Både ris och ros vid årets hänsynsuppföljning efter skogsbruksåtgärder

Det Gröna bokslutet är den årliga uppföljningen av miljöhänsyn i Södras skogsbruksåtgärder. Genom slumpmässiga revisioner av utförda åtgärder i slutavverkning, gallring, föryngring och naturvårdande skötsel (NS) kontrollerar våra skogsrevisorer hur väl Södra lever upp till certifieringssystemen PEFC:s™ (PEFC/05-22-11) och FSC:s® (FSC-C014930) krav på generell hänsyn, samt hur Södras interna policys och rutiner för miljöhänsyn följs. Revisionerna utförs över hela Södras geografi och resultatet används för att följa hänsynsarbetet över tid för att se att det fortsätter att förbättras.  

Under 2024 gjordes totalt 443 revisioner. Överlag är åtgärderna väl utförda och följer de regler och policys vi har att följa. I gallring är hanteringen av död ved, impediment och kantzoner mycket bra, men vi ser att det sker missar i hanteringen av kulturmiljöer, skapandet av nya högstubbar och i hänsynen till mark och vatten. 

I föryngringarna klaras hanteringen av mark, vatten och impediment bättre då det varken markbereds eller planteras för nära dessa. Däremot behövs ett fortsatt fokus på hanteringen av kulturmiljöer och kantzoner även i föryngring. I NS-huggningarna följer vi i de flesta fall Södras rutiner, men vi kan bli bättre på att veteranisera (skada) träd och lämna fler grova toppar.   

Bra resultat för trädgrupper och död ved i slutavverkning

Det Gröna bokslutet visar att alla slutavverkningar blev godkända vad gäller hanteringen av lämnade trädgrupper och utvecklingsytor. Entreprenörerna har även lyckats mycket väl med att koncentrera lämnad hänsyn, det vill säga spara hänsynsträd samlat i vissa ytor och inte utspritt överallt. Det gynnar både naturvärdena och ger en mer effektiv skötsel av den kommande produktionsskogen. 

Det är även mycket glädjande att se resultatet för hanteringen av den döda veden då 97 procent av trakterna med död ved blev godkända. Här har maskinförarna planerat sin körning så att de undviker att köra över lågor (liggande döda träd) på marken och de lämnar kvar de döda träden på avverkningsytan. Med denna hantering uppfyller vi våra certifieringskrav, skogsvårdslagen och Södras egna rutiner. 

Försämrat resultat för hänsynskrävande biotoper och kantzoner

Under 2024 syns ett litet tapp i resultaten för impediment, kantzoner, hänsynskrävande biotoper och mark- och vattenpåverkan i slutavverkningarna. Det som gör att hanteringen av en del av de hänsynskrävande biotoperna har underkänts är att de har ”naggats i kanterna”. Exempelvis har senvuxna träd på hällmarksimpediment och senvuxna, undertryckta granar i kanten av sumpsko-gar avverkats. Dessa träd är lätta att missa då de ofta är klena och anspråkslösa. Men under det anspråkslösa döljer sig ofta ett gammalt träd som vuxit väldigt långsamt. De träden hyser höga naturvärden då senvuxenheten gjort att pH-värdet i barken ändrats och helt andra arter har sin livsmiljö hos dessa jämfört med hos produktionsträden. 

I övergången mellan skogsmark och annan mark, till exempel jordbruksmark eller vatten, ska det finnas en kantzon. Dessa kantzoner är ofta artrika miljöer med större variation och struktur jämfört med vanlig skogsmark. Vid skogsbruksåtgärder ska dessa kantzoner värnas och utvecklas för att bli så funktionella som möjligt. Resultatet från de gröna boksluten visar att kantzonen mot vatten ibland har gjorts för smal samt att buskskiktet i kantzonen mot jordbruksmarken ibland har röjts för hårt. För att nå ett bättre resultat under 2025 pågår ett arbete för att öka coachningen av våra entreprenörer i hänsynsarbetet. 

Förbättringsbehov för kulturlämningar

Hanteringen av våra kulturlämningar är utmanande och vi når fortfarande inte hela vägen fram, utan klarar hanteringen i 67 procent av fallen. En satsning för att vi ska bli bättre på att hitta, avgränsa och sköta våra kulturmiljöer är i gång och kommer att fortsätta under 2025. 

I det här arbetet är även ni medlemmar viktiga samarbetspartners då många har goda historiska kunskaper kring sin fastighet och kan hjälpa till att informera om det finns några kulturlämningar att ta hänsyn till och var de finns. Det är långt ifrån alla lämningar som är registrerade och utmärkta på kartan, så tillsammans kan vi hjälpas åt att hitta spåren av forna tiders brukande i våra skogar.