Från lövskog till dissolvingmassa och disktrasor för världen

Det som idag är en välkänd disktrasa började som en briljant idé i ett kök i Norrköping 1949. Familjen Lindquist mal en svamp av cellulosa i sin köttkvarn, eftersom pappa Curt är missnöjd med den vanliga hushållsduken. Han vill uppfinna något som absorberar mer vätska. 

Resten är historia. Curt utvecklar en trasa som absorberar upp till 15 gånger sin egen vikt och som lämnar ytan helt torr. Hans hustru Margareta döper uppfinningen till Wettex, en kombination av ”wet textile”. Sedan dess är Wettextrasan en självklarhet i de flesta svenska kök och numera även en produkt som exporteras med framgång över stora delar av världen. Ibland med tryck i form av vackra motiv eller mönster skapade av svenska designers.

Ursprungliga receptet gäller

I enlighet med det ursprungliga receptet tillverkas Wettex fortfarande av en viskosmassa. 70 procent består av viskos från dissolvingmassa, medan 30 procent är bomullsrester från textilindustrin. Viskosen ger sugförmåga medan bomullen binder samman materialet och bidrar med styrka.

Södras massabruk i Mörrum är leverantör av den dissolvingmassa som tillverkaren av Wettex, Freudenberg Home and Cleaning Solutions i Norrköping, använder i produktionen.

– Tanken att det finns råvara från Södras familjeskogsbruk i Wettextrasorna jag använder är spännande, säger Maria Åkesson, Södramedlem med skogsgård strax öster om Karlskrona.

Det är i Marias och andra Södramedlemmars skogar som resan mot Wettextrasan börjar. Hemma hos Maria i sydöstra Blekinge lämpar sig markerna väl för just lövskog.

– Gården ligger i den södra lövskogsregionen och det är avgörande för hur jag kan sköta skogen, säger hon. Vi får väldigt lite nederbörd och när gran inte trivs är det tryggare att satsa mer på andra trädslag.

Viktigt med förädling av lövved

Enligt skogsbruksplanen ska Maria ha 50 procent löv, en andel som förmodligen kommer att växa framöver.

– Jag ökar också tall på bekostnad av gran, säger hon. Det handlar om riskminimering, men även om en strävan efter biologisk mångfald och olika biotoper. För mig ger en större lövandel ökad flexibilitet, då björk och asp har relativt korta omloppstider. Om klimat eller andra förutsättningar ändras ger det möjlighet att snabbt ställa om. Förhoppningsvis går skogen också att sköta så att den bok och ek som kommer i lövbestånden kan stå i två eller tre omloppstider.

Som engagerad skogsägare med mycket lövskog följer Maria framstegen för Södras dissolvingmassa med stort intresse.

– Det är enormt viktigt för mig att Södra inte bara jobbar med barrförädling, säger hon. Jag gläds åt att det finns avsättning även för mitt virke, att prisbilden är bra och att lövvedens egenskaper gör nytta i samhället.

Unik kombination av björk, bok och asp

På Södras massabruk i Mörrum mäts lövveden från Maria och andra Södramedlemmar in när lastbilarna kommer till bruket.

– Första steget i processen är att stockarna tvättas och barkas av, berättar Mikael Wigermo, avdelningschef massa på Södra Cell Mörrum. Sedan huggs veden i bitar till flis i jämn storlek.

Förenklat kan veden sägas bestå av tre delar: cellulosa, hemicellulosa och lignin. Precis som vid produktion av pappersmassa avskiljs ligninet vid tillverkning av dissolvingmassa, men nu tas även hemicellulosan bort.

– Det innebär att dissolvingmassa är så ren cellulosa som möjligt, säger Mikael. Efter kokningen tvättar, bleker och torkar vi massan. Innan vi skickar massan till kunder över hela världen klipps den till ark och packas i balar.

Södra har två huvudprodukter för dissolvingmassa och producerar totalt cirka 170 000 ton dissolvingmassa per år.

– Gemensamt för våra produkter är att de är anpassade efter den råvara som finns i medlemmarnas skogar, säger Mikael. Jag tror att vi är den enda aktör i världen som använder just kombinationen björk, bok och asp. Sedan ska förstås produkten ha rätt proportioner av varje trädslag, annars får inte massan de egenskaper vi lovar våra kunder.

Specialiserat sortiment ger mer betalt

Textilindustrin producerar drygt 100 miljoner ton textil varje år och växer med 3-4 procent per år. Viskos har en andel på 6-7 procent och beräknas växa snabbare än textilmarknaden i stort. Den stora textilmarknaden finns i Asien och framför allt i Kina.

– Södra Cell i Mörrum är ett litet massabruk som inte kan konkurrera prismässigt med de stora bruken i världen, säger Dag Benestad, försäljningschef för dissolvingmassa på Södra. Sedan vi började med dissolvingmassa har vi därför jobbat oss uppåt i hierarkierna med ett allt mer specialiserat sortiment för att få bättre betalt för produkterna. För Södra har det varit rätt strategi. Vi är duktiga på specialkvaliteter och idag används vår dissolvingmassa inte bara av textilindustrin utan också som förtjockningsmedel i produkter som färg, lacker, livsmedel och läkemedelstabletter.

Dag beskriver Freudenberg Home and Cleaning Solutions som ett bra exempel på en kund som Södra har ett mycket gott samarbete med.

– Dessutom är disktrasan en slutprodukt som alla har en relation till, säger han.

Löpande dialog

Även på Freudenberg Home and Cleaning Solutions uppskattas samarbetet.

– Vi började arbeta med Södra för ett antal år sedan, säger Magnus Pettersson, supply chain manager. Nu får vi veckovisa leveranser och har en löpande dialog med Södra för att hela tiden se vad de och vi kan göra i våra processer för att underlätta för varandra. Det viktigaste i samarbetet är naturligtvis att Södras massa matchar det vi behöver för att tillverka produkter med rätt egenskaper. Det känns också tryggt att ha en svensk leverantör av vår huvudråvara.

I sin process gör Freudenberg en viskosmassa av cellulosan. Denna mixas med bomullsrester från textilindustrin och blir till en deg som breds ut i produktionslinjerna.

– Vi tillsätter vattenbaserat pigment när vi ska färga dukarna och sedan jobbar våra maskiner i både en torr och en våt process, säger Magnus. Vi tillför även saltkristaller som smälter och gör duken porös med små håligheter som kan samla upp vätska. Saltet tas sedan om hand och återvinns i processen.

Tre olika produkter

Det färdiga materialet skärs till beroende på hur det ska levereras. Vissa kunder köper stora rullar, där de största kan vara upp till 800 meter långa.

– Men vi skär också till individuella dukar och packar dem så som de säljs i butikerna. Classic är den vanligaste diskduken i Sverige och en av våra tre produkter. Vi gör även en tunnare duk på rulle, Soft, som riktar sig mer mot städbolag och andra yrkesanvändare. Wet är en duk som är lätt fuktig när förpackningen öppnas. I Tyskland och vissa andra länder vill man ha det så.

Disktrasorna exporteras till i princip hela världen, främst under varumärkena Wettex och Vileda. 

– Om vi översätter allt material vi tillverkar till Classicdukens format, så motsvarar det totalt mellan 200 och 250 miljoner dukar per år, säger Magnus.

Gav disktrasan ett ansikte

Nisse Persson och hans företag TekoTryck i Sölvesborg har också bidragit till att sprida Wettex disktrasor över världen. Även om också Freudenberg trycker mönster och motiv på sina stora rullar i produktionen i Norrköping, så var Nisses screentryckeri först att erbjuda företag och designers möjligheten att trycka på enskilda trasor i mindre serier.

– Jag brukar säga att jag gav disktrasan ett ansikte, skrattar Nisse. Efter en något trög start tog affärerna fart när vi började samarbeta med duktiga designers. Idag har vi sålt till 72 länder totalt. Sverige, Finland och Japan var de första, medan Kanada är vår största marknad.

I Sverige finns bland andra Åhléns, Granit, Hemtex och H&M med på listan över företag som är återkommande kunder till TekoTryck.

– Vi har två typer av kunder. Dels profilbranschen där företag vill trycka olika budskap, dels design där vi engagerar formgivare och sedan erbjuder disktrasor med deras motiv till butiker och affärskedjor i hela världen. Vi trycker även direkt åt designers som har egen försäljning.