Hög skogsproduktion i mångfalden på Höjden

Huvudmålet hög skogsproduktion för god ekonomi

Tanken på fler trädslag, främst löv, handlar dels om att anpassa skogen till ett varmare klimat och minska riskerna för stormskador och angrepp av granbarkborre. Dels om att få en ljusare skog med mer liv kring marken.

– Under granskog är det mörkt, surt och relativt livlöst, säger Mats. I en ljusare skog blir det ett liv utan like på och under markytan, med fåglar, insekter, svampar, hoppstjärtar och annat. Ljuset hjälper marken att göra det som är naturligt för den. Det gynnar en högre skogstillväxt och är en bra bonus.

Han understryker att satsningarna och anpassningarna görs med tanke på huvudmålet med skogen – en hög skogsproduktion.

– Vi är dubbelcertifierade ända sedan den möjligheten kom, berättar Mats. 16 procent av arealen är avsatt för olika typer av naturhänsyn, medan resterande 84 procent, eller 45 hektar, är ren produktionsskog med ett ovanligt stort antal trädslag. På våra 45 hektar växer virkesförrådet idag med nära 500 kubikmeter per år och det är bara början. När skogsbruksplanen ska revideras 2031 kommer vi att se siffror som ligger högt över medeltalet för normalskogar. Då är våra Gudrunhyggen och andra ungskogar mer än 20 år gamla och tillväxtmotorn går för fullt.

Fastigheten är uppdelad i skötselanpassade bestånd och Mats och Agneta fotograferar och skriver ned sina tankar, historiken och bedömda kommande åtgärder för varje bestånd. Både för sin egen del och för att det en gång i framtiden ska bli lättare för en ny ägare att ta vid.

– Vi har flera bestånd med ek som huvudträslag, säger Mats. Ekarna planteras i grupper om 5-7 stycken, ganska tätt och med 8 meter mellan grupperna. Om 60-80 år kommer det att finnas en stor ek var femtonde meter. 

Erfarenheterna visar att det räcker med 50-75 ekar per hektar, jämfört med 700-900 granar eller tallar.

– Under 60-80 års tid kan man odla andra trädslag på samma mark, parallellt med ekarna. Det fullkomligt sprutar upp tall, gran, björk, ek och annat i hägnen, eftersom inte älg, rådjur eller den växande hjortstammen kommer åt att beta eller feja. När det är dags att gallra efter drygt 10 år tar vi in mindre beståndsgående skördare och skotare.

Flera olika snabbväxare

På andra ytor har Mats och Agneta planterat fler trädslag, bland annat sitkagran som växer 20-25 procent snabbare än vanlig gran.

– Den trivs i ett varmare och fuktigare klimat och är vanlig i bland annat Skottland, England och USA, säger Mats. På 16 år har vi redan fått fina bestånd. De kan slutavverkas cirka 20 år tidigare än vanlig gran.

Andra bestånd består av hybridlärk, som är ännu mer snabbväxande än sitkagran.

– 2015 avverkade vi rutten gran och planterade hybridlärk istället. Redan efter 10-12 år är det dags för Södra att gallra, säger Mats. Hybridlärk fungerar bra på granmarker och ger sågvirke, massaved eller energived. Omloppstiden kan vara 30-40 år eller mer beroende på målen.

I ett hägn har Mats och Agneta en annan snabbväxare, hybridasp. 10 år gamla träd är redan 15 cm i diameter. Trädslaget används bland annat till tändsticksvirke, energived, massaved för pappersmassa eller – som i Södras fall – för att göra dissolvingmassa som sedan blir kläder och andra textilier.

– Under hybridasparna sjuder det av liv och vi har bra självsådd av tall som är 2-4 meter höga, säger Mats. Nu kan vi låta hybridaspen växa, sedan friställa efterhand och ge rum för tallen. Med hybridasp och tall blir skogen ljusare, vilket betyder fler växter, blommor, bär, lavar, maskar och annat som ökar omsättningen i marken och ger näring till träden.

