att de gäller mot en ny fastighetsägare.
- Ta del av rådgivning: Konsultera jurist, fastighetsrådgivare eller lantmätare för att få professionell hjälp med att tolka och upprätta avtal.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen: