Välj rätt träd till veden

Att ha ett stort vedförråd är för många även i vanliga fall förknippat med trygghet. Många vill nog gärna ha minst ett års vedförbrukning i vedboden, för vem vet hur det blir nästa år?

Enligt gammal sed skulle veden vara staplad och klar före dymmelonsdagen, onsdagen före påskhelgen. Annars gick ”dymmeln”, något slags ohyra, i veden. Fast det finns förstås andra förklaringar till varför dymmelonsdagen heter just så, till exempel att man klädde in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trä för att dämpa ljudet inför långfredagen. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornnordiska ordet dymbil, som betyder stum. Det får vara hur det vill med den gamla seden, visst är det skönt att ha ett ordentligt vedförråd, och att ha den kluven och staplad i tid så att den hinner torka.

Det senast året har dessutom många skogsägare passat på att hugga och sälja extra mycket ved när elpriserna rakat i höjden och villaägare har försökt sänka sina uppvärmningskostnader. Det har varit ett bra tillfälle att öka inkomsterna från och nyttan av sin skogsgård. 

Tänk på det här

Det finns många bra ställen och sätt att hämta ved på sin fastighet. Att röja/gallra i eftersatta röjningar kan vara ett sätt, sök och plock för att hitta och forsla ut granbarkborreangripna träd ett annat. Men det finns några saker som du bör tänka på när du väljer vilka träd du ska ta ut till ved:

Död ved

• All död ved ska sparas, både stående och omkullfallna träd, liksom de högstubbar som skördaren gjort i samband med avverkning. Ett undantag är träd som är nydödade av exempelvis barkborren, de går bra att hugga ned och ta ut som ved. Har granen däremot varit död längre än ett år, ska den sparas i skogen. Om ett dött träd står farligt till går det alltid bra att lägga ned det på marken, säkerheten för människor går alltid först. Men det ska alltså ligga kvar i skogen någonstans.

Hänsynsträd

• Träd som är lämnade som hänsyn vid en avverkning, till exempel träd i kantzoner eller fristående evighetsträd, hör till hänsynen även om det har dött eller blåst ned. Som levande träd bidrar de till mångfalden när de åldras och får en speciell krona eller bark som olika insekter, lavar och mossor är anpassade till. Men de gör nytta för den biologiska mångfalden även som stående eller liggande död ved, och skall därför inte arbetas upp och köras ut från skogen. Det går självklart bra att flytta på trädet om det utgör fara, ligger över en väg eller i vägen för markberedaren.

Fröträd

• Fröträd som blåser ned får upparbetas och tas ut som virke, men om du är certifierad ska två nedblåsta fröträd lämnas kvar för att öka mängden död ved i skogen. Blåser fröträden ned i flera omgångar räcker det att lämna kvar två första gången det händer.

Vi hoppas att du tar och får chansen till härliga vedhuggardagar i skogen framöver. Kanske slår du flera flugor i en smäll och får en del skogsskötsel gjord. Eller tar du möjligheten att hugga bort de där björkarna som håller på att växa upp i de gamla ekarnas kronor eller som tagit fäste i den gamla torpgrunden. Du kan sedan njuta av din välgärning för miljövården och hur fint det blev. Inte sällan värmer veden många gånger. Både i kropp och själ.