Mats förklarar att det här sättet att arbeta i skogen inte är krångligt, vare sig för skogsägaren, skogsrådgivaren eller entreprenören.

– Det handlar mest om att välja väg. Att öppna ögonen och ta till sig av de försök och erfarenheter som finns. Att lyssna, prata, bolla idéer och våga testa. Sedan kommer man att misslyckas lite på vägen med fel trädslag på fel mark, men det har vi skogsägare gjort i alla tider, så det är inget nytt.

Björk tredje viktigaste trädslaget

Mats vill även slå ett slag för björken. På gården har ännu ingen förädlad björk planterats, då det kommer upp så fina självsådda björkar i hägnen.

– Efter tall i hägn och i äldre bestånd (1 000 m3sk) samt gran som inte föll i stormarna (4 000 m3sk) är björk vårt viktigaste trädslag (1 000 m3sk), säger han. Björken ger snabbväxande, pH-höjande, ljusa bestånd och bidrar till en vacker landskapsbild. Med den forskning som sker på björk, med bland annat ”Trees For Me”, och den efterfrågan som finns från möbeltillverkare och massaindustri är det ett intressant trädslag. 

Specialträdslag som masurbjörk, masural, masurrönn, masurasp samt amerikanskt häggkörsbär odlas också. 

– Det handlar om någon promille av totalen, säger Mats. Det finns en svensk firma som säljer klonförökade masurplantor och det är intressant som ett komplement till allt det övriga. Masur ger runt hundra gånger mer än vanligt virke och på 16 år har vi redan sågbara träd vars virke kan användas till bland annat knivskaft och faner till finare möbler.

Hotspots för mångfalden

Samtidigt som Mats och Agneta prioriterar en hög skogsproduktion talar de varmt om det hundratal så kallade flora- och faunadepåer som finns runt om på hela fastigheten. Dessa räknas inte med i de 16 procent av arealen som är avsatt för olika typer av naturhänsyn.

– De här depåerna är små orörda hotspots på kanske 3x3 eller 10x10 meter, säger Mats. De kostar ingenting att göra, men är viktiga frizoner och livsmiljöer för fåglar, insekter och växter. En depå kan bestå av några täta buskar där fåglar kan söka skydd, eller av en sälg som ger föda åt bin och andra insekter. Depåerna finns ofta utmed körvägar och bryn där vi rör oss. De berikar vandringar och besök i skogen.

Naturen är god

Med mer än 60 års erfarenhet som skogskarl är Mats van att arbeta med det mesta i skogen. Idag är huvudsysslan planering av åtgärder. Han röjer i hägnen och stamkvistar ek och andra trädslag. Gallring och slutavverkningar sköter Södra.

– Röjning lägger grunden till rätt trädslagsval, säger Mats. Fina självsådda björkar, ekar, aspar och annat sparas och ger virke längre fram. I juli, augusti och september går jag med en lätt teleskopstångsåg och stamkvistar. Nu har vi fina ekar, cirka 10 meter höga, 10-14 cm grova och med 4-5 meter kvistfria stammar.

Ökad skogskunskap

I en verklighet där klimatförändringar påverkar risken för skador i skogen, menar Mats att ökad skogskunskap är rätt väg framåt.

– Det gäller att bedöma hur de framtida möjligheterna och utmaningarna ser ut och våga ta beslut därefter. Därför behöver vi alla, från skogsägare till rådgivare och entreprenörer, skaffa oss ännu mer kunskap om skog, trädslag, röjning, gallring, virke, klimat, mark och vatten. Det handlar om både baskunskaper och specialkunskaper, beroende på vad vi har för inriktning och mål med våra skogar. Men det är viktigt att komma ihåg att naturen är god. Ger vi den rätt förutsättningar får vi makalösa resultat tillbaka. Till sist vill vi tacka alla de ”skogisar” vi har mött genom åren och som har gett oss bra tips och kunskap för vårt mångfaldstänk, avslutar Mats.