Viltförvaltningsledaren: ”Aktiv jakt är en del av skogsföretagandet”

Vi kan raskt konstatera att inte alla skogsägare jagar. Många, som Stefan Persson, gör det och är just nu mitt uppe i jaktsäsongen. 

– Och som skogsägare behöver man engagera sig i jakten oavsett om man är jägare eller inte, säger Stefan Persson. 

Här förklarar han varför det är så viktigt med aktiv jakt. 

– För att kunna bedriva ett ståndortsanpassat skogsbruk behöver vi ha klövviltsstammar som är i balans med fodertillgången, slår Stefan Persson fast och konstaterar att Södra omfattar ett stort geografiskt område där det råder olika förutsättningar.

Under de senaste decennierna, har det på många håll etablerats överstora klövviltstammar. Det finns fler djur än vad fodret räcker till, viltet får inte den näring de behöver. Det syns bland annat på älgkalvarnas slaktvikter som minskat de senaste 15-20 åren. Ett ännu tydligare tecken är betesskadorna i tallungskog som slår hårt för många skogsägare. 

– Men tallen är egentligen inte älgens förstahandsval, slår Stefan Persson fast.

Varierande föda

Älgar, liksom människor, vill ha varierande föda. När vi blandar potatis, grönsaker och kött, vill älgen blanda bärris, ljung, RASE (rönn, asp, sälg och ek) samt lite tall under vinterhalvåret för att hålla i gång magen. När älgen tvingas till en föda på främst tall kan det liknas vid att vi människor enbart skulle äta potatis. 

– En vinterdag äter älgen tio till tolv kilo för att hålla i gång motorn. Sommartid äter de mer.

Problemet för älgen är att många andra redan har ätit upp stora delar av det foder den vill ha, som mjölkört och bärris.

– Det som driver mig är att jag vill se variationsrikt och bra skogsbruk, välmående viltstammar med bra slaktvikter och bra reproduktionstal. Det är ju det som är motorn för skogsgården och jakten. Får vi inte ordning på det här kommer klövviltstammarna till slut haverera totalt. 

Receptet då? Jo, klok skogsskötsel och aktiv jakt. 

– Det viktigaste vi kan göra är sköta skogen aktivt och ståndortsanpassat samt inte minst att anpassa klövviltsstammarna till den mängd foder som finns. Nu är vi mitt uppe i jaktsäsongen, den ska vi fullfölja som vi planerat och tänkt. Med stor glädje och respekt för det vilda, slår Stefan fast.

Balans i skogen

Men hur ser man om det råder balans i skogen?

– Det enklaste är att se hur RASE-arterna etablerar sig och om det växer mjölkört på hygget. Och om man som skogsägare vågar och lyckas föryngra ståndortsanpassat med tall på tallmark och en del även på blandskogsmark. Då är viltbetestrycket i balans med fodertillgången. 

Stefan konstaterar att de viltdemohägn många satt upp, både själva och med Södras hjälp, tydligt visar hur balansen mellan klövvilt och foder i skogen faktiskt ser ut.

Om man nu inte jagar själv? Idag bor inte alla skogsägare på sina marker och alla är inte intresserade av jakt. Det måste det finnas förståelse för. 

– Men det är en del i företagandet, som ett skogsbruk är, att beakta viltstammen, säger Stefan, och det aktiva skogsbruket är också fodermotorn i hela det här systemet.

Ta plats i älgskötselområdena

Det är därför viktigt att också skogsägare som inte jagar tar plats i älgskötselområdena, för att hålla sig uppdaterade på vad som händer och sker, men också för att påverka.

– Det snabbaste sättet att återställa balansen mellan foder och vilt är avskjutning. Samtidigt måste skogsskötseln också bedrivas på ett klokt sätt med fokus på god ståndortsanpassning och hänsyn. Därför måste vi ha en samsyn mellan jägare och markägare. Vi måste hjälpas åt för att nå målet att både skogen och viltstammen ska må bra, avslutar Stefan Persson.