Många värden knutna till kärr och småvatten
Det finns mycket vatten i vår skog och när marken inte kan leda undan det fort nog samlas det i ytan. Ibland är marken rejält blöt, med sumpmossor och starrgräs. Då har du kommit till ett kärr.
Kärret får sitt vatten både genom marken och uppifrån i form av regn och snö. Ibland för vattnet med sig näringsämnen från den kringliggande marken, och det bildas så kallade rikkärr. Rikkärret bjuder på många arter, bland annat orkidéer som kärrknipprot och gulyxne. I barrskog, där marken är surare (har ett lägre pH-värde), är det vanligast med näringsfattiga kärr, där ängsull och flaskstarr trivs. Att det nästan alltid är blött i markytan, och att det bildas en hög luftfuktighet i kärret, bidrar till att miljön här blir annorlunda än i den omgivande skogen.
I vissa fuktiga eller blöta partier uppstår också öppna vattensamlingar. En del håller vatten året runt, andra torkar ut delar av året. Dessa kallas för småvatten, och är populära tillhåll bland annat för större vattensalamander och åkergroda.
Runt småvatten och kärr finns ofta en fuktig kantzon, med eller utan trädvegetation. Kantzonen ingår också i den hänsynskrävande biotopen och bidrar till att bevara den speciella miljön inne i kärret eller runt småvattnet.
Väden knuta till kärr eller småvatten är
- Öppna vattenytor
- Fuktiga/blöta kantzoner
- Speciell vegetation
- Livsmiljö för vattenanknutna insekter och andra smådjur
- Värdefulla miljöer för groddjur, däggdjur och fåglar
Skötsel
Kärr och småvatten lämnas vanligtvis orörda, varken avverkning eller röjning bör utföras här. Biotopen får inte skadas genom körning eller dikningsåtgärder. För att bevara den fuktiga miljön kan en skyddszon behövas, alltså ett område med träd och gärna undervegetation som omger biotopen och hindrar solljus och vind från att komma in och torka ut miljön. Om naturvärdena inte påverkas negativt kan skyddszonen brukas med hyggesfria metoder eller naturvårdande skötsel.
Om kärret eller småvattnet i närtid har legat i solbelysta och varma lägen, exempelvis i före detta åker, ängs- eller betesmarker, bör istället träd och täta buskskikt försiktigt glesas ut mot söder. Detta för att gynna exempelvis groddjur som är i behov av att is och snö smälter bort tidigt på våren för att lyckas med sin fortplantning.
Alla hänsynskrävande biotoper finns beskrivna i Målbilder för god miljöhänsyn som finns på Skogsstyrelsens webb.
Hänsynskrävande biotoper
Hänsynskrävande biotoper är områden som avviker från produktionsskogen. Det är områden med påtagliga naturvärden där hänsyn ska tas för att förhindra skador i och invid biotopen. Med skada menas skogsbruksåtgärder som förstör eller ger en påtagligt negativ förändring av biotopens särdrag, till exempel dess beståndsstruktur, markförhållande eller artsammansättning. Ibland behövs skötsel av området för att naturvärdena ska finnas kvar på sikt. I denna artikelserie berättar vi mer om hänsynskrävande biotoper och hur man tar en god hänsyn till dem.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen:
